Bakslag igen – dåliga nyheter för Sverige

2023 12 27

Igår, tisdag, verkade som att Turkiet till slut hade sagt ja till Sverige.

Det turkiska utrikesutskottet godkände på annandagen ett svenskt medlemskap i Nato, vilket gör att frågan nu går över till parlamentet.

– Vi ser fram emot att bli medlem i Nato, framhöll utrikesminister Tobias Billström till SVT efter beskedet.

Parlamentet tar långhelg

Men glädjen för den svenska regeringen riskerar att bli kortvarig.

Ett dygn efter nyheten meddelar det turkiska parlamentet att man går på helg redan idag. rapporterar Sveriges Radio.

– Då blir processen uppskjuten till mitten av januari, uppger Natokorrespondent Jan Andersson till radion.

Tidigast återgår parlamentarikerna till jobbet den 16 januari nästa år.

"Åtskilliga månader"

Om Turkiet tar upp frågan i parlamentet nästa månad är det dock nästan att se som en bonus – med tanke på hur lång tid det redan spekuleras i att det kan ta.

Natolandet och president Recep Tayyip Erdoğan kan nämligen ta betydligt längre tid på sig än så.

– Det pratas redan i Turkiet om att det kan dra ut på tiden åtskilliga månader, erfar Jan Andersson.

Hitler-jämförelse komplicerar

Utöver Turkiets egen vana att förhala medlemskapet har omständigheter idag komplicerat processen ytterligare, menar radions Natoreporter.

Erdoğan har vid ett flertal tillfällen poängterat hur en amerikansk försäljning av F-16-plan till Turkiet hänger samman med att godkänna Sveriges ansökan.

Men ett uttalande idag, där Erdoğan jämför Israels premiärminister Benjamin Netanyahu med Adolf Hitler, uppskattas den möjligheten ha försvårats eftersom utspelet nu kan få amerikanska politiker att tveka om en affär.

– Hur är du annorlunda än Hitler? De kommer få oss att sakna Hitler. Är det som denna Netanyahu gör något mindre än vad Hitler gjorde? Det är det inte, sade Erdoğan idag enligt Reuters och kritiserade de västländer som stödjer Israel.

Svårtolkade uttalanden

Fuat Oktay, ordförande i Turkiets utrikesutskott, har meddelat att ingen ska förvänta sig en snabb process.

Exakt hur det ska tolkas är svårt att veta.

– Det finns många varianter, men en tolkning är att parlamentet fullföljer medan president Erdoğan väntar med att skriva under, säger Natoexperten och forskaren Magnus Christiansson, verksam vid Försvarshögskolan, till DN.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


Ryskt blodbad – ”Magyars fåglar” slår till

2026 03 18

Ukraina slår rekord i Zaporizjzja och Donetsk.

Sedan årsskiftet har Ukraina radat upp framgångar längs med frontlinjen.

Hundratals kvadratkilometer mark har tagits tillbaka från de ryska styrkorna.

Nu kommer uppgifter om att de ökända “Magyars fåglar” har slagit till mot ryska styrkor – och det rör sig om ett blodbad.

Ryskt blodbad

Robert Brovdi är grundare och befälhavare för en ukrainsk drönarspaningsgrupp.

Han går under smeknamnet ”Magyar”, och hans grupp kallas därför för "Magyars fåglar”.

Nu kommer uppgifter om att Ukrainas obemannade systemstyrkor – bland annat “Magyars fåglar” – har slagit ut 900 ryska soldater på bara ett och ett halvt dygn längs en 100 kilometer lång del av frontlinjen i Donetsk- och Zaporizjzja-regionerna.

“Nytt rekord”

Enligt Brovdi har det varmare vädret lett till att ryssarna tryckt på framåt kring Zaporizjzja och Donetsk.

Men, säger han.

– 900 på ett och ett halvt dygn är något av ett nytt rekord! Bra jobbat, herrar inom USF:s “fågel”-subkultur, säger han enligt Ukrainska Pravda.

– Drönaroperatörer från våra grannbrigader arbetade också häcken av sig. Och försvararna på marken var oslagbara – fienden lyckades inte bryta igenom en enda del under ett och ett halvt dygn på den ovan nämnda sträckan.

Läs mer: Stubb varnar Europa: ”Sanningens ögonblick” är här

Nya attacker

Samtidigt kommer uppgifter om nya ukrainska långdistansattacker.

– Ukrainska styrkor slog sannolikt till mot en rysk flygplansreparationsanläggning i Novgorod oblast natten mellan den 16 och 17 mars, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Filmklipp uppges visa

ISW fortsätter.

– En ukrainsk källa publicerade videomaterial som uppges visa en drönarattack mot anläggningen och uppgav att ryska flygövervakningskanaler rapporterade att två A-50-flygplan för luftburen tidig varning och kontroll befann sig vid anläggningen vid tillfället.

Det är oklart om planen träffades.

Läs mer: Bunker busters har avfyrats

Foto: 414th Separate Unmanned Strike Aviation System Brigade of Ukraine

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen