Unikt genombrott: Människan på väg att besöka annan planet

2023 09 08

Mänskligheten har stått för ett jättegenombrott i frågan om att utforska rymden.

Månen, som Apollo 11 nådde 1969, är som bekant inte en planet utan en himlakropp.

Ingen människa har därmed någonsin tagit några kliv på en annan planet än vår egen.

Det är på god väg att förändras.

Idag på fredagen har Nasa nämligen gått ut med att man nått ett unikt genombrott när det gäller förutsättningarna för att kunna sätta en människa på Mars, rapporterar Sky News.

Kan klara sig flera timmar

En stor utmaning med att besöka Mars har hittills varit att man inte kunnat producera tillräckligt med syre för att landsätta en astronaut på planeten under någon nämnvärd tidsperiod.

Det är det Nasa nu för första gången har hittat vad som kan vara en hållbar lösning på problemet.

Allt började med den så kallade Perseverance-rovern som landade på den röda planeten för två år sedan.

Med har man med hjälp av enheten MOXIE, som inte är större än en mikrovågsugn, kunnat extrahera 122 gram syre från atmosfärens koldioxid.

Det behövs fem gram syre för att en astronaut ska kunna andas i tio minuter – och det man nu lyckats med innebär att man istället kan klara sig flera timmar.

Även till drivmedel

– MOXIEs imponerande prestanda visar att det är möjligt att utvinna syre från Mars atmosfär – syre som kan hjälpa till att förse framtida astronauter med andningsbar luft eller raketdrivmedel, säger biträdande administratör Pam Melroy från Nasa, enligt Sky News.

Enheten har producerat syre vid 16 olika tillfällen sedan det första försöket i april 2021 och har med marginal överträffat rymdorganisationens mål.

Stort kliv mot människa på Mars

Syret som producerats har en renhet på minst 98 procent.

I sina bästa stunder producerades 12 gram syre under en timmes tid – dubbelt så mycket som Nasa hade förväntat sig.

Genombrottet innebär nu att människan har tagit ett stort kliv mot att få sätta sin fot på Mars för första gången.

– Att utveckla teknologier som låter oss använda resurser på månen och Mars är avgörande för att bygga en långsiktig närvaro på månen, skapa en robust månekonomi och tillåta oss att stödja en första mänsklig utforskningskampanj till Mars.

Foto: History in HD

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen