UNGERN: Det vill vi ha innan vi säger ja

2023 03 07

En ungersk EU-parlamentariker förklarar vad som krävs för en ratificering av Sveriges ansökan till Nato.

Ungern och Turkiet är alltjämt de enda två länder som ännu inte accepterat Sveriges Natoansökan.

Nu förklarar den ungerska EU-parlamentarikern Ernő Schaller-Baross vad som krävs för att landet ska godkänna ansökan.

Han menar att ungerska politiker vill se tecken på att Ungern kommer respekteras innan beslutet tas, rapporterar SvD.

– Vi är inte här med krav. Vi är helt enkelt här för att på en hög nivå få officiella gester på att det finns mer respekt för ungerska inrikesfrågor och ungerska beslut, säger Schaller-Baross.

“Anklagelser och attacker”

Han fortsätter med att understryka att Nato är en allians som bygger på gemensamma värderingar.

I linje med det anser han att Ungern blivit utsatt för kritik som inte är rättfärdigad.

– Det är evigt återkommande politiska anklagelser och attacker på den ungerska regeringen, på det ungerska sättet att leva, och på hur det ungerska parlamentet fungerar. Så därför ville vi, innan vi fattar beslutet, tala med våra svenska motsvarigheter och kanske hitta en nystart för vårt politiska samarbete, säger han.

Demokratiska brister

Sedan början på Viktor Orbans ledarskap har Ungern fått kritik från bland annat EU och FN angående flera saker.

Bland annat handlar det om brister i upprätthållandet av rättsstatens principer.

Landet har även kritiserats för såväl brister gällande demokratiska värden som efterlevnaden av mänskliga rättigheter.

Uppskjuten omröstning

Planen var att parlamentet skulle rösta om Sveriges Natoansökan i början av mars.

Sedan dess har dock nya uppgifter tillkommit och Ungern kan nu komma att rösta om saken mot slutet av månaden, uppger SR.

Detta enligt Viktor Orbans stabschef.

Valet kan påverka

Inte heller Turkiet har beslutat om Sveriges Natoansökan.

Det kommande valet i landet kan komma att påverka utvecklingen och avgöra president Erdogans framtid.

Erdogan har tidigare under månaden meddelat att valet kommer äga rum den 14 maj.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen