UKRAINA: Utfärdar kraftig varning efter incident i helgen

2022 11 21

Oron för en ny kärnkraftskatastrof ökar, rapporterar AFP.

Enligt chefen för  FN:s atomenergiorgan IAEA, Rafael Grossi, var ett robotnedslag ”meter, inte kilometer” från att  träffa viktiga kärnsäkerhets- och säkerhetssystem vid anläggningen. En direkt träff skulle kunnat leda till en kärnkraftskatastrof, enligt Grossi. 

– Vem det än är som skjuter, sluta med denna galenskap! säger IAEA-chefen enligt AFP.

Säkerhetszon runt anläggningen

Grossi, som vid upprepade tillfällen varnat för en ny kärnkraftskatastrof, har under kriget fört samtal med Moskva och Kyiv. Han vill upprätta en säkerhetszon runt anläggningen.

– En direkt skada på anläggningens reaktorer, i synnerhet i områdena för använt bränsle, kan få mycket allvarliga konsekvenser, sa Grossi i september.

Flera byggnader har skadats

Helgens beskjutning skadade flera byggnader i närheten av anläggningen.

Bland annat skadades en radioaktivt avfalls- och lagringsbyggnad, enligt IAEA. Atomenergiorganet uppger dock att strålningsnivåerna på platsen är normala.

Tariq Rauf, en före detta IAEA-tjänsteman, framhåller att kärnkraftverket i Zaporizjzja vidtagit många extra säkerhetsåtgärder efter katastrofen vid kärnkraftverket Fukushima i Japan 2011.

– Men naturligtvis är inga av dessa åtgärder framtagna för att överleva ett krig, tillägger Tariq Rauf enligt AFP.

Risk för strömavbrott

I takt med att den kraftiga beskjutningen fortsätter ökar risken för att kärnkraftverket utsätts för ett långvarigt strömavbrott, rapporterar AFP. Ett sådant avbrott kan få förödande konsekvenser.

Normalt drivs anläggningens system av fyra 750 kilovoltsledningar. Ett närliggande värmekraftverk kan leverera ström genom reservledningar.

Beskjutningen runt anläggningen har dock upprepade gånger skadat strömleveransen. Ukrainska ingenjörer har tvingats reparera ledningarna och vid ett antal tillfällen har nöddieselgeneratorer aktiverats för att förse anläggningen med ström.

– Elektricitet är avgörande för att driva pumparna, säkerställa cirkulation av vatten och konstant kylning av bränslet från reaktorhärdarna, uppger AFP.

Det franska institutet för strålskydd och kärnsäkerhet (IRSN) har varnat för att ett långvarigt strömavbrott kommer att leda till en katastrof.

– En långvarig förlust av elförsörjning skulle leda till en härdsmältolycka och radioaktiva utsläpp i miljön. Det skulle likna det som hände i Fukushima 2011, skriver institutet i ett uttalande.

Foto: K. Karger

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen