Unik version av semla väcker heta känslor – “Ingen riktig semla”

2025 02 01

Och trots stödet från många så är det andra som fördömer skapelsen.

Det rör sig om vad butiken beskriver som en “räksemla” - en tolkning av den klassiska semlan med sallad och räkröra.

På sociala medier framgår många olika åsikter om den.

“Ingen riktig semla”

I en intervju med Expressen förklarar Susanne Ivermo som äger och driver Ljungskile havsdelikatesser att kritik har kommit.

– Det kommer mycket i stil med ”det där är ingen riktig semla", säger hon till tidningen.

Flera kommentarer

Mycket riktigt har sådana kommentarer ramlat in på sociala medier.

– Låter ju faktiskt ganska äckligt, skriver en person.

– Tydligen vet folk inte längre vad en semla är, menar en annan.

– Varför krångla med allt, det är så långt från en semla man kan komma, uttrycker en tredje.

Samtidigt kommer även positiva kommentarer fram.

– Vad lyxigt, ser underbart gott ut.

“Har varit populära”

Ivermo förklarar själv att det har varit stor efterfrågan på räksämlorna.

– De har varit väldigt populära. Något år var det någon som kom ända från Stockholm bara för att köpa en och sedan åka hem igen, säger hon till Expressen.

Därför äter vi semlor

Semmeldagen, semlans dag, fastlagsdagen eller fettisdagen är den 4 mars 2025. 

Då kommer svenskarna att trycka i sig semlor.

Under hela säsongen hinner vi med att äta runt 50 miljoner semlor i Sverige, enligt Ica.

– Fettisdagen historia kommer från kristendomens fastlag, där man åt mycket mat för att sedan klara av att fasta innan påsk, förklarar Ica.

– Man åt en äldre variant av semlor på fastlagsdagen sedan medeltiden. Då kallades bakverket för "hetvägg", vilket var en kilformad bulle fylld med mandelmassa. Hetväggen serverades i en skål med varm mjölk. 

Semlor med mandelmassa, vispgrädde och florsocker har vi ätit på fettisdagen sedan mitten på 1900-talet. 

På 50-talet tog man semlor så seriöst att försäljning av semlor för tidigt på året var straffbart.

Foto: Dani

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen