UPPGIFTER: Belarus ger sig in i kriget – På Rysslands sida

2022 02 28

Ukraina har bjudit hårdare motstånd än väntat mot Ryssland men nu kan ett tredje land ge sig in i anfallskriget.

Såväl Washington Post som Kyiv Independent har fått uppgifter om att Belarus är på väg att ansluta till kriget mot Ukraina.

Redan hjälpt Ryssland

Landets diktator Alyaksandr Lukashenka har redan varit en starkt bidragande orsak till kriget då han tillåtit Ryssland att anfalla Ukraina från belarusisk mark.

Hela kriget inleddes med en gigantisk militärövning i Belarus med ryska soldater som kombinerades med upprepade ryska lögner om att det inte alls var en förberedelse till krig.

Belarus förbereder trupper

En amerikansk myndighetskälla uppger till den ansedda USA-tidningen Washington Post att Belarus förbereder sig för att sända trupper till Ukraina för att hjälpa Ryssland i kriget.

– Det är mycket klart att Minsk nu är en förlängd arm till Kreml, säger myndighetskällan som vill vara anonym med anledning av den känsliga frågan.

Kan ansluta redan i dag måndag

Enligt Washington Post uppgifter kan de belarusiska styrkorna komma att ansluta redan i dag måndag.

BBC har kontaktat Vita Huset och Pentagon för att få uppgifterna bekräftade.

Belarusiska fallskärmsjägare

Samtidigt går tidningen Kyiv Independent ut med att flera olika källor uppger att belarusiska fallskärmsjägare kan komma att sändas till kriget.

– Redan klockan 05 i dag måndag 28 februari lokal tid är det mycket sannolikt att den första Ilyshin I1-76-planet med belarusiska fallskärmsjägare skickas mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Välkommet för Putin

Då Ryssland har bjudits betydande motstånd av Ukrainas väpnade styrkor vore belarusiskt stöd välkomnat för Rysslands diktator.

Inte minst kan det innebära att färre ryska liv går till spillo då det istället blir Belarus befolkning som får bära en del av bördan.

Tveksamma till kriget

Ryska folket är känsligt för förlorade soldater och hemmaopinionen i Ryssland – som till viss del redan är tveksamt inställd till kriget – väntas svänga allt mer negativ om många ryska soldater dör i Ukraina.

Oroande tecken

Uppgifterna om belarusiskt deltagande i kriget har ännu inte kunnat bekräftats men det finns flera oroande tecken.

◾Belarus diktator Alyaksandr Lukashenka sade på söndagen att belarusier möts med våld i Ukraina.

◾Diktatorn uppgav även att Kyiv hotar Belarus med terrordåd.

◾Belarus statsledning uppger enligt Reuters att dess folk röstat ja till kärnvapen i landet och att ryska styrkor ska få etablera sig där mer permanent.

Fått order av Putin

Händelseutvecklingen pekar på att Belarus diktator fått order av Putin att gå in i kriget och att han nu försöker motivera det med våldsam retorik och anklagelser mot Ukraina.

Belarus befolkning demonstrerar

Men Belarus befolkning är inte med på krigsnoterna:

◾En tidigare högt rankad flygkommendör, Valeriy Sahhasik, har i ett videomeddelande uppmanat alla belarusiska fallskärmsjägare att vägra lyda order om att gå i krig mot ett vänligt sinnat land.

◾Belarusisk oppositionell media har inlett en kampanj med fokus att att varna för att Belarus är på väg att gå in i kriget.

◾Tusentals personer demonstrerade i Belarus mot kriget på söndagen.

45 000 soldater

Enligt uppgifter i Kyiv Independent väntas Belarus styrkor sättas in mot Kyiv eller Zhytmorområdet.

Belarus armé utgörs av 45 000 soldater och 20 000 civilanställda.

Van vid att ljuga

Diktatorn Lukashenka talade med Ukrainas president Volodymyr Zelensky per telefon på söndagen efter att uppgifterna om att Belarus ska ge sig in i kriget börjat spridas.

Enligt Zelensky lovade då Lukashenka att inte gå in i kriget.

Men rysk press mot Belarus gör det sannolikt att Lukashenka ljuger som vanligt – han är känd för att ljuga om allt ifrån att Belarus är en demokrati till att det inte kommer ske någon invasion av Ukraina från rysk sida.

Är inte motiverade

– Belarus militär saknar krigserfarenhet och de är inte motiverade. De förstår inte vad de ska till Ukraina och göra, säger Ukrainas försvarsminister Andriy Zagorodnyuk. 

– Om – gud förbjude – Lukashenka ger order om att gå in så hoppas jag att många vägrar att skjuta på ukrainare. Annars blir det en historisk tragedi mellan två folk, säger försvarsministern.

Foto: Press Service of the President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20nov25

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren. 

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben 

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen