Ulf Kristersson: Föräldrar vågar inte lämna sina barn på skolan

2023 10 25

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) är bekymrad.

I ett inlägg på sina sociala medie-kanaler framhåller Kristersson att den ”ständigt återkommande antisemitismen” återigen har fått fäste i Sverige.

– Många judiska familjer lever nu i stor oro, skriver statsministern.

”Fullständigt oacceptabelt”

Ulf Kristersson beskriver en mörk bild av Sverige.

Han berättar att han träffat många föräldrar som inte vågar lämna sina barn på skolor och förskolor.

Enligt Kristersson fruktar man trakasserier, hot och attentat.

Han konstaterar att det finns en uppenbar risk för våldsdåd mot den judiska minoritetsbefolkningen.

– Att judar i Sverige nu utsätts för mer eller mindre förtäckta hot och uppenbar risk för våld är fullständigt oacceptabelt. Regeringen kommer aldrig acceptera det, framhåller statsministern.

Tillåtet att tycka olika

Ulf Kristersson betonar att det är tillåtet att tycka olika om nya och gamla konflikter i Mellanöstern, men att antisemitism aldrig får vara en del av debatten.

– Regeringen kommer aldrig acceptera det, konstaterar statsministern.

Stärker säkerheten

I går, tisdag, meddelade regeringen att öka stödet till judiska församlingar för att stärka säkerheten kring judiska institutioner i Sverige.

Regeringen och Sverigedemokraterna nu beslutat att stödja Judiska centralrådet med 10 miljoner kronor för innevarande år.

– Deras säkerhetsarbete ska kunna stärkas och församlingar och organisationer runt om i landet ska inte tvingas stänga ned, eller begränsa, sin verksamhet.

Det skriver socialminister Jakob Forssmed (KD), kulturminister Parisa Liljestrand (M), jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) och ordföranden i utrikesutskottet Aron Emilsson (SD) i en artikel i Aftonbladet.

– Vi har alla ett ansvar för att stå upp mot hat och hot som vi ser i vårt samhälle. Antisemitismen utgör ett hot mot judar i Sverige, men det är också ett hot mot vårt öppna samhälle, vår demokrati och dess grundläggande värderingar, framhåller Tidöpolitikerna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen