Uppdaterade dödstal i Israel och Gaza

2021 05 19

Dödstalen stiger i Israel och framförallt i Gaza samtidigt som eldupphör fortfarande inte tycks vara nära.

Regeringschefer och presidenter i en rad länder världen över har uppmanat Israel och palestinierna att upphöra med stridigheterna men FN:s Säkerhetsråd har ännu inte kunnat enas om ett uttalande rapporterar Deutsche Welle.

Samtidigt är de senaste dödstalen nu följande enligt BBC News och New York Times: 
◾Gaza: 217 personer, inklusive 36 barn och 61 kvinnor, har dödats på Gaza. 1 400 har skadats.  Enligt Israel ingår ca 150 av dödsoffren i Gazas militanta grupp.

◾Västbanken: 20 personer har dödats vid sammandrabbningar med israeliska säkerhetsstyrkor på Västbanken.

◾Israel: 12 personer inklusive två barn har dödats i Israel, enligt dess myndigheter. 117 skadade.

Hamas, den militanta grupp som styr Gaza och som är terrorklassad av EU och USA, har avfyrat över 3 300 raketer mot Israel enligt Israels Flygvapen. Samtidigt har Israels nio dagar långa bombardemang mot Gaza sänkt Hamas flera år tillbaka i tiden enligt Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och stridigheterna fortsatte under natten till onsdagen.

Frankrike har i samverkan med Egypten och Jordanien sänt en resolution till FN:s säkerhetsråd men det har inte lett till något FN-beslut ännu.

Foto: Unsplash T. Brandon och A. Hameeda

ANALYS

Flera av världens svåraste konflikter och oroshärdar skulle ta ett stort kliv framåt om Israel-Palestina-konflikten skulle kunna lösas. Just nu ser det mörkt ut men en paradoxal ljuspunkt är att efter tragiska och hemska eskaleringar som den som nu pågår skapas en dynamik och en rörelse som ökar sannolikheten för att förhandlingarna upptas och att hela fredsprocessen utvecklas positivt.

[yop_poll id="53"]

JUST NU: Kreml rasar mot vapenhot – ”kommer mötas av eld”

2025 10 23

Vladimir Putin varnar för ett kraftfullt ryskt svar.

Rysslands ledare varnar USA för eventuella amerikanska attacker med Tomahawk-missiler.

Under en presskonferens uppger Rysslands ledare att ett svar på en sådan attack kommer vara mycket stark från Rysslands sida, rapporterar Kyiv Post.

”Överväldigande”

På en presskonferens i Moskva efter ett tal vid Russian Geographical Society slår Putin fast att en eventuell amerikansk attack mot ryskt territorium kommer mötas med ”ett mycket starkt, om inte överväldigande” svar.

Bakgrunden till Putins uttalande är den ökade spänningen mellan länderna efter mötet mellan president Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Under mötet framkom det dock att Zelensky inte fick klartecken att köpa amerikanska Tomahawk-missiler, trots tidigare antydningar från Trump om motsatsen.

LÄS MER: Oljepriset rusar – ”risk för eskalering”

Inställt möte

Det planerade toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin har oväntat ställts in, vilket enligt experter har ökat spänningarna mellan länderna ytterligare.

Anledningen sägs vara att Trump inte anser att Putin är redo för samtal just nu.

Trump har uttryckt sin frustration över tidigare samtal som inte lett någonstans och menar att ett möte är "slöseri med tid" om inte Ryssland är med på att förhandla om ett stopp av kriget i Ukraina.

Han ska ha betonat att han fortfarande är öppen för framtida samtal, men inte under de nuvarande omständigheterna.

Trots den hårda retoriken uppger Putin att Ryssland fortfarande är öppna för dialog.

– Dialog är alltid bättre än konfrontation eller tvister, och särskilt bättre än krig. Vi har alltid stött en fortsatt dialog, säger han och pekar på vikten av diplomatiska kanaler även under spända relationer.

Sanktioner allvarliga

Putin understryker även att de nyligen införda sanktionerna mot energijättarna Rosneft och Lukoil är ”allvarliga” men inte avgörande för landets ekonomi.

– De kommer visserligen att få vissa konsekvenser, men de kommer inte att påverka vårt ekonomiska välmående i någon större utsträckning, säger han.

Han kallar sanktionerna för ett ”ofruktbart och ovänligt drag” som inte stärker relationerna mellan Ryssland och USA, som just börjat återhämta sig.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina slutar köpa rysk olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

JUST NU: Finland tvärvänder om Ukrainastöd

2025 10 23

Den finska regeringen omvärderar sin tidigare hållning om stöd till Ukraina.

Tidigare i år presenterade USA och Nato ett vapenpaket till Ukraina, där Natos medlemsländer uppmanades att köpa amerikanska vapen som stöd till det krigsdrabbade landet.

Flera länder har sedan tidigare anslutit sig till initiativet, men inte Finland som motiverat sitt beslut med att landet vill stödja den inhemska försvarsindustrin.

De övriga nordiska länderna har redan deltagit i den första stödomgången med 400 miljoner euro.

Nu tvärvänder den finska regeringen i frågan, rapporterar Iltalehti.

Köper för hundra miljoner euro

Finland har nu tagit ett beslut att köpa vapen från USA till Ukraina för hundra miljoner euro.

Beslutet fattades enhälligt.

– Situationen i Ukraina är så kritisk, vi måste vara delaktiga. Vi kan inte ta oss ur det här när alla nordiska och baltiska länder är med, säger den finske statsministern Petteri Orpo, uppger Iltalehti.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina slutar köpa rysk olja

Process på några veckor

Den finske statsministern sa redan för ett par veckor sedan att Finland överväger att gå med i programmet, och stötta Ukraina med amerikanska vapen.

Finlands omläggning grundar sig på den kritiska utvecklingen av situationen i Ukraina och att USA har tillgång till, vad den finska regeringen beskriver som, livsviktiga vapen för Ukraina, uppger tidningen.

– Jag uttryckte vårt stöd för PURL-initiativet på ett allmänt plan redan i förra veckan, säger Finlands finansminister Riikka Purra, i ett uttalande, rapporterar Iltalehti.

– Jag meddelade också våra ståndpunkter direkt till Ukrainas finansminister och Förenta staternas biträdande finansminister. Finland kan inte stå bredvid och se på när civila systematiskt angrips.

Finland stöder också användningen av Rysslands frysta tillgångar till förmån för Ukraina.

– Frysta tillgångar kan användas inom ramen för internationell rätt, förutsatt att det skapas tillräckliga rättsliga garantier för att medlen kommer att göras tillgängliga vid behov för den enhet som förvaltar medlen, säger Riikka Purra.

LÄS OCKSÅ: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen