UKRAINA: Zelensky föreslår “speciallösning” för att straffa Putin

2022 07 15

Den ukrainska presidenten tänker utanför boxen för att få Ryssland att möta rättvisan.

Volodymyr Zelensky presenterar sin idé efter att Ryssland utfört ytterligare attacker mot hans land, den här gången i centrala Vinnytsia i mitten av landet, rapporterar The Guardian.

Minst 22 personer dog i attacken, varav tre barn.

Terrordåd mot civila

Zelensky beskrev igår attacken som ett terroristdåd mot “vanliga, fredliga” människor. 

Attacken skedde samtidigt som EU-toppar samlades i Haag, med just syfte att diskutera de fruktansvärda krigsbrott som sker i landet. 

Den ukrainska presidenten kopplades upp på videolänk och framförde då sitt förslag för tjänstemännen: inför en "specialdomstol" som kan utreda Rysslands invasion av Ukraina.

“Behövs en särskild domstol”

– Befintliga rättsliga institutioner kan inte ställa alla skyldiga parter inför rätta. Därför behövs en särskild domstol för att ta itu med den brottsliga ryska aggressionen mot Ukraina, säger Zelensky enligt The Guardian.

“Måste finnas ett straff”

Han menar att en sådan typ av domstol skulle “säkerställa ett rättvist och lagligt straff för dem som startade denna serie av katastrofer”.

– Det måste finnas ett obligatoriskt och principiellt straff för alla ryska brottslingar.

Krigsrättsdomar i Ukraina

Det har förekommit rättegångar i Ukraina där ryska soldater dömts för krigsbrott för sina handlingar i kriget. 

Först ut var en 21-årig rysk soldat som dömdes till livstids fängelse efter att ha skjutit en ihjäl en försvarslös 62-årig civil man i nordöstra delen av landet.

Putin svåråtkomlig

Däremot är det betydligt svårare att klämma ut de ryska företrädare som ger order eller sitter ännu högre upp i hierarkin – exempelvis självaste diktatorn Vladimir Putin i Moskva.

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har möjlighet att väcka åtal för brottsrubriceringen “att föra aggressivt krig”.

Till exempel en omotiverad invasion som inte kan anses som militärt självförsvar.

Dessvärre är Vladimir Putin i praktiken “immun” från att kunna ställas inför rätta av just ICC för ett sådant brott, enligt BBC.

Ryssland måste gripa Putin själva

Anledningen är att ICC inte har egna polisstyrkor, utan förlitar sig på att det är de enskilda staterna som griper misstänkta individer. 

I det här fallet skulle det alltså kräva att Ryssland själva arresterar sin egen president.

Vetorätt i FN

Även om ett sådant, ganska osannolikt, scenario skulle utspela sig har det dock mindre betydelse. 

Ryssland är inte medlemmar i ICC och har inte undertecknat domstolens avtal, förklarar Philippe Sands QC, professor i internationell rätt vid University College London för BBC.

FN:s säkerhetsråd skulle dock i teorin kunna be ICC att utreda Putin för krigsbrott. Även det är dock osannolikt med tanke på Rysslands plats och vetorätt i samma råd.

Professorn: Upprätta engångsdomstol

Sands QC, professor i internationell rätt vid University College, har tidigare föreslagit samma sak som Zelensky. 

– ICC har dock en lucka, eftersom dess jurisdiktion ännu inte sträcker sig till brottet aggression som begås på Ukrainas territorium. Varför inte skapa en dedikerad internationell brottmålsdomstol för att utreda Putin och hans medhjälpare för detta brott? skriver han i en artikel på UCL:s hemsida.

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen