16 november 2025

Ukrainsk säkerhetskälla: “Ryssland har fel – detta ska vi göra nu”

2024 08 11

En källa inom Ukrainas säkerhetstjänst riktar ett meddelande om trupperna i Ryssland.

Intensiva strider pågår just nu mellan ryska och ukrainska styrkor i Ukraina.

Och i Ryssland.

Sedan invasionen av Kursk har ukrainska trupper intagit allt fler bosättningar på rysk mark.

Det rör sig därtill om betydligt fler trupper än vad Ryssland tror.

“Ryssland har fel”

Rysslands armé har framhållit att ungefär 1 000 ukrainska styrkor är på ryskt territorium i samband med invasionen.

En källa inom den ukrainska säkerhetstjänsten menar att så inte alls är fallet.

– Det är många fler... Tusentals, säger källan enligt The Guardian.

“Detta ska vi göra nu”

Källan förklarar vidare vad planen är nu för ukrainsk del.

– Vi är på offensiven. Målet är att tänja på fiendens positioner, att orsaka maximala förluster och att destabilisera situationen i Ryssland eftersom de inte kan skydda sin egen gräns.

Det gör Ryssland

Ryssland skickar just nu resurser till Kursk och försöker stoppa den ukrainska framfarten.

Det fastslår tankesmedjan Institute for the Study of War i en ny rapport.

– Det ryska försvarsdepartementet verkar förlita sig på en kombination av ryska värnpliktiga som redan var verksamma i Kursk oblast, delar av den norra styrkestrukturen och delar som omfördelats från lägre prioriterade frontområden i Ukraina, framhåller ISW.

– Detta för att försvara sig mot den ukrainska operationen i Kursk oblast, vilket sannolikt förvärrar desorganiseringen av Rysslands valda svar. 

– Ryska milbloggare hävdade den 9 och 10 augusti att de ryska styrkorna började omgruppera vissa enheter från andra delar av frontlinjen och överföra reserver för att försvara Kursk oblast.

Begränsad erfarenhet

Ukrainska källor menar att många av de ryssar som skickar till Kursk har begränsad erfarenhet av skarpa situationer.

– Den ukrainska källan noterade att dessa omgrupperingar är en kombination av frontlinjeförband, förband utan stridserfarenhet, värnpliktiga och delar av Rysslands operativa reserv.

– ISW kan inte bekräfta hela den ukrainska källans påståenden om ryska omgrupperingar men har observerat viss bekräftande rapportering.

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen