Allvarligt misstag i Ringhals – ”det är galet”

2023 12 28

– Om jag vore chef skulle jag hoppat högt och skrikit för det här är jätteallvarligt.

Det säger Lars Gunnar Larsson, en av Sveriges absolut främsta experter på kärnsäkerhet, till Sveriges Radio.

Uttalandet kommer efter att P4 Göteborg genomfört en granskning som visar att Ringhals felbedömt minst två allvarliga incidenter vid det aktuella kärnkraftverket.

Glömde stänga dörr

Tidigare i år sänktes Ringhals säkerhetsbetyg till det näst sämsta, bland annat på grund av den olycka som stoppade driften av reaktor 4 förra året och som orsakade skyhöga elpriser.

Men Ringhals själva insåg inte allvaret.

Det var först en månad senare när Strålsäkerhetsmyndigheten begav sig dit och ansåg att det handlade om en “allvarlig” olycka som Ringhals justerade sin bedömning.

Ytterligare en olycka som felbedömdes var när en dörr inte stängdes när Ringhals 3 sattes i drift – den viktigaste barriären vid händelse av ett radioaktivt utsläpp.

Dörren stod öppen 30 minuter, men återigen gjorde Ringhals en mildare bedömning av allvaret och tvingades korrigera rapporteringen när myndigheten konstaterade att det rörde sig om “en mycket allvarlig händelse”.

"Det är galet"

Björn Linde, vd på Ringhals, meddelar att man alltid undersöker om incidenter behöver utredas ytterligare och att hela organisationen tar ett brett grepp för att bli bättre.

Han säger också att det inte fanns något säkerhetsproblem i samband med olyckan på Ringhals 4, även om han understryker att det är allvarligt när produktionen drabbas.

Lars Gunnar Larsson håller inte alls med.

– Det tycker jag är galet. Om man inte rapporterar det här på rätt sätt så är det en säkerhetsfråga.

"Allvarliga brister"

I våras hade Strålsäkerhetsmyndigheten flera synpunkter på hur strålsäkerheten bedrivs på Ringhals kärnkraftverk.

Myndigheten påtalade att det fanns “allvarliga brister” och sänkte betyget från “tillfredsställande” till blott “acceptabel”.

– Det finns delar av verksamheten som fungerar väl, men vi har identifierat en negativ utveckling för säkerhetsarbetet i stort under en längre tid, sade Anne Edland, som är enhetschef för tillsynssamordning på Strålsäkerhetsmyndigheten, i ett pressmeddelande vid tillfället.

Foto: Annika Örnborg

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen