UKRAINA: Zelensky föreslår “speciallösning” för att straffa Putin

2022 07 15

Den ukrainska presidenten tänker utanför boxen för att få Ryssland att möta rättvisan.

Volodymyr Zelensky presenterar sin idé efter att Ryssland utfört ytterligare attacker mot hans land, den här gången i centrala Vinnytsia i mitten av landet, rapporterar The Guardian.

Minst 22 personer dog i attacken, varav tre barn.

Terrordåd mot civila

Zelensky beskrev igår attacken som ett terroristdåd mot “vanliga, fredliga” människor. 

Attacken skedde samtidigt som EU-toppar samlades i Haag, med just syfte att diskutera de fruktansvärda krigsbrott som sker i landet. 

Den ukrainska presidenten kopplades upp på videolänk och framförde då sitt förslag för tjänstemännen: inför en "specialdomstol" som kan utreda Rysslands invasion av Ukraina.

“Behövs en särskild domstol”

– Befintliga rättsliga institutioner kan inte ställa alla skyldiga parter inför rätta. Därför behövs en särskild domstol för att ta itu med den brottsliga ryska aggressionen mot Ukraina, säger Zelensky enligt The Guardian.

“Måste finnas ett straff”

Han menar att en sådan typ av domstol skulle “säkerställa ett rättvist och lagligt straff för dem som startade denna serie av katastrofer”.

– Det måste finnas ett obligatoriskt och principiellt straff för alla ryska brottslingar.

Krigsrättsdomar i Ukraina

Det har förekommit rättegångar i Ukraina där ryska soldater dömts för krigsbrott för sina handlingar i kriget. 

Först ut var en 21-årig rysk soldat som dömdes till livstids fängelse efter att ha skjutit en ihjäl en försvarslös 62-årig civil man i nordöstra delen av landet.

Putin svåråtkomlig

Däremot är det betydligt svårare att klämma ut de ryska företrädare som ger order eller sitter ännu högre upp i hierarkin – exempelvis självaste diktatorn Vladimir Putin i Moskva.

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har möjlighet att väcka åtal för brottsrubriceringen “att föra aggressivt krig”.

Till exempel en omotiverad invasion som inte kan anses som militärt självförsvar.

Dessvärre är Vladimir Putin i praktiken “immun” från att kunna ställas inför rätta av just ICC för ett sådant brott, enligt BBC.

Ryssland måste gripa Putin själva

Anledningen är att ICC inte har egna polisstyrkor, utan förlitar sig på att det är de enskilda staterna som griper misstänkta individer. 

I det här fallet skulle det alltså kräva att Ryssland själva arresterar sin egen president.

Vetorätt i FN

Även om ett sådant, ganska osannolikt, scenario skulle utspela sig har det dock mindre betydelse. 

Ryssland är inte medlemmar i ICC och har inte undertecknat domstolens avtal, förklarar Philippe Sands QC, professor i internationell rätt vid University College London för BBC.

FN:s säkerhetsråd skulle dock i teorin kunna be ICC att utreda Putin för krigsbrott. Även det är dock osannolikt med tanke på Rysslands plats och vetorätt i samma råd.

Professorn: Upprätta engångsdomstol

Sands QC, professor i internationell rätt vid University College, har tidigare föreslagit samma sak som Zelensky. 

– ICC har dock en lucka, eftersom dess jurisdiktion ännu inte sträcker sig till brottet aggression som begås på Ukrainas territorium. Varför inte skapa en dedikerad internationell brottmålsdomstol för att utreda Putin och hans medhjälpare för detta brott? skriver han i en artikel på UCL:s hemsida.

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen