UKRAINAS VÄDJAN: Vi kan inte försvara vårt land

2022 02 18

Kievs borgmästare vädjar till Tyskland om hjälp. 

Det desperata nödropet riktas till Tysklands regering i samband med den årliga säkerhetskonferensen i München som nu genomförs under tre dagar.

I säkerhetsmötet deltar 500 stats- och regeringschefer från länder runt om i världen. Men representanter från landet, som de flesta diskussioner kommer att kretsa kring, saknas.

Ryssland ej närvarande

Inga representanter från Ryssland kommer att närvara på mötet, rapporterar DW News. Men de flesta diskussioner kommer säkerligen att handla om den rådande konflikten i östra Ukraina, där Ryssland enligt flera uppgifter planerar en militär invasion.

Behöver er hjälp

Under säkerhetsmötets första dag väckte Kievs borgmästare, Vitali Klitschko, stor uppmärksamhet. Han ställde sig upp i talarstolen och vädjade till Europas starkaste ekonomi, Tyskland.

– Vi är redo för att strida, vi är redo att försvara våra familjer, vår stat, våra städer och våra medborgare, sade Klitschko, enligt Fox News, och tillade:

– Men vi behöver hjälp. Vi kan inte försvara vårt land.  

Tyskland vägrar

Uttalandet var en uppmaning till Tyskland om att ompröva sitt beslut att inte exportera vapen till Ukraina.

Till Ukrainas förtret vägrar Tyskland att exportera vapen till landet, vilket däremot USA beslutat sig för att göra.

Tidigare har Tysklands inblandning i den omstridda gasledningen Nord Stream 2, som planeras att gå från Viborg i Ryssland till Lubmin i Tyskland, väckt stor irritation bland höjdarna i Kiev.

Utrikesministern svar

Tysklands utrikesminister, Annalena Baerbock, svarade på Vitali Klitschkos vädjan. Baerbock framhävde att hon känner sympati med Kievs borgmästare, men höll fast vid sin regerings ståndpunkt: Tyskland kommer inte att skicka vapen till Ukraina.

Sveriges representanter

Utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) kommer att representera Sverige på säkerhetsmötet.  I likhet med Tyskland har regeringen i Sverige beslutat om att inte exportera vapen till Ukraina.

Starka regler mot vapenexport

– Vi har väldigt starka regler mot vapenexport så det är inte aktuellt för vår del. Men vi stödjer Ukraina på många andra sätt, framför allt genom ett mycket högt bistånd för reformer i Ukraina som vi tror är något av det viktigaste, sade Ann Linde, när hon fick frågan av SVT Nyheter i slutet av januari.

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen