Bakslag igen – dåliga nyheter för Sverige

2023 12 27

Igår, tisdag, verkade som att Turkiet till slut hade sagt ja till Sverige.

Det turkiska utrikesutskottet godkände på annandagen ett svenskt medlemskap i Nato, vilket gör att frågan nu går över till parlamentet.

– Vi ser fram emot att bli medlem i Nato, framhöll utrikesminister Tobias Billström till SVT efter beskedet.

Parlamentet tar långhelg

Men glädjen för den svenska regeringen riskerar att bli kortvarig.

Ett dygn efter nyheten meddelar det turkiska parlamentet att man går på helg redan idag. rapporterar Sveriges Radio.

– Då blir processen uppskjuten till mitten av januari, uppger Natokorrespondent Jan Andersson till radion.

Tidigast återgår parlamentarikerna till jobbet den 16 januari nästa år.

"Åtskilliga månader"

Om Turkiet tar upp frågan i parlamentet nästa månad är det dock nästan att se som en bonus – med tanke på hur lång tid det redan spekuleras i att det kan ta.

Natolandet och president Recep Tayyip Erdoğan kan nämligen ta betydligt längre tid på sig än så.

– Det pratas redan i Turkiet om att det kan dra ut på tiden åtskilliga månader, erfar Jan Andersson.

Hitler-jämförelse komplicerar

Utöver Turkiets egen vana att förhala medlemskapet har omständigheter idag komplicerat processen ytterligare, menar radions Natoreporter.

Erdoğan har vid ett flertal tillfällen poängterat hur en amerikansk försäljning av F-16-plan till Turkiet hänger samman med att godkänna Sveriges ansökan.

Men ett uttalande idag, där Erdoğan jämför Israels premiärminister Benjamin Netanyahu med Adolf Hitler, uppskattas den möjligheten ha försvårats eftersom utspelet nu kan få amerikanska politiker att tveka om en affär.

– Hur är du annorlunda än Hitler? De kommer få oss att sakna Hitler. Är det som denna Netanyahu gör något mindre än vad Hitler gjorde? Det är det inte, sade Erdoğan idag enligt Reuters och kritiserade de västländer som stödjer Israel.

Svårtolkade uttalanden

Fuat Oktay, ordförande i Turkiets utrikesutskott, har meddelat att ingen ska förvänta sig en snabb process.

Exakt hur det ska tolkas är svårt att veta.

– Det finns många varianter, men en tolkning är att parlamentet fullföljer medan president Erdoğan väntar med att skriva under, säger Natoexperten och forskaren Magnus Christiansson, verksam vid Försvarshögskolan, till DN.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

– Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

– Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Fyll tanken idag – chansen snart över

2026 09 04

Bensin- och dieselpriset har höjts vid flera tillfällen den senaste veckan.

Den senaste höjningen kom igår, torsdag, och innebar att bensinpriset därmed uppgick till 17,89 kronor litern och dieselpriset till 21,84 kronor per liter, enligt Circle K:s listpriser.

Nu bryts trenden.

Inför helgen sänks dieselpriset med 15 öre litern hos de stora kedjorna, och på flera håll har även bensinpriset sänkts med 40 öre litern, enligt bilsajten Carup.

Och det är kanske nu du ska passa på att tanka bilen full. För trots sänkningen på fredagen lär det knappast fortsätta i den riktningen, menar Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Capital.

Han syftar på kraftigt höjda priser på naturgas och olja som driver upp även de svenska drivmedelspriserna till följd av kriget mellan USA och Iran.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, säger Christian Kopfer till SVT.

Dubbelsmäll

Enligt experterna står svenska hushåll därmed inför en dubbelsmäll inför hösten och vintern.

Redan i augusti flaggade SEB:s råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop att det framöver kommer att bli betydligt dyrare att tanka bilen. Han pekade främst ut att Hormuzsundet fortsatt håller stängt som den främsta anledningen.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

Andra läser: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

"Kört fast militärt"

Priset för brentolja ligger idag på cirka 94 dollar per fat, en liten minskning från igår men fortsatt på väg mot 100 dollar fatet.

De senaste dagarna har USA och Iran intensifierat attackerna mot varandra.

– Militärt sett har vi väldigt tydligt kört fast. Det råder ingen tvekan om det, säger Pat Harrigan, republikansk kongressledamot från North Carolina, enligt Bloomberg.

Andra läser: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Circle K

Text: Redaktionen