Ukrainska långdistansdrönare har slagit till mot en rysk anläggning efter att ha färdats flera tusen kilometer.

Attacken uppges vara det längsta avståndet som en ukrainsk drönare har nått sedan den fullskaliga invasionen inleddes, rapporterar United24 media.

Flög över 3 200 kilometer

Det är den ukrainska drönaren FP-1 som uppges ha genomfört den rekordlånga attacken mot ryska gasanläggningen Novy Urengoy Condensate Preparation for Transport Plant i Jamalo-Nentsien, långt inne i Ryssland.

– FP-1-drönare slog precis räckviddsrekord – slog till över 3 200 kilometer bort, skriver det ukrainska försvarsföretaget Fire Point i ett inlägg på X.

Enligt försvarsföretaget Fire Point och OSINT-projektet CyberBoroshno är anläggningen en av Rysslands största för behandling av gaskondensat.

LÄS MER: Nu bekräftar Storbritannien: Så många ryssar har dött

Påverkar viktig produktion

Attacken ska ha riktats mot en anläggning som behandlar gaser som frigörs vid hanteringen av gaskondensat.

Bland annat innehåller gaserna etan, som används vid produktion av eten och polyeten. CyberBoroshno bedömer därför att skador på anläggningen kan störa produktionskedjan vidare till Novy Urengoy Gas Chemical Complex.

Komplexet har en planerad kapacitet på upp till 400 000 ton lågdensitetspolyeten per år.

Tidigare har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckt hopp om att USA ska stödja landets FREYJA-program för att utveckla ett nytt skydd mot ballistiska robotar. Robotarna inom programmet bygger på Fire Points ballistiska robot FP-7.

– Vi förbereder vårt eget FREYJA-program. Vi hoppas verkligen att amerikanerna också kommer att stödja programmet. Men tillsammans med européerna kommer vi definitivt att nå det önskade resultatet, sade Zelenskyj, vid ett tidigare tillfälle. 

Ryssland inte säkert

Den senaste attacken innebär också en kraftig ökning av FP-1 rapporterade räckvidd. Tidigare uppges drönaren ha haft en maximal räckvidd på omkring 700 kilometer.

Fire Points vd Iryna Terekh har tidigare beskrivit utvecklingen som ett sätt att förändra Rysslands syn på avstånd och säkerhet.

– Vi suddar ut föreställningen om att Rysslands bakre områden är säkra, säger hon enligt United24 media.

Den rekordlånga attacken ger samtidigt Ukraina stora hopp om att de kan nå fler mål långt inne på ryskt territorium.

LÄS MER: ”Ni hamnar i skottlinjen” – Kreml pekar ut Natoland

Foto: President of Russia Office resp F. Andrejevic resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen