Ulf Kristersson: Föräldrar vågar inte lämna sina barn på skolan

2023 10 25

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) är bekymrad.

I ett inlägg på sina sociala medie-kanaler framhåller Kristersson att den ”ständigt återkommande antisemitismen” återigen har fått fäste i Sverige.

– Många judiska familjer lever nu i stor oro, skriver statsministern.

”Fullständigt oacceptabelt”

Ulf Kristersson beskriver en mörk bild av Sverige.

Han berättar att han träffat många föräldrar som inte vågar lämna sina barn på skolor och förskolor.

Enligt Kristersson fruktar man trakasserier, hot och attentat.

Han konstaterar att det finns en uppenbar risk för våldsdåd mot den judiska minoritetsbefolkningen.

– Att judar i Sverige nu utsätts för mer eller mindre förtäckta hot och uppenbar risk för våld är fullständigt oacceptabelt. Regeringen kommer aldrig acceptera det, framhåller statsministern.

Tillåtet att tycka olika

Ulf Kristersson betonar att det är tillåtet att tycka olika om nya och gamla konflikter i Mellanöstern, men att antisemitism aldrig får vara en del av debatten.

– Regeringen kommer aldrig acceptera det, konstaterar statsministern.

Stärker säkerheten

I går, tisdag, meddelade regeringen att öka stödet till judiska församlingar för att stärka säkerheten kring judiska institutioner i Sverige.

Regeringen och Sverigedemokraterna nu beslutat att stödja Judiska centralrådet med 10 miljoner kronor för innevarande år.

– Deras säkerhetsarbete ska kunna stärkas och församlingar och organisationer runt om i landet ska inte tvingas stänga ned, eller begränsa, sin verksamhet.

Det skriver socialminister Jakob Forssmed (KD), kulturminister Parisa Liljestrand (M), jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) och ordföranden i utrikesutskottet Aron Emilsson (SD) i en artikel i Aftonbladet.

– Vi har alla ett ansvar för att stå upp mot hat och hot som vi ser i vårt samhälle. Antisemitismen utgör ett hot mot judar i Sverige, men det är också ett hot mot vårt öppna samhälle, vår demokrati och dess grundläggande värderingar, framhåller Tidöpolitikerna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen