Ulf Kristersson: Föräldrar vågar inte lämna sina barn på skolan

2023 10 25

I ett inlägg på sina sociala medie-kanaler framhåller Kristersson att den ”ständigt återkommande antisemitismen” återigen har fått fäste i Sverige.

– Många judiska familjer lever nu i stor oro, skriver statsministern.

”Fullständigt oacceptabelt”

Ulf Kristersson beskriver en mörk bild av Sverige.

Han berättar att han träffat många föräldrar som inte vågar lämna sina barn på skolor och förskolor.

Enligt Kristersson fruktar man trakasserier, hot och attentat.

Han konstaterar att det finns en uppenbar risk för våldsdåd mot den judiska minoritetsbefolkningen.

– Att judar i Sverige nu utsätts för mer eller mindre förtäckta hot och uppenbar risk för våld är fullständigt oacceptabelt. Regeringen kommer aldrig acceptera det, framhåller statsministern.

Tillåtet att tycka olika

Ulf Kristersson betonar att det är tillåtet att tycka olika om nya och gamla konflikter i Mellanöstern, men att antisemitism aldrig får vara en del av debatten.

– Regeringen kommer aldrig acceptera det, konstaterar statsministern.

Stärker säkerheten

I går, tisdag, meddelade regeringen att öka stödet till judiska församlingar för att stärka säkerheten kring judiska institutioner i Sverige.

Regeringen och Sverigedemokraterna nu beslutat att stödja Judiska centralrådet med 10 miljoner kronor för innevarande år.

– Deras säkerhetsarbete ska kunna stärkas och församlingar och organisationer runt om i landet ska inte tvingas stänga ned, eller begränsa, sin verksamhet.

Det skriver socialminister Jakob Forssmed (KD), kulturminister Parisa Liljestrand (M),  jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) och  ordföranden i utrikesutskottet Aron Emilsson (SD) i en artikel i Aftonbladet.

– Vi har alla ett ansvar för att stå upp mot hat och hot som vi ser i vårt samhälle. Antisemitismen utgör ett hot mot judar i Sverige, men det är också ett hot mot vårt öppna samhälle, vår demokrati och dess grundläggande värderingar, framhåller Tidöpolitikerna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Pensionärer kan bli utan BankID i ett år

2026 09 01

När anhöriga hjälper äldre med bankärenden är det lätt att göra en vanlig miss.

Det kan i värsta fall leda till att pensionären blir utan BankID i upp till ett år.

Anhöriga stoppas

När en äldre person behöver hjälp med räkningar, bankärenden eller myndighetskontakter kan det vara lockande för en anhörig att använda personens BankID.

Men det är inte tillåtet.

BankID är personligt och får bara användas av den person som det är utfärdat till.

Även säkerhetskoden ska hållas hemlig.

Anledningen är att BankID fungerar som en digital legitimation.

När någon annan använder det går det inte längre att veta vem som faktiskt har godkänt en betalning, ansökan eller ett avtal.

Kan blockeras

Konsekvenserna kan bli kännbara för pensionären.

Om banken bedömer att BankID har använts i strid med villkoren kan personnumret blockeras från att aktivera ett nytt BankID i upp till tolv månader.

Det hjälper alltså inte att byta bank.

Blockeringen gäller personen och inte bara den bank där problemet upptäcktes.

I Dagens Nyheter berättar anhöriga samtidigt om problematiken för äldre med BankID.

– Jag gjorde som så många andra, använde min dementa pappas BankID, eftersom det är enda rimliga sättet att hantera många av situationerna, säger en läsare till tidningen.

En annan menar att det nästan inte går att leva utan BankID idag.

Så kan anhöriga hjälpa

Det finns lagliga alternativ för den som behöver hjälpa en äldre person.

Om personen fortfarande kan fatta egna beslut kan en fullmakt ge en anhörig rätt att sköta vissa bankärenden.

Det finns också framtidsfullmakt, som kan ordnas i förväg och börja gälla om personen senare inte längre kan sköta sina angelägenheter själv.

I vissa situationer kan även anhörigbehörighet användas.

Den kan ge exempelvis make, sambo eller barn möjlighet att sköta vissa vardagliga ekonomiska ärenden när en person på grund av sjukdom eller försvagat hälsotillstånd inte längre klarar det själv.

Även myndigheter har lösningar där en anhörig kan använda sin egen e-legitimation.

Hos Skatteverket kan exempelvis ett deklarationsombud sköta vissa ärenden för en annan person.

– Deklarationsombudet måste vara en myndig person med svenskt personnummer och e-legitimation, och måste godkännas av Skatteverket enligt vissa lagkrav, meddelar myndigheten.

Foto: BankID

Text: Redaktionen