UPPGIFTER: Bebis misshandlad – 19 blåmärken

2023 12 12

En 30-årig man från Linköping har åtalats för grov misshandel.

Mannen misstänks ha misshandlat sin egen son – en två månaders bebis.

Enligt åklagaren har misshandeln orsakat 19 blåmärken på barnet.

Två tillfällen 

Pappa misstänks ha misshandlat bebisen två gånger.

Det rapporterar P4 Östergötland.

Incidenterna ska ha skett mellan den 20 september och 17 november, enligt åklagaren.

Pappan uppges ha hållit bebisen hårt samt ”tryckt och greppat barnet”.

”Särskild hänsynslöshet”

Med hänvisning till barnets låga ålder och utsatthet menar åklagaren att mannen visat prov på "särskild hänsynslöshet".

Därför anser åklagaren att brottet bör betraktas som grovt.

– Gärningen har i vart fall innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag, framhåller åklagarsidan i ett uttalande, enligt den lokala tidningen Corren.

Erkänner delar

Den 30-åriga mannen nekar till brott, men godkänner vissa delar av händelseförloppet.

Enligt Corren uppger mannen att han ”höll i barnet hårt”.

– Jag har absolut ingen vilja att skada mitt barn. Därför känns det jobbigt att bli anklagad för att göra det med uppsåt, säger 30-åringen i förhör, enligt tidningen.

Barnskrik

I utredningen framgår det att pappan haft svårt för barnskrik.  

I förhör berättar mannen att han känt en växande stress när bebisen börjat skrika.

– Man vill inte att sitt barn ska skrika, man vill att de ska må bra. Jag försökte göra allt för att lugna honom, framhåller pappan enligt Corren.

Andra misstänkta misshandeln på kort tid

Det är andra gången på kort tid som det rapporteras om en misstänkt misshandel av en bebis i Sverige.

I början av förra veckan häktades två föräldrar i Västerås. De misstänks ha misshandlat sitt spädbarn. Föräldrarna har häktats för synnerligen grov misshandel mot barn.

Bebisen är 5–6 månader gammal och vårdas på sjukhus för allvarliga skador, erfar Aftonbladet.

Den misstänkta misshandeln uppges ha pågått under en längre tid.

Föräldrarna greps den 1 december, rapporterar P4 Västmanland.  

Arkivfoto: A. Romansa

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen