UNGERN: Det vill vi ha innan vi säger ja

2023 03 07

En ungersk EU-parlamentariker förklarar vad som krävs för en ratificering av Sveriges ansökan till Nato.

Ungern och Turkiet är alltjämt de enda två länder som ännu inte accepterat Sveriges Natoansökan.

Nu förklarar den ungerska EU-parlamentarikern Ernő Schaller-Baross vad som krävs för att landet ska godkänna ansökan.

Han menar att ungerska politiker vill se tecken på att Ungern kommer respekteras innan beslutet tas, rapporterar SvD.

– Vi är inte här med krav. Vi är helt enkelt här för att på en hög nivå få officiella gester på att det finns mer respekt för ungerska inrikesfrågor och ungerska beslut, säger Schaller-Baross.

“Anklagelser och attacker”

Han fortsätter med att understryka att Nato är en allians som bygger på gemensamma värderingar.

I linje med det anser han att Ungern blivit utsatt för kritik som inte är rättfärdigad.

– Det är evigt återkommande politiska anklagelser och attacker på den ungerska regeringen, på det ungerska sättet att leva, och på hur det ungerska parlamentet fungerar. Så därför ville vi, innan vi fattar beslutet, tala med våra svenska motsvarigheter och kanske hitta en nystart för vårt politiska samarbete, säger han.

Demokratiska brister

Sedan början på Viktor Orbans ledarskap har Ungern fått kritik från bland annat EU och FN angående flera saker.

Bland annat handlar det om brister i upprätthållandet av rättsstatens principer.

Landet har även kritiserats för såväl brister gällande demokratiska värden som efterlevnaden av mänskliga rättigheter. 

Uppskjuten omröstning

Planen var att parlamentet skulle rösta om Sveriges Natoansökan i början av mars.

Sedan dess har dock nya uppgifter tillkommit och Ungern kan nu komma att rösta om saken mot slutet av månaden, uppger SR.

Detta enligt Viktor Orbans stabschef.

Valet kan påverka

Inte heller Turkiet har beslutat om Sveriges Natoansökan.

Det kommande valet i landet kan komma att påverka utvecklingen och avgöra president Erdogans framtid.

Erdogan har tidigare under månaden meddelat att valet kommer äga rum den 14 maj.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen