UKRAINA: Rysslands röda linje – det kan Sverige inte skicka

2022 05 24

På måndagen bekräftade regeringen att Sverige beslutat att utöka sitt militära stöd till Ukraina.

I ett pressmeddelande konstaterade regeringen att Sverige även fortsättningsvis planerar att skicka militärt stöd till Ukraina.

Men regeringen ville inte specificera vad Sverige planerar att skicka utan hänvisade till sekretess.

– Sekretessen är bland annat nödvändig för att säkerställa att stödet kommer fram och kan användas av det ukrainska försvaret, fastslog regeringen.

Finns en röd linje

Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, framhäver att det fortsatt finns en ”röd linje” för vad västländer kan och inte kan skicka.

–  Stridsflyg har de (Ukraina) önskat väldigt länge, men där finns det fortfarande en så kallad röd linje. Ryssland skulle uppfatta det som en väldigt stark eskalation. Den ukrainska sidan har även begärt båtar för beskjutning av den ryska flottan på svarta havet, men röda linjen gäller även i det fallet. Putin ska ha blivit rasande när flaggskeppet RFS Moskva sänktes i april, säger han till SvD.

Kan trappa upp

Trots Rysslands ”röda linje” tror Ilmari Käihkö att det finns en reell möjlighet att Sverige så småningom skickar tyngre stöd till Ukraina. Han utesluter inte att regeringen går med på att Sverige skickar militära fordon eller artilleri.

Ytterst behöver Ukraina medel för att kunna försvara sig.

– De har en väldigt hög stridsvilja, men behöver medel för att försvara sig. Man har börjat lyssna mer på Ukraina sedan mötet i Tyskland och de har uttryckt vissa krav. Vid krigets början förekom det uppgifter om vapenleveranser utan tillräckliga instruktioner för hur dessa vapen skulle hanteras, vilket ledde till förvirring vid frontlinjerna och det var knappast ultimat, säger Käihkö till SvD.

Kräver mer vapen

I ett tal vid toppmötet i Davos vädjade Ukrainas president Volodymyr Zelensky om fler vapen och ”maximala” sanktioner mot Ryssland.

– Det här är varför Ukraina behöver alla vapen som vi frågar efter och inte bara de som vi faktiskt fått, sa Zelensky enligt nyhetsbyrån AFP och tillade att tiotusentals liv kunde ha räddats om Ukraina skulle fått vad de efterfrågade i slutet av februari, när Rysslands invasion inleddes.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen