Bakslag igen – dåliga nyheter för Sverige

2023 12 27

Igår, tisdag, verkade som att Turkiet till slut hade sagt ja till Sverige.

Det turkiska utrikesutskottet godkände på annandagen ett svenskt medlemskap i Nato, vilket gör att frågan nu går över till parlamentet.

– Vi ser fram emot att bli medlem i Nato, framhöll utrikesminister Tobias Billström till SVT efter beskedet.

Parlamentet tar långhelg

Men glädjen för den svenska regeringen riskerar att bli kortvarig.

Ett dygn efter nyheten meddelar det turkiska parlamentet att man går på helg redan idag. rapporterar Sveriges Radio.

– Då blir processen uppskjuten till mitten av januari, uppger Natokorrespondent Jan Andersson till radion.

Tidigast återgår parlamentarikerna till jobbet den 16 januari nästa år.

"Åtskilliga månader"

Om Turkiet tar upp frågan i parlamentet nästa månad är det dock nästan att se som en bonus – med tanke på hur lång tid det redan spekuleras i att det kan ta.

Natolandet och president Recep Tayyip Erdoğan kan nämligen ta betydligt längre tid på sig än så.

– Det pratas redan i Turkiet om att det kan dra ut på tiden åtskilliga månader, erfar Jan Andersson.

Hitler-jämförelse komplicerar

Utöver Turkiets egen vana att förhala medlemskapet har omständigheter idag komplicerat processen ytterligare, menar radions Natoreporter.

Erdoğan har vid ett flertal tillfällen poängterat hur en amerikansk försäljning av F-16-plan till Turkiet hänger samman med att godkänna Sveriges ansökan.

Men ett uttalande idag, där Erdoğan jämför Israels premiärminister Benjamin Netanyahu med Adolf Hitler, uppskattas den möjligheten ha försvårats eftersom utspelet nu kan få amerikanska politiker att tveka om en affär.

– Hur är du annorlunda än Hitler? De kommer få oss att sakna Hitler. Är det som denna Netanyahu gör något mindre än vad Hitler gjorde? Det är det inte, sade Erdoğan idag enligt Reuters och kritiserade de västländer som stödjer Israel.

Svårtolkade uttalanden

Fuat Oktay, ordförande i Turkiets utrikesutskott, har meddelat att ingen ska förvänta sig en snabb process.

Exakt hur det ska tolkas är svårt att veta.

– Det finns många varianter, men en tolkning är att parlamentet fullföljer medan president Erdoğan väntar med att skriva under, säger Natoexperten och forskaren Magnus Christiansson, verksam vid Försvarshögskolan, till DN.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen