UPPGIFTER: Ännu en bromskloss i Sveriges Natoansökan

2022 11 03

Sverige kan glömma att bli medlemmar i Nato under 2022.

Det hävdar källor till Bloomberg, som uppger att den turkiska regeringen placerar ännu en bromskloss i den svenska processen att bli fullvärdig medlem i militäralliansen.

Landet kommer nämligen att förhala beslutet och inte rösta om att acceptera ett svenskt medlemskap förrän sommaren nästa år.

Fullspäckat schema

Enligt Bloomberg är det osannolikt att Turkiet fattar beslut om Sveriges ansökan före nyår. Även chanserna för att det skulle ske före det turkiska valet nästa år är mycket små, enligt tjänstemän som tidningen talat med.

Turkiets motivering uppges vara att Sverige inte har gjort tillräckligt för att möta de turkiska kraven, samtidigt som parlamentets schema är fullspäckat resten av året.

"Inget nonsens"

Den svenska regeringen har poängterat att man har för avsikt att följa samtliga överenskommelser i det avtal Sverige slutit med Turkiet.

– Det kommer inte att förekomma något nonsens från den svenska regeringen om PKK, uttryckte utrikesminister Tobias Billström (M) i en intervju med nyhetsbyrån AP, enligt Expressen.

Även Turkiet har meddelat att man är optimistiska om att hitta en lösning.

– Vi visste att den avgående regeringen inte kunde göra mycket. Den nya regeringen är bestämd. Och den nya statsministern kommer att besöka vårt land nästa vecka, säger den turkiske utrikesministern Melvüt Çavuşoğlu på en presskonferens.

Lägger bollen hos Sverige

Turkiets Sverigeambassadör Yönet Can Tezel talade igår med SVT och uttryckte Sverige måste lämna ut de personer som Turkiet begär innan man kommer att släppa igenom en svensk ansökan.

– Sverige måste lämna ut personer baserat på de bevis som ges, sade han i programmet “30 minuter”.

– Folk frågar mig: när kommer Turkiet att godkänna detta? Frågan är snarare – när kommer Sverige att uppfylla kraven? De är väldigt tydliga och kan inte tolkas på så många olika sätt.

Ser fram emot möte

Natochefen Jens Stoltenberg har redan rest till Turkiet för att sätta press på landets president Recep Tayyip Erdoğan.

Mötet mellan Kristersson och Erdoğan ska ske på tisdag. Redan förra veckan talade de båda ledarna med varandra på telefon.

– Ser fram emot att besöka Ankara snart, framhöll statsministern därefter på Twitter och beskrev sitt samtal som “konstruktivt”.

Text: Redaktionen


8 jan 2026

USA drar sig ur – första landet i världen som lämnar

2026 01 08

Tidigare i veckan meddelade Vita huset att USA avser att lämna ett 60-tal internationella organisationer och avtal.

Ett av avtalen som Trumpregeringen vill lämna får nu särskild uppmärksamhet.

Det handlar om FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC, som amerikanerna anslöt sig till 1992. 

Aldrig någonsin har det hänt att ett land lämnat avtalet – vilket skulle göra USA till det första landet i världen att göra så.

– Vi kommer inte att fortsätta att lägga ut resurser, diplomatiskt kapital och den legitimerande vikten av vårt deltagande i institutioner som är irrelevanta för eller i konflikt med våra intressen, säger USA:s utrikesminister Marco Rubio enligt CNN.

Ökar spänningar med Europa

Om USA gör verklighet av att lämna avtalet skulle det kunna öka spänningarna med landets allierade som ser klimatfrågan som en prioriterad sådan, skriver CNN.

Det aktuella avtalet kräver inte att USA ska minska fossila bränslen eller ens förorena mindre, utan utgår från ett mål om att stabilisera mängden klimatpåverkande föroreningar i atmosfären på en nivå som skulle "förhindra farlig antropogen (mänskligt orsakad) påverkan på klimatsystemet", ”förklarar kanalen.

Fördraget, som ligger till grund för internationellt samarbete om klimatförändringar, kräver dock att länderna varje år rapporterar in en inventering över sina föroreningar.

Den senaste gången skippades den inventeringen helt av Trumpregeringen.

– Vi söker samarbete där det tjänar vårt folk och kommer att stå stadigt där det inte gör det, säger Marco Rubio.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

"En gåva till Kina"

När Donald Trump tillträdde som president förra året drog han för andra gången USA ur Parisavtalet. Lämnar USA även UNFCCC blir det svårt för en framtida president att få tillbaka landet i Parisavtalet, eftersom det avtalet slöts inom ramen för UNFCCC.

John Kerry, utrikesminister under Barack Obama mellan 2013 och 2017, har kallat Trumps besked för “en gåva till Kina”.

– Det är ett “get out of jail”-frikort för länder och förorenare som vill undvika ansvar, säger han enligt CNN.

LÄS MER: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


8 jan 2026

Plötslig vändning – Rysslands ”livlina” faller

2026 01 08

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för snart fyra år sedan har landets ekonomi drabbats hårt.

Samtidigt har den burits upp av den nära handelsrelationen med Kina.

Handeln mellan de båda länderna ökade kraftigt under krigets inledande år.

– Under krigets första år växte handeln mellan Ryssland och Kina med 30 procent och under 2023 fortsatte den öka med samma mängd, rapporterar The Moscow Times.

Plötslig vändning 2025

Efter en kraftig ökning under flera år har trenden nu plötsligt vänt.

– Kina minskade inköpen av nästan alla råvaror från Ryssland under 2025, uppger tidningen.

– Handeln med Kina, som har blivit en livlina för den ryska ekonomin sedan väst införde sanktioner, minskade 2025 för första gången sedan kriget i Ukraina började.

Kraftig minskning

Under förra året minskade Kina sina inköp av rysk olja med 7,6 procent.

–  Exporten i monetära termer kollapsade med 20 procent på grund av fallande priser och rabatter, uppger tidningen.

Den ryska kolexporten till Kina minskade med elva procent och timmerleveranserna minskade med tio procent.

När det kommer till järnmetaller är minskningen hela 63 procent.

Exporten av naturgas ökade förvisso med tolv procent, men på grund av fallande priser minskade exportvärdet ändå med 1,8 procent.

Minskar i andra riktningen också

Det är inte bara Kinas import från Ryssland som har rasat.

Detsamma gäller också handeln från Kina till grannen i norr.

– Tillgången på kinesiska varor till Ryssland minskade för första gången sedan krigets början, med 11,8 procent, rapporterar The Moscow Times.

– Importen av bilar från Kina har kollapsat med hälften.

Läs mer: Fartyg attackerat nära Turkiet

Putin vill vända trenden

Den minskade handeln oroar Kreml och Vladimir Putin, som under hösten besökte den kinesiska huvudstaden för att stärka banden länderna emellan.

Men relationen mellan stormakterna är inte jämlik.

– För Ryssland är Kina den största marknaden för råvaror, främst olja och gas. För Kina är Ryssland en liten exportmarknad i nivå med Mexiko, framhåller tidningen.

Läs mer: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen