SVERIGE: Brutalt dåd har stoppats – barn hämtat på hotell

2024 09 02

Polisen har stoppat en ”brutal dödsskjutning”.

Det rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till flera källor inom polisen.

Enligt källorna har polisen slagit till mot ett hotell i centrala Malmö. På hotellet greps en 13-årig pojke, beväpnad med ett automatvapen.

”Brutal dödskjutning”

Insatsstyrkan stormade hotellrummet på lördagskvällen.

– Tungt beväpnad polis slog till mot ett hotellrum i Malmö för att förhindra vad man tror skulle ha slutat i en brutal dödsskjutning, rapporterar tv-kanalen med hänvisning till källorna.

Stoppat mord

Den 13-årige pojken är hemmahörande i Stockholmsområdet. Socialtjänsten har placerat pojken på ett boende, men 13-åringen ska ha rymt från anläggningen.

När polisen konfronterade pojken ertappades han med ett automatvapen av modellen kalasjnikov.

– Pojken ses som en ”barnsoldat”, en som rekryterats och tagit på sig uppdrag att genomföra våldsdåd. Gripandet har troligtvis stoppat ett mord, säger en källa till TV4 Nyheterna.

Rekryterar barn

Att kriminella gäng rekryterar barn är inget nytt.

– Ur de kriminellas synvinkel finns flera fördelar med att rekrytera unga. Ett barn kontrolleras inte av polisen på samma sätt som en vuxen. Ett barn kan heller inte dömas för brott. En ung person kan också vara lättare att påverka och utnyttja, skriver polisen om fenomenet på sin hemsida.

Polismyndigheten uppmanar föräldrar och anhöriga att vara uppmärksamma på om barnet:

- Ljuger eller verkar dölja saker.

- Börjar umgås med nya, äldre ungdomar eller vuxna.

- Har nya kläder eller ny telefon.

- Slutar be om pengar eller verkar ha mer egna pengar.

- Skickar eller tar emot misstänkt mycket eller stora mängder pengar (via swish eller konto).

- Börjar ha två mobiler.

- Uttrycker sig annorlunda, nya åsikter eller värderingar.

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen

JUST NU: En biljon kronor på bordet för Ukraina

2025 07 09

EU kan vara på väg att påbörja en speciell Ukrainafond.

Ryssland fortsätter att trycka in pengar i krigsmaskinen.

De ryska styrkorna gör mindre framsteg på krigsfronten – samtidigt som Ukrainas västerländska partners fortsätter att stötta det krigshärjade landet.

Nu kommer uppgifter om att EU är på väg att påbörja en speciell fond för Ukraina – värd över en biljon svenska kronor.

En biljon kronor

Europeiska unionen överväger att inrätta en fond för Ukraina värd 100 miljarder euro eller 117 miljarder dollar, i EU:s nästa sjuåriga budget.

Det motsvarar lite drygt en biljon svenska kronor.

Källor uppger för Bloomberg att den föreslagna finansieringen, som ska presenteras senare i juli, kan börja betalas ut 2028 som ett sätt att ge ytterligare stöd till det krigshärjade landet mitt i det minskande amerikanska stödet, rapporterar Kyiv Independent.

Ska snart diskuteras

Fonden, tillsammans med andra alternativ, kommer att diskuteras innan den fleråriga budgetramen offentliggörs den 16 juli. 

Det föreslagna nya finansieringsavtalet skulle följa på tidigare stöd som tillhandahållits genom Europeiska kommissionen i form av bidrag och lån.

Läs mer: Kreml gör jättebeslag – 50 miljarder dollar

Ungern rasar

Ungern har dock avvisat Europeiska unionens budgetförslag för 2028-2034.

Balazs Orban, politisk rådgivare till Ungerns premiärminister Viktor Orban, sade att det dokument som utarbetats av Bryssel innebar att EU skulle behöva skuldsätta sig för att finansiera en fortsättning av kriget.

“Då går det”

Så här lyder Balazs kommentar.

– Europa har slut på pengar men när det gäller krig kommer de alltid att hitta 100 miljarder euro att avvara, säger han enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Ungern och Slovakien fortsätter att sätta käppar i hjulen för EU:s gemensamma stödinsatser för Ukraina.

På onsdagen har rapporter kommit om att Slovakien blockerar EU:s arbete för att få igenom nästa sanktionspaket mot Ryssland.

Läs mer: Massflykt i Ryssland – pengar flödar ut

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen