UPPGIFTER: Chockförlust för Ryssland

2024 09 27

Den ryska armén har upplevt en av sina värsta perioder sedan invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022.

Enligt generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor har ryssarna förlorat nästan 10 000 soldater inom loppet av en vecka.

Följande förluster har rapporterats:

Torsdag 19/9: 1 340 soldater

Fredag 20/9: 1 440 soldater

Lördag 21/9: 1 500 soldater

Söndag 22/9: 1 330 soldater

Måndag 23/9: 1 400 soldater

Tisdag 24/9: 1 250 soldater

Onsdag 25/9: 1 400 soldater

Totalt innebär det att Ryssland förlorat hiskeliga 9 660 trupper under en sjudagarsperiod.

Det ryska försvarsdepartementet har inte kommenterat uppgifterna.

Enligt nyhetssajten Newsweek innebär siffrorna att ryska förluster av militär personal har nått sina högsta nivåer sedan invasionens början.

22 pansarfordon på en dag

Den ukrainska generalstaben har även publicerat siffror på ryska förluster av stridsvagnar.

Enligt statistiken förlorade den ryska armén 428 stridsvagnar i maj, 359 i juli, 300 i juni och 193 i augusti.

I september har trenden fortsatt, enligt den ukrainska militärledningen.

I söndags uppges ryssarna ha förlorat 22 pansarfordon under hårda strider i östra Ukraina och ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av Ukraina.

Wall Street Journal: Så många har dött

Det finns inga exakta uppgifter om ryska förlustsiffror i kriget. Bedömare och experter är dock överens om att det rör sig om massiva förluster.

Nyligen rapporterade trovärdiga Wall Street Journal att 200 000 ryska soldater har dödats och 600 000 skadats, med hänvisning till västerländska underrättelseuppgifter.

Öppnar för kärnvapen

Samtidigt som striderna rasar öppnar den ryska diktator Vladimir Putin för att använda kärnvapen om Ryssland attackeras med konventionella vapen.

– Ryssland förbehåller sig rätten att använda kärnvapen i händelse av aggression, även då fienden med konventionella vapen skapar ett kritiskt hot, säger Putin enligt Yle.

Uttalandet ses som en bekräftelse på att Kreml kommer ändra landets kärnvapendoktrin.

Foto: Mstyslav Chernov resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Larmet inför julskinkan – ”hjärtskärande” avslöjande

2025 11 27

– Bakom varje julskinka finns en gris som har lidit, gömd bakom djurfabrikernas stängda dörrar. Många har nog valt att titta bort, just för att vi egentligen bryr oss och vet att grisarna förtjänar bättre.

Det säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, efter att ha granskat nytt bild- och filmmaterial från fyra svenska grisfabriker i Västra Götaland.

Enligt Hogevik visar materialet allvarliga brister i djurhållningen. Grisar hålls i karga, smutsiga och trånga utrymmen, på hårda golv utan strö. Många djur är mycket smutsiga, och både skadade och döda grisar förekommer i materialet.

– Det är fruktansvärt att se den misär som grisarna lever i. Ännu mer hjärtskärande blir det med vetskapen om att miljontals svenska grisar stängs in under samma grymma villkor. Grisarna föds, lever och dör under förhållanden som inga djur ska behöva uthärda, säger Tina Hogevik som uppmanar allmänheten att stå över julskinkan i år.

– Inför den här julen uppmanar jag alla som har tänkt att äta griskött att i stället möta grisarnas blick, och sluta brottas med de ursäkter som skymmer sikten. Skippa julskinkan och välj vego i jul.

Polisanmält

Efter granskningen har Djurens Rätt valt att polisanmäla fyra grisfabriker för misstänkt djurplågeri. Anmälningar har även gjorts till länsstyrelsen.

– Bildmaterialet visar inte bara tydliga lagbrott, utan också det systematiska djurplågeri som vi förväntas acceptera som normalt i svenska djurfabriker. Det handlar alltså inte om några enstaka fall av vanvård. Det här är ett inbyggt systemfel – långt ifrån den putsade bild som köttindustrins reklam har vant oss vid, säger Tina Hogevik.

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare

120 000 grisar

Organisationen uppskattar att 120 000 grisar har passerat anläggningarna under en tidsperiod på drygt tio år. Under samma period har länsstyrelserna genomfört djurskyddskontroller vid totalt fem tillfällen på anläggningar.

LÄS OCKSÅ: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: J. Fiander

Text: Redaktionen

Stor förändring i opinionen – inte hänt på två år

2025 11 27

Gapet mellan de politiska blocken har krympt markant.

Det visar en opinionsundersökning från Demoskop, som SvD och Aftonbladet har tagit del av.

Regeringen och Sverigedemokraterna närmar sig oppositionen.

Enligt mätningen är skillnaden mellan den rödgröna sidan och Tidöpartierna nu 4,1 procentenheter – den lägsta nivån på två år.

Jämfört med oktober har avståndet minskat med 1,6 procentenheter. Tillsammans får de fyra oppositionspartierna 50,8 procent, medan Tidöpartierna landar på 46,7 procent.

V och MP tappar

Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet går bakåt jämfört med förra mätningen i oktober.

V tappar från 7,0 till 6,3 procent och MP från 7,4 till 6,4 procent.

Demoskops opinionschef Johan Martinsson noterar att Vänsterpartiet har fallit tillbaka ordentligt från att ha noterat ett stöd på omkring 9 procent under förra hösten och sommaren.

– Det går definitivt sämre nu än vad det gjorde under förra sommaren och hösten. Då hade de en starkare period, då de låg mellan 8 och nästan 9,5 procent, säger han till SvD.

”Elefanten i rummet”

Trots det minskade gapet finns det skäl för Tidöpartierna att känna oro. Liberalerna hamnar återigen under riksdagsspärren med ett stöd på ynka 2,4 procent.

– Elefanten i rummet är ju att Liberalernas procent inte räknas om de inte har 4 procent. Om Liberalerna åker ut är det svårt att föreställa sig en moderatledd regering i nuläget, säger Martinsson till tidningen.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

SD-väljare besvikna

Liberalerna vidhåller att man inte kommer släppa in Sverigedemokraterna i en eventuell högerregering efter valet. SD uppger i sin tur att partiet kommer gå i opposition om man inte får en plats i en framtida regering.

Enligt en ny undersökning från DN/Ipsos påverkar maktkampen Sverigedemokraternas väljares syn på samarbetspartiet. Endast var sjunde SD-väljare vill ha med L i nästa regering, medan var fjärde bara kan tänka sig det om det är absolut nödvändigt.

– Det kan nog ses som en direkt konsekvens av Simona Mohamssons besked i regeringsfrågan, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen