UPPGIFTER: Chockbesked från USA – jättesmäll för FN och Nato

2025 04 15

FN:s och Natos budgetar riskerar att bli betydligt tunnare.

Det visar ett dokument från Vita huset, som Washington Post tagit del av.

Enligt dokumentet vill Trumpadministrationen halvera det amerikanska utrikesdepartementets budget.

Förslaget innebär att USA:s stöd till FN och Nato stryps helt och hållet, uppger tidningen.

En tung smäll för organisationerna.

USA står för nästan 16 procent av Natos operativa budget och är FN:s största bidragsgivare. Enligt FN-förbundet UNA Sweden står USA för 22 procent av FN:s reguljära budget.

Expert: ”Förödande” för Nato

Sten Rynning är forskare vid Syddansk Univesitet med särskilt fokus på amerikansk säkerhetspolitik och Nato.

Han beskriver uppgifterna som ett ”förödande” besked för Nato.

– Man kan inte vara medlem i en klubb och inte betala. Så om USA skär ner alla gemensamma utgifter är det som att säga att USA lämnar Nato, säger han till TV2.

Ska granskas

Förslaget om budgetnedskärningarna presenterades för utrikesdepartementet under ett möte förra veckan, rapporterar AP.

– Tjänstemän som är bekanta med förslaget säger att det fortfarande måste gå igenom flera omgångar av granskning innan det kan lagstiftas om, skriver nyhetsbyrån som tagit del av anteckningar från ett internt möte.

Flera nedskärningar

Enligt anteckningarna från det interna mötet med utrikesdepartementet föreslås bland annat följande nedskärningar:

- Halvera utländsk biståndsfinansiering som förvaltas av staten och US Agency for International Development, som uppgick till 52 miljarder dollar 2024.

- Stoppa mer än en fjärdedel av det utländska biståndet genom staten och USAID, frys lönerna till nästa år och minska resor och förmåner för amerikansk utrikestjänstpersonal.

- Avskaffa andra typer av globala hälsofinansiering med undantag för små belopp som går till arbetet mot hiv, tuberkulos och malaria. Kräv att globala hälsopartners bidrar med en större andel.

- Stryp finansiering till FN och andra stora icke-statliga organisationer, inklusive Nato.

- Stäng huvudkontoret som hjälper afghanska allierade att bosätta sig i andra länder för att undkomma talibanstyret.

- Begränsa antalet flykting- och immigrationsprogram och flytta de kvarvarande till en ny avdelning för internationella humanitära frågor.

Foto: Nato resp

Text: Redaktionen


19 mars 2026

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen