UNGERN: Det vill vi ha innan vi säger ja

2023 03 07

En ungersk EU-parlamentariker förklarar vad som krävs för en ratificering av Sveriges ansökan till Nato.

Ungern och Turkiet är alltjämt de enda två länder som ännu inte accepterat Sveriges Natoansökan.

Nu förklarar den ungerska EU-parlamentarikern Ernő Schaller-Baross vad som krävs för att landet ska godkänna ansökan.

Han menar att ungerska politiker vill se tecken på att Ungern kommer respekteras innan beslutet tas, rapporterar SvD.

– Vi är inte här med krav. Vi är helt enkelt här för att på en hög nivå få officiella gester på att det finns mer respekt för ungerska inrikesfrågor och ungerska beslut, säger Schaller-Baross.

“Anklagelser och attacker”

Han fortsätter med att understryka att Nato är en allians som bygger på gemensamma värderingar.

I linje med det anser han att Ungern blivit utsatt för kritik som inte är rättfärdigad.

– Det är evigt återkommande politiska anklagelser och attacker på den ungerska regeringen, på det ungerska sättet att leva, och på hur det ungerska parlamentet fungerar. Så därför ville vi, innan vi fattar beslutet, tala med våra svenska motsvarigheter och kanske hitta en nystart för vårt politiska samarbete, säger han.

Demokratiska brister

Sedan början på Viktor Orbans ledarskap har Ungern fått kritik från bland annat EU och FN angående flera saker.

Bland annat handlar det om brister i upprätthållandet av rättsstatens principer.

Landet har även kritiserats för såväl brister gällande demokratiska värden som efterlevnaden av mänskliga rättigheter.

Uppskjuten omröstning

Planen var att parlamentet skulle rösta om Sveriges Natoansökan i början av mars.

Sedan dess har dock nya uppgifter tillkommit och Ungern kan nu komma att rösta om saken mot slutet av månaden, uppger SR.

Detta enligt Viktor Orbans stabschef.

Valet kan påverka

Inte heller Turkiet har beslutat om Sveriges Natoansökan.

Det kommande valet i landet kan komma att påverka utvecklingen och avgöra president Erdogans framtid.

Erdogan har tidigare under månaden meddelat att valet kommer äga rum den 14 maj.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen