UPPGIFTER: 4-åring förgiftad av sin mamma

2024 04 18

Artikeln har uppdaterats sedan ursprunglig publicering.

I flickans blod har man funnit bakterier som annars bara hittas i avföring.

Dessutom ska barnet ha tillförts insulin och antidepressiva tabletter, enligt rättsmedicinalverket.

Hon drabbades av livshotande skador som sepsis och multiorgansvikt.

Mamman åtalas nu för misshandel och mordförsök och domen kommer att meddelas idag på torsdagen.

Åklagaren har yrkat på fängelse i mellan åtta och tio år.

– Om tingsrätten delar min bedömning om åtalet så är det frågan om ett långvarigt fängelsestraff som ska utdelas, säger åklagare Kristina Edlund Nilsson till P4 Ångermanland.

Unikt fall

Enligt åklagaren rör sig fallet om så kallat Münchhausen by proxy, det vill säga barnmisshandel som sker genom förfalskning av symtom.

Den typen av argumentation håller sällan i rätten – trots att mönstret dokumenterats väl.

Om kvinnan därför fälls idag blir fallet unikt.

UPPDATERING: Mamman döms

Vid 11-tiden på torsdagen kom domen.

Kvinnan döms till sex års fängelse för synnerligen grov misshandel. Hon frias för åtalspunkten om mordförsök.

Nekar till brott

Försvarsadvokaten har hävdat att rättsläkarens utlåtande är opålitligt.

– Rättsläkaren har av någon anledning låst in sig på arbetshypotesen att min klient ligger bakom hela sjukdomsförloppet, säger han enligt radion.

Enligt advokaten har rättsläkaren sökt en “enkel förklaring på ett medicinskt svårförklarat tillstånd”.

– Så till den grad att hon till och med har med begreppet Münchhausen by proxy i sitt rättsmedicinska utlåtande. För första gången någonsin finns ett sådant avsnitt med.

Kvinnan nekar till brott.

Efter förhandlingarna i tingsrätten har beslut fattats att hon ska vara fortsatt häktad fram till dess att domen kommer.

Läkaren: Ingen diagnos

Münchhausen by proxy är en mycket farlig form av misshandel, skriver bland annat överläkaren och barnpsykiatrikern Björn Lundin från Universitetssjukhuset i Linköping i Läkartidningen.

– En dödlighet omkring tio procent rapporteras bland barn som utsätts för kvävning och/eller förgiftning. En av föräldrarna, vanligtvis modern, är förövaren.

Men Münchhausen by proxy bör i sig inte betraktas som en diagnos, enligt Björn Lundin.

– Det är inte mer en diagnos än vad till exempel mord eller misshandel är – det sätter man inte heller en diagnos på. Även om man kan ana att det finns en problematik bakom när man gör sådant här, sade läkaren till SVT i januari.

Arkivfoto: A. Romansa

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen