UPPGIFTER: Chockförlust för Ryssland

2024 09 27

Den ryska armén har upplevt en av sina värsta perioder sedan invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022.

Enligt generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor har ryssarna förlorat nästan 10 000 soldater inom loppet av en vecka.

Följande förluster har rapporterats: 

Torsdag 19/9: 1 340 soldater

Fredag 20/9: 1 440 soldater

Lördag 21/9: 1 500 soldater

Söndag 22/9: 1 330 soldater

Måndag 23/9: 1 400 soldater

Tisdag 24/9: 1 250 soldater

Onsdag 25/9: 1 400 soldater

Totalt innebär det att Ryssland förlorat hiskeliga 9 660 trupper under en sjudagarsperiod.

Det ryska försvarsdepartementet har inte kommenterat uppgifterna.

Enligt nyhetssajten Newsweek innebär siffrorna att ryska förluster av militär personal har nått sina högsta nivåer sedan invasionens början.

22 pansarfordon på en dag

Den ukrainska generalstaben har även publicerat siffror på ryska förluster av stridsvagnar.

Enligt statistiken förlorade den ryska armén 428 stridsvagnar i maj, 359 i juli, 300 i juni och 193 i augusti.

I september har trenden fortsatt, enligt den ukrainska militärledningen.

I söndags uppges ryssarna ha förlorat 22 pansarfordon under hårda strider i östra Ukraina och ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av Ukraina.

Wall Street Journal: Så många har dött

Det finns inga exakta uppgifter om ryska förlustsiffror i kriget. Bedömare och experter är dock överens om att det rör sig om massiva förluster.    

Nyligen rapporterade trovärdiga Wall Street Journal att 200 000 ryska soldater har dödats och 600 000 skadats, med hänvisning till västerländska underrättelseuppgifter.

Öppnar för kärnvapen

Samtidigt som striderna rasar öppnar den ryska diktator Vladimir Putin för att använda kärnvapen om Ryssland attackeras med konventionella vapen.

– Ryssland förbehåller sig rätten att använda kärnvapen i händelse av aggression, även då fienden med konventionella vapen skapar ett kritiskt hot, säger Putin enligt Yle.

Uttalandet ses som en bekräftelse på att Kreml kommer ändra landets kärnvapendoktrin.

Foto: Mstyslav Chernov resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen