UPPGIFTER: Allvarligt hot mot Putin – ”Värre än efter Sovjets fall”

2025 03 03

Vladimir Putin och hans regim kan vara utsatt för ett allvarligt hot.

Den senaste tiden har det rapporterats att makteliten i Kreml blir allt mer nöjd med utvecklingen på den världspolitiska arenan.

Så sent som idag, söndag, gick Kremls talesperson Dimitrij Peskov ut och bekräftade att den ryska regimen är nöjd med USA:s omläggning i utrikespolitiken.

Men på längre sikt finns det ett mycket allvarligt hot mot Putin och Ryssland.

Stor risk för regimen

Vladimir Putin har utsett 2025 till ”Året för Fosterlandets Försvarare”, vilket är avsett som en hyllning till ryska soldater.

Men de ryska krigsveteranerna kan vara på väg att bli ett allvarligt hot mot Putins regim, uppger Institute for the Study of Way (ISW), enligt Newsweek.

En säkerhetsexpert säger till tidningen att veteraner som återvänder till det civila – och berättar sanningen om kriget – uppfattas som ett stort hot mot regimen.

Förutom att veteranerna kan berätta obehagliga sanningar, fruktar man också en stor brottsvåg när soldaterna kommer tillbaka. Den riskerar att bli värre än den brottsvåg som följde efter Sovjetunionens upplösning, säger en av Ryssland efterlyst Putinkritiker till tidningen.

Rädsla för ”afghanskt syndrom”

Erfarenheter från Sovjetunionens krig i Afghanistan visar också att just krigsveteraner riskerar att bli ett mycket allvarligt problem. Nu är Putins regim rädd för en ny våg av ”afghanskt syndrom”, uppger tidningen.

– Trupperna som återvänder utgör en säkerhetsrisk, säger Seth Krummrich, som bland annat är tidigare överste i den amerikanska armén.

– Kanske inte på kort sikt, men de representerar ett allvarligt problem på medellång till lång sikt för Putins regim och eventuell efterföljande rysk regering, menar han.

Ryssland vill hindra att det bildas oberoende föreningar av krigsveteraner. Dessa skulle även kunna utgöra ett allvarligt hot i samband med uppror eller andra oroligheter i landet.

Största politiska och sociala hotet

Putins regim är mycket medveten om problemet. Sergei Kiriyenko, en tjänsteman vid den ryska presidentadministrationen, uppges ha underrättat regeringen om situationen vid ett möte i juli 2024. Han ska där bland annat ha sagt att krigsveteraner i Moskva ”har svårt att anpassa sig” till det civila livet och varnade för att det kunde leda till kriminalitet och oro i samhället. Han sade vidare att hemvändande soldater framöver riskerade att utgöra den ”största politiska och sociala risken” i det ryska samhället, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 10

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen