UKRAINA: Rysslands röda linje – det kan Sverige inte skicka

2022 05 24

På måndagen bekräftade regeringen att Sverige beslutat att utöka sitt militära stöd till Ukraina.

I ett pressmeddelande konstaterade regeringen att Sverige även fortsättningsvis planerar att skicka militärt stöd till Ukraina.

Men regeringen ville inte specificera vad Sverige planerar att skicka utan hänvisade till sekretess.

– Sekretessen är bland annat nödvändig för att säkerställa att stödet kommer fram och kan användas av det ukrainska försvaret, fastslog regeringen.

Finns en röd linje

Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, framhäver att det fortsatt finns en ”röd linje” för vad västländer kan och inte kan skicka.

– Stridsflyg har de (Ukraina) önskat väldigt länge, men där finns det fortfarande en så kallad röd linje. Ryssland skulle uppfatta det som en väldigt stark eskalation. Den ukrainska sidan har även begärt båtar för beskjutning av den ryska flottan på svarta havet, men röda linjen gäller även i det fallet. Putin ska ha blivit rasande när flaggskeppet RFS Moskva sänktes i april, säger han till SvD.

Kan trappa upp

Trots Rysslands ”röda linje” tror Ilmari Käihkö att det finns en reell möjlighet att Sverige så småningom skickar tyngre stöd till Ukraina. Han utesluter inte att regeringen går med på att Sverige skickar militära fordon eller artilleri.

Ytterst behöver Ukraina medel för att kunna försvara sig.

– De har en väldigt hög stridsvilja, men behöver medel för att försvara sig. Man har börjat lyssna mer på Ukraina sedan mötet i Tyskland och de har uttryckt vissa krav. Vid krigets början förekom det uppgifter om vapenleveranser utan tillräckliga instruktioner för hur dessa vapen skulle hanteras, vilket ledde till förvirring vid frontlinjerna och det var knappast ultimat, säger Käihkö till SvD.

Kräver mer vapen

I ett tal vid toppmötet i Davos vädjade Ukrainas president Volodymyr Zelensky om fler vapen och ”maximala” sanktioner mot Ryssland.

– Det här är varför Ukraina behöver alla vapen som vi frågar efter och inte bara de som vi faktiskt fått, sa Zelensky enligt nyhetsbyrån AFP och tillade att tiotusentals liv kunde ha räddats om Ukraina skulle fått vad de efterfrågade i slutet av februari, när Rysslands invasion inleddes.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V.

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen.

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter.

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs.

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister.

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam"

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina

Foto: Circle K

Text: Redaktionen