UPPGIFTER: Besked i dag – tidigarelägger kritiserat förslag

2023 10 12

Regeringen och SD har under eftermiddagen träffat övriga riksdagspartier, med anledning av den eskalerande våldsvågen i Sverige.

Under mötet har oppositionens partiledare fått en uppdaterad lägesbild av situationen i Sverige av polisen och andra berörda myndigheter.

Regeringen ska även ha presenterat sina förslag på åtgärder för att bekämpa den grova brottsligheten.

Oppositionssidan har i sin tur fått möjlighet att föra fram sina idéer.

Tidigarelägger flera förslag

Efter mötet har regeringen kallat till pressträff.

Statsminister Ulf Kristersson (M) deltar tillsammans med vice statsminister Ebba Busch (KD), arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) och justitieminister Gunnar Strömmer (M).

På pressträffen ger regeringen besked om att man kommer skynda på arbetet med flera lagförslag i kampen mot den grova brottsligheten.

Ett av lagförslagen som kommer att tidigareläggas är införandet av visitationszoner.

Införandet kommer att tidigareläggas med ungefär ett år.  

Ett system med visitations­zoner innebär att det blir möjligt att inrätta särskilda zoner där vissa tvångs­medel – såsom kropps­visitation och hus­rann­­sakan i fordon – får användas utan att det finns någon brotts­misstanke.

Polisiärt vistelseförbud

Även förslaget om polisiärt vistelseförbud ska genomföras ungefär ett halvår tidigare än planerat. 

Polisiärt vistelseförbud innebär att åklagare, på begäran av polisen, kan utfärda ett förbud mot att vistas i en viss zon i upp till ett år.

Förbudet kan utfärdas mot kriminella som exempelvis är involverade i gäng eller som säljer droger.

"Ökar tempot rejält"

– Regeringens mål är de nya lagstiftningarna ska träda i kraft i februari nästa år och i mars nästa år. Om ny lagstiftning ska komma på plats så kommer det krävas mycket av många inblandade. Självklart av regeringen som ökar tempot rejält, från utredning till lagrådsremiss till proposition, säger statsminister Ulf Kristersson och tillägger:

– Vi har i dag även bett riksdagens partier att medverka till en snabbare lagstiftning genom att påskynda själva riksdagsarbetet. Allt vi gör ska vara noga genomtänkt, men just nu råder fara i dröjsmål. Vi vill ha ny lagstiftning på plats snabbare än som tidigare var aviserat. 

Har kritiserats

Förslaget om att införa visitationszoner har kritiserats, både av oppositionen och experter.

– Visitationszoner innebär att du underförstått misstänkts för att du har en viss hudfärg, för att du bor i ett visst område, för att du har ett visst utseende. Du behöver inte längre vara misstänkt för brott för att visiteras. Det bryter mot alla rättsstatens principer, framhöll Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi i en intervju med SvD under förra veckan.

Jacob Öberg, docent och universitetslektor i straffrätt vid Örebro universitet, menar att visitationszoner kan strida mot Europakonventionen.

– Det är högst tveksamt ur ett moraliskt perspektiv. Det finns också risk att polisens arbete skulle försvåras eftersom det kan uppstå misstankar om diskriminering och godtycklighet. Juridiskt kan det strida mot Europakonventionens artikel 8 om rätten till privatliv, sa han till DN i december.

Dansk polis är positiv 

Danmark har infört visitationszoner.

Torben Svarrer, biträdande enhetschef vid danska polisens nationella utredningsenhet, anser att metoden fungerar.

Polischefen har beskrivit visitationszoner som ett ”effektivt sätt att kyla ned en konflikt”.

– Framför allt är det spontana händelser ute på gatan vi försöker undvika. Vår känsla efter många års erfarenhet är att vi lyckas på den punkten, har Torben Svarrer sagt till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen