UPPGIFTER: Bakslag för Sverige

2023 07 12

Sverige kan vara en fullvärdig medlem av Nato om några veckor.

Det framhöll utrikesminister Tobias Billström (M) under gårdagen.

Ministern konstaterade att han hyser stora förhoppningar om att Sveriges Natoansökan ratificeras av både Turkiet och Ungern i närtid.

– Det turkiska parlamentet har en session som löper fram till den 27 juli. Och det ungerska parlamentet har via sin regering gjort klart att man inte tänker vara sist med att ratificera. Lägger man de här två bredvid varandra får man ju en tidsutdräkt som borde handla om de veckorna som ligger framför oss, sa Billström till DN.

Uppgifter: Kan dröja länge

Men Sverige kan få vänta betydligt längre än så.

Turkiet har förvisso lovat att man kommer att godkänna Sveriges ansökan, men landet har inte klargjort när en ratificering kommer att ske.

Enligt den regimtrogna turkiska tidningen Yeni Safak kommer det att dröja till oktober.

På onsdagen skriver tidningen att det turkiska parlamentet kommer att ta sommarledigt i helgen och inte återuppta allt arbete förrän i oktober.

Det innebär att Sverige kommer att behöva vänta i över två månader på att få sin ansökan ratificerad av Turkiet.

– Sverige får tid att fullfölja sin hemläxa, uppger Yeni Safak.

Tidningen skriver att Turkiet förväntar sig att Sverige ska agera hårdare mot den terrorstämplade organisationen PKK under tidsperioden.

Löften från USA och EU

Vidare framhåller Yeni Safak att Turkiet även förväntar sig att USA och EU kommer att uppfylla sina löften till landet de kommande månaderna.

Om kraven inte uppfylls kan inte Sverige förvänta sig att det turkiska parlamentet godkänner den svenska Natoansökan, rapporterar den regimtrogna tidningen.

Uppgifter: Ungern nära beslut

Tidigare under onsdagen kom rapporter om att Ungerns regering planerar att diskutera Sveriges Natoansökan i veckan.

Ungern har framhållit att man kommer att ratificera den svenska ansökan före Turkiet. Landet vill inte vara sist på bollen, men inväntar ett definitivt turkiskt besked.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Natoländer riskerar kritiskt dygn – Sverige kopplas in

2025 02 07

Imorgon lördag kommer Estland, Lettland och Litauen att bryta sig loss från Ryssland.

De tre baltiska Natomedlemmarna kommer då att kapa ledningarna till det stora ryska elsystemet.

Händelsen har förberetts i över tio år och beskrivs som en ny era då länderna till slut vänder blad från sitt sovjetiska förflutna.

Kritiskt dygn väntar

Men övergången är inte riskfri.

Ett kritiskt dygn väntar under mellanperioden när Baltikum inte tillhör något större synkronområde.

Ingenting får då gå fel.

Systemet är mycket känsligare och kan kollapsa vid tillräckligt stora störningar.

Av det skälet har Svenska kraftnät och deras kabel NordBalt kopplats in för att säkra upp baltländernas elsystem.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Sveriges viktigaste bidrag

Den svenska myndigheten har under flera år följt de baltiska ländernas väg fram mot helgens historiska ögonblick.

Sjökabeln NordBalt, som går mellan Nybro i Småland och Klaipéda i Litauen, beskrivs som det viktigaste bidraget från Sverige i de tre ländernas frigörelseprocess.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Ska vara redo på söndag

Frigörelsen från Ryssland är till stor del symbolisk.

De tre nationerna har inte köpt rysk eller belarusisk el sedan maj 2022 och skillnaden för ländernas invånare bör därmed bli marginell.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger Pontus de Maré.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Krisbesked för Coop – “läget är alarmerande”

2025 02 07

Coops kris tycks inte veta vägs ände.

Matjätten, som fram till 1990-talet var Nordens största företagsgrupp, går med brakförlust.

Rörelseförlusterna för 2022 och 2023 landade på över 1,4 miljarder kronor och företaget saknar dessutom en permanent vd.

I Coop Syd, där bolaget har omkring 90 butiker, rasar förlusterna som värst, rapporterar Dagens Nyheter.

Och nu slår experterna larm igen.

– Läget är alarmerande efter år av ekonomiska bakslag. Coop Syd har inga muskler kvar trots försäljningen av tolv fastigheter i början av 2023, säger Thomas Ohlén, senior analytiker på Dagligvarunytt, till tidningen.

"Gigantiskt dråpslag"

Coop Syd är Coops tredje största förening. Dess vd Martin Runquist slutade plötsligt i januari efter fem år på posten. Coop själva vill inte kommentera om han avgick eller fick sparken, utan säger att skilsmässan skedde i samförstånd.

Vad som däremot är klart är att krisrubrikerna kring matjätten avlöst varandra under det senaste året.

Strax före jul kunde Dagligvarunytt efter en granskning konstatera att Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder på bara ett år.

Över två år handlar det om 400 000 som sagt tack och hej och hittat nya butiker.

Branschtidningen kallade avslöjandet för ett “gigantiskt dråpslag” för Coop.

– Det indikerar att Coop Syd kommer att presentera nya svaga årssiffror när bokslutet väl blir klart, säger Thomas Ohlén till DN.

LÄS MER: Svensk matjätte ger besked – höjer priserna snart

"Måste stoppa blödningen"

Kundtappet är ytterligare en väckarklocka för Coop som alltså redan är hårt pressade.

Coops marknadsandelar har krympt ända sedan 60-talet och inför 2024 drog man ned på kostnader värda 300 miljoner kronor. Bland annat blev 100 personer av med jobbet som en konsekvens.

I somras tvingades kedjan även göra sig av med mängder av butiker i Danmark.

Om trenden inte går att vända kan Coop vara illa ute.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, sade Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till Dagligvarunytt i december.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen