Ung person död i svår sjukdom – vården tolkade symtom som psykiska

2025 03 24

Det var i region Uppsala som en person hade tagit sig till jourmottagningen på en vårdcentral.

Patienten uppgav att hen led av högt blodtryck och andfåddhet samt en tryckkänsla i bröstet sedan ett par veckors tid.

I botten fanns också en psykiatrisk problematik, och det psykiska måendet tillsammans med det höga blodtrycket blev huvudfokus i undersökningen.

Dog efter ngåra timmar

Några timmar efter besöket blev patienten sämre. I ambulans på väg till sjukhuset fick hen hjärtstopp och avled till följd av sjukdomen lungemboli.

– Alternativa diagnoser övervägdes ej, skriver chefsläkare Kristina Okembia Jonsson om händelsen som nu har anmälts enligt Lex Maria.

En hjärt-lungsjukdom

Lungemboli är ett tillstånd som kan orsaka andningssvårigheter och bröstsmärta.

Det kallas ofta för proppar i lungorna och beskrivs av 1177 som en hjärt-lungsjukdom.

– Du vårdas oftast på sjukhus om du har en stor blodpropp i lungan eftersom det är allvarligt och omedelbart måste behandlas av läkare, framhåller vårdguiden.

Tillståndet är potentiellt livshotande.

Bedömningen i fallet i region Uppsala är att utfallet möjligen hade kunnat bli ett annat som patienten skickas till akutsjukhus direkt.

Tydliggjort rutiner

Enligt chefsläkaren har nu uppdateringar av rutinerna gjorts för jourmottagningen på vårdcentralsnivå för att tydliggöra vårdnivå, vikten av kommunikation inom teamet samt metoder för ökad diagnostisk säkerhet.

Det tydliggörs också att kontakt med akutsjukhus bör ske vid symtom med potentiellt hög allvarlighetsgrad.

Syftet med Lex Maria

Det primära syftet med Lex Maria-anmälningar är just att få till stånd en objektiv utredning om anledningen till varför en allvarlig skada inträffat – eller varför en sådan risk uppkommit. 

Anledningen är att man därigenom ska förebygga att liknande händelser inträffar i framtiden.

Ett annat syfte med utredningarna är att den drabbade patienten samt dess anhöriga, i den mån det är möjligt, ska få klarhet i vad det faktiskt är som har hänt.

Arkivfoto: Niklas Laurin, Region Skåne

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen