UNGERN: Det vill vi ha innan vi säger ja

2023 03 07

En ungersk EU-parlamentariker förklarar vad som krävs för en ratificering av Sveriges ansökan till Nato.

Ungern och Turkiet är alltjämt de enda två länder som ännu inte accepterat Sveriges Natoansökan.

Nu förklarar den ungerska EU-parlamentarikern Ernő Schaller-Baross vad som krävs för att landet ska godkänna ansökan.

Han menar att ungerska politiker vill se tecken på att Ungern kommer respekteras innan beslutet tas, rapporterar SvD.

– Vi är inte här med krav. Vi är helt enkelt här för att på en hög nivå få officiella gester på att det finns mer respekt för ungerska inrikesfrågor och ungerska beslut, säger Schaller-Baross.

“Anklagelser och attacker”

Han fortsätter med att understryka att Nato är en allians som bygger på gemensamma värderingar.

I linje med det anser han att Ungern blivit utsatt för kritik som inte är rättfärdigad.

– Det är evigt återkommande politiska anklagelser och attacker på den ungerska regeringen, på det ungerska sättet att leva, och på hur det ungerska parlamentet fungerar. Så därför ville vi, innan vi fattar beslutet, tala med våra svenska motsvarigheter och kanske hitta en nystart för vårt politiska samarbete, säger han.

Demokratiska brister

Sedan början på Viktor Orbans ledarskap har Ungern fått kritik från bland annat EU och FN angående flera saker.

Bland annat handlar det om brister i upprätthållandet av rättsstatens principer.

Landet har även kritiserats för såväl brister gällande demokratiska värden som efterlevnaden av mänskliga rättigheter. 

Uppskjuten omröstning

Planen var att parlamentet skulle rösta om Sveriges Natoansökan i början av mars.

Sedan dess har dock nya uppgifter tillkommit och Ungern kan nu komma att rösta om saken mot slutet av månaden, uppger SR.

Detta enligt Viktor Orbans stabschef.

Valet kan påverka

Inte heller Turkiet har beslutat om Sveriges Natoansökan.

Det kommande valet i landet kan komma att påverka utvecklingen och avgöra president Erdogans framtid.

Erdogan har tidigare under månaden meddelat att valet kommer äga rum den 14 maj.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen


4 sep 2026

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


4 sep 2026

Fyll tanken idag – chansen snart över

2026 09 04

Bensin- och dieselpriset har höjts vid flera tillfällen den senaste veckan.

Den senaste höjningen kom igår, torsdag, och innebar att bensinpriset därmed uppgick till 17,89 kronor litern och dieselpriset till 21,84 kronor per liter, enligt Circle K:s listpriser.

Nu bryts trenden.

Inför helgen sänks dieselpriset med 15 öre litern hos de stora kedjorna, och på flera håll har även bensinpriset sänkts med 40 öre litern, enligt bilsajten Carup.

Och det är kanske nu du ska passa på att tanka bilen full. För trots sänkningen på fredagen lär det knappast fortsätta i den riktningen, menar Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Capital.

Han syftar på kraftigt höjda priser på naturgas och olja som driver upp även de svenska drivmedelspriserna till följd av kriget mellan USA och Iran.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, säger Christian Kopfer till SVT.

Dubbelsmäll

Enligt experterna står svenska hushåll därmed inför en dubbelsmäll inför hösten och vintern. 

Redan i augusti flaggade SEB:s råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop att det framöver kommer att bli betydligt dyrare att tanka bilen. Han pekade främst ut att Hormuzsundet fortsatt håller stängt som den främsta anledningen.

Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di. 

Andra läser: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

"Kört fast militärt"

Priset för brentolja ligger idag på cirka 94 dollar per fat, en liten minskning från igår men fortsatt på väg mot 100 dollar fatet.

De senaste dagarna har USA och Iran intensifierat attackerna mot varandra.

Militärt sett har vi väldigt tydligt kört fast. Det råder ingen tvekan om det, säger Pat Harrigan, republikansk kongressledamot från North Carolina, enligt Bloomberg.

Andra läser: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Circle K

Text: Redaktionen