Unik upptäckt i rymden – ”det här är riktigt spännande”

2024 05 24

Forskare har upptäckt en minst sagt spektakulär planet i rymden.

Planeten i fråga har fått namnet Gliese 12 b och ligger “bara” 40 ljusår från jorden.

Men det är inte vilken planet som helst.

Enligt forskarna handlar det om en plats som “potentiellt skulle kunna stödja mänskligt liv”, säger en talesperson från University of Warwick som deltagit i upptäckten av planeten till Newsweek.

– Gliese 12 b är en av få kända stenplaneter där människor teoretiskt sett skulle kunna överleva.

40 grader varmt

Upptäckten gjordes av ett internationellt team i samarbete med Nasa och European Space Agency.

Det som gör planeten så speciell är dess temperatur. Gliese 12 b kretsar runt stjärnan Gliese 12, en stjärna som är utgör ungefär 27 procent av storleken hos vår egen sol.

Medeltemperaturen på Glise 12 b, som är i storleken mellan Venus och jorden, är drygt 40 grader.

– Spännande nog är den här planeten den närmaste planeten i jordstorlek och temperaturen vi känner till, säger Thomas Wilson, fysikprofessor vid University of Warwick, till samma tidning.

Unik kandidat: "Riktigt spännade"

Gliese 12 b uppfyller därmed flera av de kriterier som forskare letar efter när de bedömer om en planet skulle kunna husera människor. 

Och det går inte att ta miste på vad det här betyder för rymdforskarna.

– Det här är en riktigt spännande upptäckt och kommer att hjälpa vår forskning om planeter som liknar jorden, säger Thomas Wilson.

– Gliese 12 b är en unik kandidat för ytterligare atmosfäriska studier som kan hjälpa till att avslöja vissa aspekter av vårt eget solsystems evolution, tillägger Larissa Pale Thorpe, verksam vid University of Edinburgh och University College London, i ett uttalande.

Ligger perfekt

Det är alltså avståndet mellan Gliese 12 b och Gliese 12 som gör planeten så intressant. Den ligger på ett avstånd så att vatten inte hade frusit – och inte heller förångats.

– Jorden förblir beboelig, men Venus gör det inte på grund av dess fullständiga vattenförluster. Gliese 12 b:s atmosfär kan lära oss mycket om de beboelighetsvägar som planeter tar när de utvecklas, säger Larissa Pale Thorpe.

Tidigare i vår upptäckte forskarna en annan planet, även den runt 40 ljusår bort, som liknar jorden på flera sätt.

Läs mer om det här: Upptäckt på planet 41 ljusår bort – liknar jorden

Foto: G. Ferla

Text: Redaktionen

29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen

29 okt 26

Svenskt rekordfynd hittat – kan räcka i åratal

2026 10 29

En rekordhög guldhalt har upptäckts.

Ett svenskt gruvbolag har gjort ett rekordfynd.

Bolaget har hittat berg med extremt höga guldhalter.

Rekordhög guldhalt

Gruvbolaget Lundin Gold har hittat ett ovanligt guldrikt berg vid Bonza Sur i Ecuador. Företaget, som driver guldgruvan Fruta del Norte, har efter nya borresultat i området, sett att marken innehåller betydligt högre guldhalter än vad man hade hoppats på.

I ett borrprov på drygt 140 meters djup uppmättes i genomsnitt 242,64 gram guld per ton berg, över en sträcka på 3,3 meter.

I en del av samma prov, som var 70 centimeter lång, var halten ännu högre: 1 090 gram guld per ton berg. Det motsvarar mer än ett kilo.

– Borrhålet BLP-2026-559 visade den högsta guldhalten som hittills uppmätts vid fyndigheten. Det tyder på att det kan finnas mer guld att hitta i området, uppger bolaget.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Fler guldfynd i området

Även vid den närliggande fyndigheten Fruta del Norte South har bolaget hittat berg med höga guldhalter.

Där uppmättes i ett borrprov i genomsnitt 124,27 gram guld per ton berg över en sträcka på 11 meter. Inom samma borrhål fanns också en meter där halten uppgick till 1 290 gram per ton.

– Den snabba utvecklingen i Fruta del Norte-området, där flera guldfyndigheter av samma geologiska typ har upptäckts, visar på områdets mycket stora geologiska potential, säger Jamie Beck, vd på Lundin Golds i ett uttalande.

Lundin Gold grundades av den svensk-kanadensiske affärsmannen Lukas Lundin och är noterat på Stockholmsbörsen. Bolaget ingår i Lundin-gruppen och är baserat i Kanada och driver sin guldgruva i Ecuador.

Kan ge guld i många år

Jamie Beck beskriver resultaten som exceptionella. Enligt honom stärker fynden bolagets möjligheter att fortsätta producera guld under lång tid.

– Våra prospekteringsprogram nära gruvan fortsätter att leverera exceptionella resultat vid FDNS, FDN East och Bonza Sur, säger han.

Tre borriggar arbetar nu vid Bonza Sur för att undersöka fyndigheten närmare. Hur mycket guld som i slutändan kan utvinnas är ännu inte fastställt, men resultaten kan bidra till att stärka gruvans framtida produktion.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: MiningWatch-Portugal

Text: Redaktionen