Ukrainas president vädjar till Tyskland

2022 03 17

Ukrainas president Volodymyr Zelensky vädjade i dag till Tysklands förbundskansler Olaf Scholz att ”förstöra” den mur som riskerar att stänga av Ukraina från frihet och demokrati.

– Vi är åtskilda av en vägg. Det är inte en Berlinmur, det är en mur mitt i Europa mellan frihet och slaveri och muren blir större för varje bomb som faller över Ukraina, säger han i ett videotal till Bundestag i Tyskland, enligt CNN.

Talade direkt till Scholz

I sitt tal vände sig Ukrainas president direkt till Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och uppmanade honom att göra mer för att stoppa Rysslands anfallskrig.  

– En president i USA, Ronald Reagan, sa en gång: 'Mr Gorbatjov, riv den här muren'. Jag vänder mig till dig, käre kansler Scholz – förstör den här muren. Det är en mur i Europa mellan frihet och fångenskap. Ge Tyskland det ledarskap som landet förtjänar. Stoppa det här kriget.

Jämför med kalla kriget

Zelensky jämförde sitt lands situation med Tysklands under ”Berlinblockaden”, som inträffade 1948 under kalla kriget. Då stängde Sovjetunionen tillfartsvägarna till Berlin från Västtyskland. Men Västberlin räddades av en omfattande luftbro. I synnerhet flög amerikanska flyg dygnet runt in förnödenheter till folket i Västberlin.   

– Luftrummet var säkert då, men nu kan vi inte etablera en luftbro eftersom ryska bomber och missiler faller från himlen, konstaterade Zelensky.

Hänvisade till förintelsen

I en tidigare del av sitt tal hänvisade presidenten uttryckligen till mottot efter förintelsen: ”aldrig mer”.

– Varje år säger politikerna aldrig mer. Nu ser jag att dessa ord är värdelösa. I Europa förstörs ett folk",  säger Zelensky enligt CNN.

Jämför med Leningrad

Situationen i den belägrade hamnstaden Mariupol blir värre för varje dag. I onsdags jämförde Volodymyr Zelensky Rysslands belägring av staden med Nazitysklands belägring av staden Leningrad i dåvarande Sovjetunionen mellan 1941 och 1944.

– Medborgare i Ryssland.  Hur skiljer sig er blockad i Mariupol från blockaden av Leningrad under andra världskriget? Vi kommer inte att glömma någon vars liv togs av ockupanterna, sade Zelensky i ett videotal, enligt The Guardian.

Även hårda ord

Ukrainas president hade även en del hårda ord till de tyska parlamentsledamöterna.

– Vi ser att ni gärna fortsätter att göra affärer med Ryssland, mitt i ett kallt krig. Och återigen är det något som ni har misslyckats med att se, sa president Zelensky.

Tyskarna göder Putins krigskassa

Tyskland har svängt om helt när det gäller sin inställning att inte bidra med militära insatser i världen och har tvärtom sänt vapen till Ukraina.

Däremot har Tyskland gjort sig beroende av rysk energi och de massiva tyska inköpen av rysk gas göder Putins krigskassa.

Tyskland och Ungern 

Tyskland och Ungern är de två länder som tydligast motsatt sig ett förbud av rysk export av gas till Europa, vilket är något USA däremot har infört.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen