UKRAINA: Rysslands röda linje – det kan Sverige inte skicka

2022 05 24

På måndagen bekräftade regeringen att Sverige beslutat att utöka sitt militära stöd till Ukraina.

I ett pressmeddelande konstaterade regeringen att Sverige även fortsättningsvis planerar att skicka militärt stöd till Ukraina.

Men regeringen ville inte specificera vad Sverige planerar att skicka utan hänvisade till sekretess.

– Sekretessen är bland annat nödvändig för att säkerställa att stödet kommer fram och kan användas av det ukrainska försvaret, fastslog regeringen.

Finns en röd linje

Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, framhäver att det fortsatt finns en ”röd linje” för vad västländer kan och inte kan skicka.

– Stridsflyg har de (Ukraina) önskat väldigt länge, men där finns det fortfarande en så kallad röd linje. Ryssland skulle uppfatta det som en väldigt stark eskalation. Den ukrainska sidan har även begärt båtar för beskjutning av den ryska flottan på svarta havet, men röda linjen gäller även i det fallet. Putin ska ha blivit rasande när flaggskeppet RFS Moskva sänktes i april, säger han till SvD.

Kan trappa upp

Trots Rysslands ”röda linje” tror Ilmari Käihkö att det finns en reell möjlighet att Sverige så småningom skickar tyngre stöd till Ukraina. Han utesluter inte att regeringen går med på att Sverige skickar militära fordon eller artilleri.

Ytterst behöver Ukraina medel för att kunna försvara sig.

– De har en väldigt hög stridsvilja, men behöver medel för att försvara sig. Man har börjat lyssna mer på Ukraina sedan mötet i Tyskland och de har uttryckt vissa krav. Vid krigets början förekom det uppgifter om vapenleveranser utan tillräckliga instruktioner för hur dessa vapen skulle hanteras, vilket ledde till förvirring vid frontlinjerna och det var knappast ultimat, säger Käihkö till SvD.

Kräver mer vapen

I ett tal vid toppmötet i Davos vädjade Ukrainas president Volodymyr Zelensky om fler vapen och ”maximala” sanktioner mot Ryssland.

– Det här är varför Ukraina behöver alla vapen som vi frågar efter och inte bara de som vi faktiskt fått, sa Zelensky enligt nyhetsbyrån AFP och tillade att tiotusentals liv kunde ha räddats om Ukraina skulle fått vad de efterfrågade i slutet av februari, när Rysslands invasion inleddes.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen