JUST NU: Bakslag för Ryssland i nya offensiven

2022 04 25

Det förväntade ryska genombrottet efter Vladimir Putins nya order i östra Ukraina uppges ha uteblivit.

Återigen kommer Storbritanniens försvarsministerium med en ny färsk lägesrapport i Ukraina.

De senaste uppgifterna från myndigheten gör gällande att Ryssland stöter på flera motgångar i samband med att man koncentrerat sig på de östra delarna av landet.

Inga genombrott

– Ryssland har haft mindre framgångar i en del områden sedan man bytte fokus till att fullt ut ockupera Donbas. Utan tillräckliga logistiska och stridsstödjande möjligheter på plats har Ryssland ännu inte uppnått ett betydande genombrott, meddelar Storbritanniens försvarsministerium på Twitter.

Bakslag efter ny order

Bakgrunden till bakslaget uppges vara det taktikskifte som Putin beordrade i Mariupol i torsdags, då presidenten tog beslutet att belägra stadens stålverk snarare än att attackera det.

– Det här är ett fall när vi måste tänka. Vi måste alltid tänka, speciellt i det här fallet. Det finns inget behov av att klättra in i dessa katakomber och krypa under jorden genom dessa industriella faciliteter, sade Putin då.

Soldaterna är fast

Nu uppger Storbritanniens försvarsministerium att belägringen har inneburit att de ryska soldaterna fastnat i Mariupol och uppnått ett dödläge.

– Rysslands beslut att belägra istället för att attackera Mariupols Azovstal-stålverk innebär att många ryska enheter förblir fast i staden och inte kan omplaceras. Ukrainas försvar av Mariupol har också utmattat många ryska enheter och minskat deras stridseffektivitet.

Olägliga nyheter för Ryssland

Nyheterna kommer olägligt för Rysslands president Vladimir Putin som planerar en segerparad i just Mariupol redan om två veckor, den 9 maj. 

Den ryska armén uppges fått order om att de drygt 2 000 ukrainska försvararna i staden, som är instängda på stålverket Azovstal, måste rensas ut före det viktiga datumet.

Uppges dölja omfattningen

Storbritanniens försvar avslutar sin rapport med att informera om att Rysslands försvarsministerium uppges ha föreslagit att de kompensationsbetalningar som ska betalas ut till ryska familjer som förlorat anhöriga i kriget ska kontrolleras av militärer snarare än civila tjänstemän.

Myndigheten hävdar att det sannolikt rör sig om ytterligare ett försök från Putinregimen att dölja den verkliga omfattningen av hur många ryska soldater som har stupat sedan invasionen av Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen