UKRAINA: Rysslands röda linje – det kan Sverige inte skicka

2022 05 24

På måndagen bekräftade regeringen att Sverige beslutat att utöka sitt militära stöd till Ukraina.

I ett pressmeddelande konstaterade regeringen att Sverige även fortsättningsvis planerar att skicka militärt stöd till Ukraina.

Men regeringen ville inte specificera vad Sverige planerar att skicka utan hänvisade till sekretess.

– Sekretessen är bland annat nödvändig för att säkerställa att stödet kommer fram och kan användas av det ukrainska försvaret, fastslog regeringen.

Finns en röd linje

Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, framhäver att det fortsatt finns en ”röd linje” för vad västländer kan och inte kan skicka.

– Stridsflyg har de (Ukraina) önskat väldigt länge, men där finns det fortfarande en så kallad röd linje. Ryssland skulle uppfatta det som en väldigt stark eskalation. Den ukrainska sidan har även begärt båtar för beskjutning av den ryska flottan på svarta havet, men röda linjen gäller även i det fallet. Putin ska ha blivit rasande när flaggskeppet RFS Moskva sänktes i april, säger han till SvD.

Kan trappa upp

Trots Rysslands ”röda linje” tror Ilmari Käihkö att det finns en reell möjlighet att Sverige så småningom skickar tyngre stöd till Ukraina. Han utesluter inte att regeringen går med på att Sverige skickar militära fordon eller artilleri.

Ytterst behöver Ukraina medel för att kunna försvara sig.

– De har en väldigt hög stridsvilja, men behöver medel för att försvara sig. Man har börjat lyssna mer på Ukraina sedan mötet i Tyskland och de har uttryckt vissa krav. Vid krigets början förekom det uppgifter om vapenleveranser utan tillräckliga instruktioner för hur dessa vapen skulle hanteras, vilket ledde till förvirring vid frontlinjerna och det var knappast ultimat, säger Käihkö till SvD.

Kräver mer vapen

I ett tal vid toppmötet i Davos vädjade Ukrainas president Volodymyr Zelensky om fler vapen och ”maximala” sanktioner mot Ryssland.

– Det här är varför Ukraina behöver alla vapen som vi frågar efter och inte bara de som vi faktiskt fått, sa Zelensky enligt nyhetsbyrån AFP och tillade att tiotusentals liv kunde ha räddats om Ukraina skulle fått vad de efterfrågade i slutet av februari, när Rysslands invasion inleddes.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen