UPPGIFTER: Bakslag för nya regeringen

2022 10 12

Klockan 11 idag på onsdagen var det tänkt att Ulf Kristersson (M) skulle lämna besked om regeringsbildning till talmannen.

Men så ser inte ut att bli fallet, uppger källor till Svenska Dagbladet.

– Enligt uppgifter på morgonen till SvD kommer förhandlingarna om en ny regering inte att vara klara till klockan 11 när Ulf Kristersson möter talmannen, rapporterar tidningen.

Bråk mellan SD och L

Flera av Moderaternas förhandlare samlades på partiets riksdagskansli under morgonen.

Även Kristdemokraternas stabschef Tobias Karlström och Liberalernas partisekreterare Maria Nilsson fanns på plats vid halv nio, rapporterar SvD.

Tidningens uppgifter på onsdagsmorgonen samstämmer med Göteborgs-Postens källor, som under gårdagskvällen rapporterade att högerpartiernas regeringsförhandlingar fortfarande inte är i mål.

Enligt GP är det främst bråken mellan SD och L som har gjort att förhandlingarna har kärvat.

Om Jimmie Åkesson (SD) ska acceptera en regeringen där L ingår – men inte SD – uppges han att kräva stora politiska eftergifter.

"Ska till ett mirakel"

Även Dagens Nyheter uppger att Ulf Kristersson (M) lär behöva be om mer tid hos talmannen idag.

–Det ska till ett smått mirakel, uppger en källa till tidningen om möjligheterna att nå en överenskommelse före klockan 11 idag.

Johan Pehrson, partiledare för Liberalerna, vill på morgonen inte avslöja om något besked kommer idag.

– Jag vill inte föregripa detta. Jag vill ta det ända in i kaklet, säger han till DN.

L: "Kommer att ingå"

Liberalerna är dock säkra på sin sak – de kommer att ingå i regeringen.

– Det är vår bestämda utgångspunkt och vi är övertygade om att vi kommer att göra det, sade Mats Persson, partiets gruppledare i riksdagen, till SVT på tisdagen.

Han tillade:

– Väljarna har varit väldigt tydliga med att L ska ingå i en liberal, borgerlig regering och jag är helt säker på att vi kommer att göra det.

Åkesson och Pehrson i personliga möten

Uppgifter till Dagens Nyheter i måndags gjorde gällande att Jimmie Åkesson ska ha träffat Liberalernas partiledare för flera privata möten.

Parterna ska ha diskuterat ministerposterna i en kommande högerregering.

Enligt tidningens uppgifter har samtalen också handlat om hur mycket sakpolitik som SD ska få igenom för att gå med på att släppa in L i en regering.

– Knäckfrågan är om Liberalerna ska få några ministerposter eller ej. För SD handlar det i så fall om hur mycket sakpolitik man kan få i utbyte mot att släppa fram L och själva bli kvar utanför regeringen, rapporterar DN med hänvisning till källor med insyn i förhandlingarna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2025 12 31

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen