UPPGIFTER: Besked i dag – tidigarelägger kritiserat förslag

2023 10 12

Regeringen och SD har under eftermiddagen träffat övriga riksdagspartier, med anledning av den eskalerande våldsvågen i Sverige.

Under mötet har oppositionens partiledare fått en uppdaterad lägesbild av situationen i Sverige av polisen och andra berörda myndigheter.

Regeringen ska även ha presenterat sina förslag på åtgärder för att bekämpa den grova brottsligheten.

Oppositionssidan har i sin tur fått möjlighet att föra fram sina idéer.

Tidigarelägger flera förslag

Efter mötet har regeringen kallat till pressträff.

Statsminister Ulf Kristersson (M) deltar tillsammans med vice statsminister Ebba Busch (KD), arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) och justitieminister Gunnar Strömmer (M).

På pressträffen ger regeringen besked om att man kommer skynda på arbetet med flera lagförslag i kampen mot den grova brottsligheten.

Ett av lagförslagen som kommer att tidigareläggas är införandet av visitationszoner.

Införandet kommer att tidigareläggas med ungefär ett år.  

Ett system med visitations­zoner innebär att det blir möjligt att inrätta särskilda zoner där vissa tvångs­medel – såsom kropps­visitation och hus­rann­­sakan i fordon – får användas utan att det finns någon brotts­misstanke.

Polisiärt vistelseförbud

Även förslaget om polisiärt vistelseförbud ska genomföras ungefär ett halvår tidigare än planerat. 

Polisiärt vistelseförbud innebär att åklagare, på begäran av polisen, kan utfärda ett förbud mot att vistas i en viss zon i upp till ett år.

Förbudet kan utfärdas mot kriminella som exempelvis är involverade i gäng eller som säljer droger.

"Ökar tempot rejält"

– Regeringens mål är de nya lagstiftningarna ska träda i kraft i februari nästa år och i mars nästa år. Om ny lagstiftning ska komma på plats så kommer det krävas mycket av många inblandade. Självklart av regeringen som ökar tempot rejält, från utredning till lagrådsremiss till proposition, säger statsminister Ulf Kristersson och tillägger:

– Vi har i dag även bett riksdagens partier att medverka till en snabbare lagstiftning genom att påskynda själva riksdagsarbetet. Allt vi gör ska vara noga genomtänkt, men just nu råder fara i dröjsmål. Vi vill ha ny lagstiftning på plats snabbare än som tidigare var aviserat. 

Har kritiserats

Förslaget om att införa visitationszoner har kritiserats, både av oppositionen och experter.

– Visitationszoner innebär att du underförstått misstänkts för att du har en viss hudfärg, för att du bor i ett visst område, för att du har ett visst utseende. Du behöver inte längre vara misstänkt för brott för att visiteras. Det bryter mot alla rättsstatens principer, framhöll Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi i en intervju med SvD under förra veckan.

Jacob Öberg, docent och universitetslektor i straffrätt vid Örebro universitet, menar att visitationszoner kan strida mot Europakonventionen.

– Det är högst tveksamt ur ett moraliskt perspektiv. Det finns också risk att polisens arbete skulle försvåras eftersom det kan uppstå misstankar om diskriminering och godtycklighet. Juridiskt kan det strida mot Europakonventionens artikel 8 om rätten till privatliv, sa han till DN i december.

Dansk polis är positiv 

Danmark har infört visitationszoner.

Torben Svarrer, biträdande enhetschef vid danska polisens nationella utredningsenhet, anser att metoden fungerar.

Polischefen har beskrivit visitationszoner som ett ”effektivt sätt att kyla ned en konflikt”.

– Framför allt är det spontana händelser ute på gatan vi försöker undvika. Vår känsla efter många års erfarenhet är att vi lyckas på den punkten, har Torben Svarrer sagt till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


“Chockvåg” i Ryssland – “Ingen har pengarna som krävs”

2026 08 09

Ukrainas attacker mot Wildberries-lager sätter spår.

Ukraina har genomfört en rad attacker mot lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries.

I bland annat St. Petersburg, Krasnodar, Jekaterinburg och utanför Moskva har “Rysslands Amazon” fått besök av ukrainska drönare.

Över en miljon kvadratmeter av lageryta ska ha förstörts, rapporterar Reuters.

Attackerna skickar chockvågor genom Rysslands detaljhandel och påverkar inte bara franchisetagare utan även tiotusentals småföretag som förlitar sig på Wildberries för att sälja sina produkter online.

“Ingen har pengarna”

Franchisetagare och småföretag förlorar stora pengar på grund av attackerna.

Så här låter det från en källa nära Kreml:

– Det kommer att bli en våg av konkurser. Ingen har så mycket pengar som krävs för att stötta säljarna – det handlar om hundratals miljarder rubel. Det är en allvarlig smäll mot ekonomin, säger källan.

Hög inflation

Den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina fruktar samtidigt att attackerna kan få fart på den redan höga inflationstakten i landet.

Och då kan ekonomin bromsas ytterligare.

Ekonomen Elina Ribakova förklarar.

– Även om den ryska ekonomin sannolikt kommer att visa nolltillväxt i år, och befann sig i en avmattning under det första kvartalet, är inflationen fortfarande hög. Därför skulle varje liten chock kunna tvinga centralbanken att antingen sakta ner sänkningarna avsevärt eller till och med stoppa dem helt. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Attackerades igår

Så sent som igår attackerades Wildberries i Jekaterinburg.

En kraftig brand utbröt i ett av kedjans logistikcenter beläget omkring 2 000 kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Moscow Times.

1,18 miljoner

Satellitbilder visar att minst 1,18 miljoner kvadratmeter av Wildberries lageryta – vilket motsvarar mer än 20 procent av bolagets totala kapacitet – har skadats eller förstörts sedan kampanjen inleddes.

Attacker mot Wildberries har bland annat registrerats i Jekaterinburg, Izhevsk, St. Petersburg, Krasnodar, Ryazan, Penza, Volgograd och utanför Moskva.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 augusti 2026

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen