Bakslag igen – dåliga nyheter för Sverige

2023 12 27

Igår, tisdag, verkade som att Turkiet till slut hade sagt ja till Sverige.

Det turkiska utrikesutskottet godkände på annandagen ett svenskt medlemskap i Nato, vilket gör att frågan nu går över till parlamentet.

– Vi ser fram emot att bli medlem i Nato, framhöll utrikesminister Tobias Billström till SVT efter beskedet.

Parlamentet tar långhelg

Men glädjen för den svenska regeringen riskerar att bli kortvarig.

Ett dygn efter nyheten meddelar det turkiska parlamentet att man går på helg redan idag. rapporterar Sveriges Radio.

– Då blir processen uppskjuten till mitten av januari, uppger Natokorrespondent Jan Andersson till radion.

Tidigast återgår parlamentarikerna till jobbet den 16 januari nästa år.

"Åtskilliga månader"

Om Turkiet tar upp frågan i parlamentet nästa månad är det dock nästan att se som en bonus – med tanke på hur lång tid det redan spekuleras i att det kan ta.

Natolandet och president Recep Tayyip Erdoğan kan nämligen ta betydligt längre tid på sig än så.

– Det pratas redan i Turkiet om att det kan dra ut på tiden åtskilliga månader, erfar Jan Andersson.

Hitler-jämförelse komplicerar

Utöver Turkiets egen vana att förhala medlemskapet har omständigheter idag komplicerat processen ytterligare, menar radions Natoreporter.

Erdoğan har vid ett flertal tillfällen poängterat hur en amerikansk försäljning av F-16-plan till Turkiet hänger samman med att godkänna Sveriges ansökan.

Men ett uttalande idag, där Erdoğan jämför Israels premiärminister Benjamin Netanyahu med Adolf Hitler, uppskattas den möjligheten ha försvårats eftersom utspelet nu kan få amerikanska politiker att tveka om en affär.

– Hur är du annorlunda än Hitler? De kommer få oss att sakna Hitler. Är det som denna Netanyahu gör något mindre än vad Hitler gjorde? Det är det inte, sade Erdoğan idag enligt Reuters och kritiserade de västländer som stödjer Israel.

Svårtolkade uttalanden

Fuat Oktay, ordförande i Turkiets utrikesutskott, har meddelat att ingen ska förvänta sig en snabb process.

Exakt hur det ska tolkas är svårt att veta.

– Det finns många varianter, men en tolkning är att parlamentet fullföljer medan president Erdoğan väntar med att skriva under, säger Natoexperten och forskaren Magnus Christiansson, verksam vid Försvarshögskolan, till DN.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen