UKRAINA: Tre möjliga scenarier om Ryssland anfaller

2022 02 13

Bedömare i såväl USA som i Europa befarar nu att Putin letar efter en orsak för att gå till anfall mot Ukraina.

USA:s regering har vid flera tillfällen varnat för en så kallad false flag-operation.

Fejkad attack

Det innebär att Ryssland skapar någon slags fejkad situation där man hävdar att Ukraina gjort sig skyldig till en aggressiv incident trots att det i själva verket är Ryssland som själva ligger bakom incidenten.

Den påhittade incidenten kan sedan användas som argument för att anfalla Ukraina.

Flygbombningar

Begreppet ”false flag operation” innebär helt enkelt att man använder falska våldsanklagelser mot ett annat land för att inleda krigshandlingar.

USA uppger att den ryska diktaturen kan komma att inleda ett anfall med flygbombningar som skulle lamslå Ukraina och kan leda till ett stort antal dödsoffer.

85 000 dödsoffer befaras

Bedömare tror att 50 000 civila dödsoffer skulle kunna krävas och dessutom upp till 25 000 ukrainska soldater och 10 000 ryska soldater. Därutöver riskerar en enorm flyktingvåg med upp till fem miljoner människor uppstå från Ukraina in till Polen, Slovakien och andra EU-länder, enligt amerikanska myndighetskällor.

Putin letar efter krigsorsak

Forskningsledare Jan Hallenberg vid Utrikespolitiska Institutet anser att sannolikheten för att Ryssland går till ett militärt angrepp har ökat och han gör samma bedömning som USA gjort.

– Ryssland letar just nu en krigsorsak, säger han till SvD.

Han lyfter fram tre möjliga alternativ i tidningen.

Alternativ 1 – Det mest förfärliga

Det första alternativet innebär att Ryssland går till storskaligt anfall mot hela Ukraina och dess landyta med 44 miljoner invånare. Det skulle inledas med flygbombningar som sedan följs av missiler mot Ukrainas militära baser.

– Det är det minst sannolika, men också det mest förfärliga. Det skulle bli det största kriget i Europa sedan 1945. Det får kolossala följder, där tusentals döda och miljoner flyktingar inte kan uteslutas, säger Hallenberg till SvD.

Alternativ 2 – Fram till floden

Det andra alternativet är att inte angripa västra Ukraina utan att i stället annektera den östra delen av landet fram till den jättelika floden Dnepr som går genom huvudstaden Kiev och i sydostlig riktning.

– Det skulle man göra för att bli en ännu större maktfaktor och försvaga den ukrainska regeringen ännu mer, säger Jan Hallenberg.

Alternativ 3 – Länka regioner

Det tredje alternativet utgörs av mindre attack med syfte att binda samma Krim – som Ryssland invaderade och ockuperade 2014 – men regionerna Luhansk och Donetsk som ryskstödda rebeller redan intagit för några år sedan.

KLM stoppar flighter

Nederländska flygbolaget KLM stoppar nu sina flygningar till Ukraina rapporterar Forbes. Beskedet kommer efter att Nederländerna, liksom Sverige, uppmanat sina medborgare att lämna landet.

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen