20 april 2026

UKRAINAS VÄDJAN: Vi kan inte försvara vårt land

2022 02 18

Kievs borgmästare vädjar till Tyskland om hjälp. 

Det desperata nödropet riktas till Tysklands regering i samband med den årliga säkerhetskonferensen i München som nu genomförs under tre dagar.

I säkerhetsmötet deltar 500 stats- och regeringschefer från länder runt om i världen. Men representanter från landet, som de flesta diskussioner kommer att kretsa kring, saknas.

Ryssland ej närvarande

Inga representanter från Ryssland kommer att närvara på mötet, rapporterar DW News. Men de flesta diskussioner kommer säkerligen att handla om den rådande konflikten i östra Ukraina, där Ryssland enligt flera uppgifter planerar en militär invasion.

Behöver er hjälp

Under säkerhetsmötets första dag väckte Kievs borgmästare, Vitali Klitschko, stor uppmärksamhet. Han ställde sig upp i talarstolen och vädjade till Europas starkaste ekonomi, Tyskland.

– Vi är redo för att strida, vi är redo att försvara våra familjer, vår stat, våra städer och våra medborgare, sade Klitschko, enligt Fox News, och tillade:

– Men vi behöver hjälp. Vi kan inte försvara vårt land.  

Tyskland vägrar

Uttalandet var en uppmaning till Tyskland om att ompröva sitt beslut att inte exportera vapen till Ukraina.

Till Ukrainas förtret vägrar Tyskland att exportera vapen till landet, vilket däremot USA beslutat sig för att göra.

Tidigare har Tysklands inblandning i den omstridda gasledningen Nord Stream 2, som planeras att gå från Viborg i Ryssland till Lubmin i Tyskland, väckt stor irritation bland höjdarna i Kiev.

Utrikesministern svar

Tysklands utrikesminister, Annalena Baerbock, svarade på Vitali Klitschkos vädjan. Baerbock framhävde att hon känner sympati med Kievs borgmästare, men höll fast vid sin regerings ståndpunkt: Tyskland kommer inte att skicka vapen till Ukraina.

Sveriges representanter

Utrikesminister Ann Linde (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) kommer att representera Sverige på säkerhetsmötet.  I likhet med Tyskland har regeringen i Sverige beslutat om att inte exportera vapen till Ukraina.

Starka regler mot vapenexport

– Vi har väldigt starka regler mot vapenexport så det är inte aktuellt för vår del. Men vi stödjer Ukraina på många andra sätt, framför allt genom ett mycket högt bistånd för reformer i Ukraina som vi tror är något av det viktigaste, sade Ann Linde, när hon fick frågan av SVT Nyheter i slutet av januari.

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen