UKRAINA: Rysslands röda linje – det kan Sverige inte skicka

2022 05 24

På måndagen bekräftade regeringen att Sverige beslutat att utöka sitt militära stöd till Ukraina.

I ett pressmeddelande konstaterade regeringen att Sverige även fortsättningsvis planerar att skicka militärt stöd till Ukraina.

Men regeringen ville inte specificera vad Sverige planerar att skicka utan hänvisade till sekretess.

– Sekretessen är bland annat nödvändig för att säkerställa att stödet kommer fram och kan användas av det ukrainska försvaret, fastslog regeringen.

Finns en röd linje

Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, framhäver att det fortsatt finns en ”röd linje” för vad västländer kan och inte kan skicka.

–  Stridsflyg har de (Ukraina) önskat väldigt länge, men där finns det fortfarande en så kallad röd linje. Ryssland skulle uppfatta det som en väldigt stark eskalation. Den ukrainska sidan har även begärt båtar för beskjutning av den ryska flottan på svarta havet, men röda linjen gäller även i det fallet. Putin ska ha blivit rasande när flaggskeppet RFS Moskva sänktes i april, säger han till SvD.

Kan trappa upp

Trots Rysslands ”röda linje” tror Ilmari Käihkö att det finns en reell möjlighet att Sverige så småningom skickar tyngre stöd till Ukraina. Han utesluter inte att regeringen går med på att Sverige skickar militära fordon eller artilleri.

Ytterst behöver Ukraina medel för att kunna försvara sig.

– De har en väldigt hög stridsvilja, men behöver medel för att försvara sig. Man har börjat lyssna mer på Ukraina sedan mötet i Tyskland och de har uttryckt vissa krav. Vid krigets början förekom det uppgifter om vapenleveranser utan tillräckliga instruktioner för hur dessa vapen skulle hanteras, vilket ledde till förvirring vid frontlinjerna och det var knappast ultimat, säger Käihkö till SvD.

Kräver mer vapen

I ett tal vid toppmötet i Davos vädjade Ukrainas president Volodymyr Zelensky om fler vapen och ”maximala” sanktioner mot Ryssland.

– Det här är varför Ukraina behöver alla vapen som vi frågar efter och inte bara de som vi faktiskt fått, sa Zelensky enligt nyhetsbyrån AFP och tillade att tiotusentals liv kunde ha räddats om Ukraina skulle fått vad de efterfrågade i slutet av februari, när Rysslands invasion inleddes.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Folk kliver ur sina bilar – kaos på E20

2025 09 18

Det råder trafikkaos på E20 mellan Malmö och Köpenhamn.

Trafiken i västgående riktning står helt stilla.

Detta efter att Öresundsbron har stängts av i riktning från Sverige mot Danmark.

Bron stängdes omedelbart efter att en vattenläcka upptäckts på den danska sidan. Det stora vattenflödet påverkar vägens grund, som riskerar att spolas bort. I ett värsta scenario kan vägen rasa.

Den danska polisen uppmanar bilister som fastnat i bilkön att stanna kvar i fordonen.

– Om du ska till flygplatsen uppmuntrar vi dig att använda kollektivtrafik. Förare som för närvarande köar i området ombeds att stanna kvar i sina fordon och vänta tills trafiken kan öppnas igen, skriver polisen på X.

Trotsar förbudet

Många personer uppges trotsa polisens uppmaning.

Flera människor har lämnat sina fordon och börjat promenera över bron, rapporterar TV4 Nyheterna.

Danska TV2 har noterat samma sak.

– Folk släpps av i nödfilen och sedan promenerar de iväg med sina resväskor, förmodligen för att de ska hinna med ett flygplan, säger kanalens reporter Karina Borg.

Inte första gången

Ett liknande scenario utspelade sig i mitten av juni, då halvmaratonet Broloppet orsakade långa bilköer.

– Den massiva kön gör att folk har börjat kliva ur sina bilar mitt på motorvägen. Folk går med resväskor längs motorvägen för att komma snabbare till flygplatsen, framhöll TV2:s reporter Mette Ejlersen vid tillfället.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Invigdes av kungen

Öresundsbron löper från udden Lernacken i Malmö, över Öresund till den konstgjorda danska ön Pepparholm. Bron är en nästan åtta kilometer lång snedkabelbro som går över till den 4 kilometer långa ön och därefter den fyra kilometer långa Drogdentunneln.

Sammanlagt mäter Öresundsförbindelsen 16 kilometer och når en höjd av 204 meter.

Byggstarten ägde rum 1995 och bron invigdes sommaren 2000.

Kung Carl XVI Gustaf av Sverige och Dronning Margrethe II av Danmark genomförde invigningen den 1 juli 2000. Vid invigningen ägde även det så kallade Broloppet rum.

LÄS MER: Helt nya pengar kan införas i Sverige – besked på gång 

Foto: Kathy

Text: Redaktionen


17 september 2025

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Regeringen har infört ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder: 

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. 

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen