UPPGIFTER: Ännu en bromskloss i Sveriges Natoansökan

2022 11 03

Sverige kan glömma att bli medlemmar i Nato under 2022.

Det hävdar källor till Bloomberg, som uppger att den turkiska regeringen placerar ännu en bromskloss i den svenska processen att bli fullvärdig medlem i militäralliansen.

Landet kommer nämligen att förhala beslutet och inte rösta om att acceptera ett svenskt medlemskap förrän sommaren nästa år.

Fullspäckat schema

Enligt Bloomberg är det osannolikt att Turkiet fattar beslut om Sveriges ansökan före nyår. Även chanserna för att det skulle ske före det turkiska valet nästa år är mycket små, enligt tjänstemän som tidningen talat med.

Turkiets motivering uppges vara att Sverige inte har gjort tillräckligt för att möta de turkiska kraven, samtidigt som parlamentets schema är fullspäckat resten av året.

"Inget nonsens"

Den svenska regeringen har poängterat att man har för avsikt att följa samtliga överenskommelser i det avtal Sverige slutit med Turkiet.

– Det kommer inte att förekomma något nonsens från den svenska regeringen om PKK, uttryckte utrikesminister Tobias Billström (M) i en intervju med nyhetsbyrån AP, enligt Expressen.

Även Turkiet har meddelat att man är optimistiska om att hitta en lösning.

– Vi visste att den avgående regeringen inte kunde göra mycket. Den nya regeringen är bestämd. Och den nya statsministern kommer att besöka vårt land nästa vecka, säger den turkiske utrikesministern Melvüt Çavuşoğlu på en presskonferens.

Lägger bollen hos Sverige

Turkiets Sverigeambassadör Yönet Can Tezel talade igår med SVT och uttryckte Sverige måste lämna ut de personer som Turkiet begär innan man kommer att släppa igenom en svensk ansökan.

– Sverige måste lämna ut personer baserat på de bevis som ges, sade han i programmet “30 minuter”.

– Folk frågar mig: när kommer Turkiet att godkänna detta? Frågan är snarare – när kommer Sverige att uppfylla kraven? De är väldigt tydliga och kan inte tolkas på så många olika sätt.

Ser fram emot möte

Natochefen Jens Stoltenberg har redan rest till Turkiet för att sätta press på landets president Recep Tayyip Erdoğan.

Mötet mellan Kristersson och Erdoğan ska ske på tisdag. Redan förra veckan talade de båda ledarna med varandra på telefon.

– Ser fram emot att besöka Ankara snart, framhöll statsministern därefter på Twitter och beskrev sitt samtal som “konstruktivt”.

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen