Så kan Ryssland svara Sverige

2024 02 27

– En historisk dag.

Så beskriver statsminister Ulf Kristersson (M) måndagskvällens besked om att Ungerns parlament röstat ja till Sveriges Natoansökan. Ett beslut som innebär att Sverige närmar sig ett inträde i försvarsalliansen med stormsteg.

– Alla Natoländers parlament har nu röstat för Sveriges Natomedlemskap. Vi står redo att axla vår del av ansvaret för Natos säkerhet, skriver Kristersson i ett inlägg på X.

Hotet från Ryssland blev avgörande

För nästan två år sedan, i maj 2022, lämnade den dåvarande S-regeringen in Sveriges Natoansökan. Beslutet fattades med hänvisning till det försämrade säkerhetsläget som uppstått efter Rysslands invasion av Ukraina.

Putinregimen i Moskva klargjorde snabbt att man inte uppskattar Sveriges beslut. Under den långa och utdragna Natoprocessen har Kreml vid upprepade tillfälle utfärdat hot mot Sverige.

I somras framhöll den ryske utrikesminister Sergej Lavrov att Ryssland kommer att "vidta åtgärder" om Sverige blir Natos 32:a medlem.

– Nödvändiga åtgärder kommer att vidtas. Vi vet vad dessa åtgärder kommer att se ut och hur de kommer att omsättas i praktiken, sa Lavrov enligt statliga ryska nyhetsbyrån Tass.

Kristersson: Så kommer Ryssland reagera

På måndagskvällen kommenterar statsminister Ulf Kristersson hur Ryssland kan reagera på Sveriges inträde i Nato.

På en pressträff meddelar Kristersson att han förväntar sig en reaktion.

– När det gäller Ryssland är det enda vi kan förvänta oss att de inte gillar att Sverige blir Natomedlem, säger han enligt Expressen.

Statsministern uppger att Sverige är förberett på ”alla möjliga” svar från Ryssland. På pressträffen nämner han särskilt två potentiella svar.

– Det vi ser hela tiden är desinformation och cyberattacker. Jag tror hela vår del av världen står på tå för att möta många olika saker, säger Kristersson och tillägger att han samtidigt är övertygad om Sverige är mycket säkrare nu än innan Natoansökan lämnades.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Trump fruktar eskalering – kräver förklaring av Ukraina

2025 10 07

USA överväger att skicka långdistansmissiler av typen Tomahawk till Ukraina.

Robotarna skulle ha räckvidd att nå hela vägen till Moskva.

Donald Trump har “i stort sett fattat ett beslut”, sade han under gårdagen, utan att specificera vilket.

Han kräver dock först en förklaring av Ukraina. Anledningen är att presidenten befarar att kriget kan komma att eskalera.

– Jag vill ta reda på vad de kommer göra med dem, vart de skickar dem, antar jag. Jag måste ställa frågan, säger Donald Trump enligt Kyiv Independent och syftar på Ukraina.

Räckvidd på 2 500 kilometer

Om Ukraina får ta del av Tomahawk skulle det ge ett kraftigt uppsving i landets vapenarsenal, som för närvarande till stor del förlitar sig på drönare för att slå tillbaka mot ryskt territorium.

Enligt Kyiv skulle Tomahawk kunna möjliggöra attacker mot såväl kommandocentraler som försörjningsnav djupt inne i Ryssland.

Räckvidden på robotarna är mellan 1 600 och 2 500 kilometer.

Nyligen bekräftade vicepresident JD Vance att USA kan komma att förse Ukraina med de beryktade vapnen.

– Det är något som presidenten kommer att fatta det slutgiltiga beslutet om. Vad presidenten kommer att göra är vad som är i USA:s bästa intresse, sade Vance till Fox News då.

LÄS MER: “Ni ska darra som dumma djur” – Ryssland svarar Nato

Putin rasande

Beskedet om att USA överväger att skicka Tomahawk till Ukraina kommenterades förra veckan av Rysslands diktator Vladimir Putin.

Enligt den ryska ledaren skulle det innebära att han klipper banden med USA helt.

– Detta kommer att leda till att våra relationer förstörs, eller åtminstone de positiva trender som har uppstått i dessa relationer, säger Putin enligt rysk statlig tv.

LÄS MER: Ryssland rasar mot USA

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Tidigare utrikesministern: ”Kommer bli Europas Pearl Harbor”

2025 10 07

Europas eget "Pearl Harbor” närmar sig.

Det varnar Litauens tidigare utrikesminister Gabrielius Landsbergis för.

Uttalandet kommer i bakgrund av upprepade ryska provokationer, bland annat stridsflyg som kränkt Estlands luftrum och ryska drönare som tagit sig in i Polen.

– Accepterar vi verkligheten att vi kanske redan är i krig, eller tror vi fortfarande att vi har kontroll? Vi tillåter högre och högre nivåer av eskalering utan några ordentliga svar, säger Gabrielius Landsbergis till The Telegraph.

– Om det fortsätter måste vi förvänta oss en Pearl Harbor-dag för Europa, då eskaleringen blir så omöjlig att ignorera att den kommer att leda till ett västerländskt återuppvaknande.

"Då är det för sent"

Gabriel Landsbergis var Litauens utrikesminister från 2020 fram till november förra året.

Han kritiserar nu Nato för att “inte ha gjort någonting” inför Rysslands maktspel, och därmed tillåtit Vladimir Putin att dra västvärlden närmare ett storkrig.

Polen har redan åberopat Natos artikel 4 som kräver att medlemsländerna ska sammanträda för att diskutera hotbilden.

Enligt Landsbergis kan ytterligare sammandrabbningar istället utlösa Natos artikel 5 – som behandlar en väpnad attack mot en medlemsstat som en attack mot allihop.

– Då är det redan för sent, säger Landsbergis och syftar på att Nato därmed skulle vara i krig med Ryssland.

Han menar att alliansen borde ha satt ned foten redan vid invasionen av Ukraina.

– Jag hävdade då 2022 att Nato borde ha reagerat, men här är vi igen. Det är en tydlig eskalering och ändå gör vi ingenting.

LÄS MER: “Ni ska darra som dumma djur” – Ryssland svarar Nato

Polen: "Vi är i krig"

Förra veckan meddelade Polens premiärminister Donald Tusk att Europa “är i krig”.

Han har tidigare flaggat för att man kommer att skjuta ned “alla föremål som flyger över Polen och kränker vårt luftrum”.

I helgen varnade Tysklands försvarsminister Boris Pistorius för ett sådant svar.

– Vi får inte falla i Putins upptrappningsfälla. Om vi sköt ner ett flygplan skulle han hävda att luftrumskränkningen bara var ett pilotfel och att vi hade skjutit ner en oskyldig ung man, säger Pistorius enligt Reuters.

Ryssland har konsekvent förnekat att man ligger bakom kränkningarna de senaste veckorna.

LÄS OCKSÅ: Polisen uppmanar allmänheten: Köp inte rosorna

Foto: President of Russia Office resp J. Azanovo/Litauens utrikesministerium

Text: Redaktionen