UPPGIFTER: Chockhöjer priser för bilister

2024 08 31

Kommuner har chockhöjt priser för bilister, visar en granskning.

Att vara bilist har blivit dyrare i Sverige, åtminstone när det gäller parkeringsavgifter.

Kommunala hyresvärdar i Sverige har chockhöjt parkeringsavgifterna för sina hyresgäster de senaste fem åren, visar en granskning av Hem & Hyra.

Många hyresgäster är beroende av bilen, men tvingas i många fall betala dubbelt så mycket för parkering jämfört med vad det kostade för bara några år sedan.

Skjuter i höjden

I granskningen har alla Sveriges 298 allmännyttiga fastighetsbolag tillfrågats om hur deras parkeringsavgifter har förändrats från 2019 fram till idag. 80 procent har besvarat frågorna, enligt tidningen.

Och resultaten är anmärkningsvärda: De billigaste parkeringsplatserna utan el har i genomsnitt blivit 40 procent dyrare på fem år.

Priserna skjuter i höjden för alla typer av parkeringsplatser.

De dyraste parkeringarna utan el har ökat med 36 procent i pris.

Parkeringsplatser med el har ökat med 31 procent (de billigaste) respektive 27 procent (de dyraste), enligt tidningen.

Kan finnas fördelar

Enligt Hyresgästföreningen beror den enorma ökningen bland annat på att det inte längre sker förhandlingar om parkeringsavgifter.

Detta leder till nackdelar i form av stora prisökningar.

– Å andra sidan slipper de som inte har bil att vara med och finansiera de som har bil. För det är vad som sker om det är en kollektiv förhandling kring parkeringsavgifterna, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Priserna försvaras

Höga parkeringsavgifter har ofta vållat diskussion och missnöje bland hyresgäster.

Förra året höjdes avgifter för boendeparkering med drygt 45 procent i Stockholms stad, vilket orsakade protester från flera håll.

Från politiskt håll försvarade man dock de höjda avgifterna.

– Poängen med parkeringsavgifter är att se till att det alltid finns en viss andel lediga parkeringsplatser. Det gör att bilister slipper köra runt och leta, sade Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd i Stockholms stad, till tidningen.

– Tyvärr har inflationen gradvis urholkat avgifterna och minskat den trafikstyrande effekten. För att säkerställa framkomligheten i innerstan behöver vi höja avgifterna för boendeparkering, tillade han.

Foto: Anne Nygård

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)