UPPGIFTER: Bakslag för Sverige

2023 07 12

Sverige kan vara en fullvärdig medlem av Nato om några veckor.

Det framhöll utrikesminister Tobias Billström (M) under gårdagen.

Ministern konstaterade att han hyser stora förhoppningar om att Sveriges Natoansökan ratificeras av både Turkiet och Ungern i närtid.

– Det turkiska parlamentet har en session som löper fram till den 27 juli. Och det ungerska parlamentet har via sin regering gjort klart att man inte tänker vara sist med att ratificera. Lägger man de här två bredvid varandra får man ju en tidsutdräkt som borde handla om de veckorna som ligger framför oss, sa Billström till DN.

Uppgifter: Kan dröja länge

Men Sverige kan få vänta betydligt längre än så.

Turkiet har förvisso lovat att man kommer att godkänna Sveriges ansökan, men landet har inte klargjort när en ratificering kommer att ske.

Enligt den regimtrogna turkiska tidningen Yeni Safak kommer det att dröja till oktober.

På onsdagen skriver tidningen att det turkiska parlamentet kommer att ta sommarledigt i helgen och inte återuppta allt arbete förrän i oktober.

Det innebär att Sverige kommer att behöva vänta i över två månader på att få sin ansökan ratificerad av Turkiet.

– Sverige får tid att fullfölja sin hemläxa, uppger Yeni Safak.

Tidningen skriver att Turkiet förväntar sig att Sverige ska agera hårdare mot den terrorstämplade organisationen PKK under tidsperioden.

Löften från USA och EU

Vidare framhåller Yeni Safak att Turkiet även förväntar sig att USA och EU kommer att uppfylla sina löften till landet de kommande månaderna.

Om kraven inte uppfylls kan inte Sverige förvänta sig att det turkiska parlamentet godkänner den svenska Natoansökan, rapporterar den regimtrogna tidningen.

Uppgifter: Ungern nära beslut

Tidigare under onsdagen kom rapporter om att Ungerns regering planerar att diskutera Sveriges Natoansökan i veckan.

Ungern har framhållit att man kommer att ratificera den svenska ansökan före Turkiet. Landet vill inte vara sist på bollen, men inväntar ett definitivt turkiskt besked.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Chockbild skakar semesterparadis – grym hemlighet avslöjad

2025 06 30

En bild på en ung kvinna vållar stor debatt i det populära semesterlandet Filippinerna.

Bilden, som danska Jyllands-Posten har delat, visar hur en ung flicka kryper upp ur ett hål i asfalten mitt på ljusa dagen i Makati City – en rik stad på den populära turistön Luzon.

Kvinnan är en av flera filippinska invånare som lever i landets avloppsystem, uppger tidningen.

Situationen beskrivs som oerhört tragisk. Den unga kvinnan är en av flera invånare som lever mitt under fötterna på finanseliten.

– Efter att de första bilderna började cirkulera ser man hur tragiskt detta är. Lokalinvånare berättar om ett stort antal filippinier som har kloaken som sitt hem, framhåller tidningens utlandskorrespondent Thomas Fhogt.

Vidare berättar Fhogt att nyheten kommer som en chock för många invånare.

–  Det som är mest förvånande är hur okänt detta är för de flesta, särskilt i en stadsdel som präglas av lyx och sitt stora finanscentrum.

Skakar landet

Bilden på kvinnan har väckt starka reaktioner i Filipinerna.

För första gången har det blivit allmänt känt att flera av landets städer har ett parallellt samhälle under jorden, rapporterar Dagbladet.

Efter händelsen har lokala myndigheter och journalister börjar undersöka avloppsystemen. I kloakerna har man hittat flera hemlösa personer.

Ökat efter pandemin

Filippinerna har stora problem med hemlöshet.

Problemen har dessutom ökat efter pandemin. Nedstängningen av landet ledde till att fler invånare hamnade i fattigdom.

I dag saknar över tre miljoner invånare i huvudstaden Manila ett hem. I storstadsområdet bor det cirka 14 miljoner människor. Över 20 procent av dessa beräknas alltså vara hemlösa.

FAKTA: Filippinerna

- Filippinerna består av drygt 7 000 öar belägna sydöst om det asiatiska fastlandet.

- Majoriteten av invånarna har malajiskt ursprung, men spansk kolonisering och senare amerikansk dominans har satt spår i kulturen.

- Politiken och ekonomin domineras sedan självständigheten 1946 av ett fåtal rika familjer. En kommunistisk revolt pågår i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: Dylanagonzales2011

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har enligt uppgift observerats i Finland.

Det rapporterar Hufvudstadsbladet med hänvisning tilll Elisabeth Braw, som är docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Braw hänvisar i sin tur till ”trovärdiga myndighetskällor” som uppger att ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen