UKRAINA: Rysslands brutala metod har dödat dussintals civila

2022 05 06

Flera civila dödsoffer i Butja och Irpin har dödats av så kallade flechetter, små metallpilar som spridits från exploderande granater.

Flera rättsläkare bekräftar att de har hittat sådana metallpilar inuti flera civila kroppar, rapporterar The Guardian.

Majoriteten av kropparna har hittats i Butja och Irpin. Två förstäder till huvudstaden Kyiv.

Dödades av beskjutningen

Läkarna har undersökt kroppar från stadens massgravar och bekräftar att människorna dödades av granater som avfyrades av ryskt artilleri.

De bekräftar att artillerigranater innehållandes flechetter ligger bakom ”dussintals” civila dödsfall.

Svåra att hitta

– Vi hittade flera tunna, spikliknande föremål inuti kropparna på män och kvinnor, säger ukrainska rättsläkaren Vladyslav Pirovskyi till The Guardian.

Han konstaterar att det har varit en svår process.

– De (flechetterna) är väldigt svåra att hitta. De är för tunna, säger han.

Har granskat bilderna

Flera oberoende vapenexperter har granskat bilderna av metallpilarna som hittats i kropparna, rapporterar The Guardian.

Experterna bekräftar att det rör sig om flechetter. Metallpilarna orsakar massiv skada och användes flitigt under första världskriget.

Tusentals små metallpilar

Enligt experterna kan enstaka granater innehålla uppemot 8 000 flechetter.

– Det är en vapenkategori som anses vara extremt inhuman, säger Ove Bring, folkrättsexpert och professor emeritus i internationell rätt, till SVT.

Är inte förbjudet

Flechetter är i dag inte förbjudet att använda i krig. Men tillsammans med en delegation från Sverige försökte Ove Bring förbjuda användningen av de små metallpilarna under en vapenkonferens i Genevé på 70- och 80-talet.

– Vi argumenterade då, och andra som stödde oss, att flechetter var ett onödigt inhumant vapen som i sig skulle vara förbjudet enligt Sankt Petersburgsdeklarationen från 1868, ett av de första dokumenten om krigets lagar, säger han.

Däremot konstaterar folkrättsexperten att det i internationell rätt finns ett förbud mot vapen som skapar onödig lidande. Flechetter skulle kunna tillhöra den kategorin, konstaterar Ove Bring.

Foto: Ukraine government official

Text: Redaktionen

Kris i USA – ber Danmark om hjälp

2025 03 15

Äggpriset är en nationellt viktig fråga i USA.

I genomsnitt produceras cirka åtta miljarder ägg i landet varje år. Varan är ett givet inslag i flera måltider.

Därför är de stigande äggpriserna i USA extra känsligt för amerikanerna.

I dag kostar ett dussin ägg över 10 dollar i vissa affärer, vilket motsvarar omkring 102 kronor.

USA:s jordbruksdepartement har dessutom förutspått att priserna fortsätter öka med 20 procent under 2025.

Ber Danmark om hjälp

Nu ber USA om hjälp.

Den amerikanska regeringen sträcker ut handen till Sveriges grannland Danmark.

Med anledning av den rådande äggbristen vill USA undersöka om Danmark kan exportera ägg till landet.

Det rapporterar den danska jordbrukstidningen Fødevarewatch. 

Här är svaret

Danmark säger varken nej eller ja till USA:s förfrågan.

Det är fortfarande oklart om det nordiska landet kommer öka äggexporten till stormakten i väst.

Enligt chefen för branschorganisationen Danske Æg finns det flera hinder som måste undanröjas om Danmark ska kunna hjälpa USA. 

– Ett stort antal kontrollkrav i bland annat USA står i vägen för att kunna exportera ägg dit, säger han till Fødevarewatch.

Därför ökar äggpriserna

Efter flera utbrott av fågelinfluensan har över 50 miljoner höns tvingats avlivats i USA sedan oktober 2024.

Det minskade utbudet på ägg och kostnadsökningar för jordbrukare har lett till att priserna skjutit i höjden.

Fakta: Här äter man mest ägg

Topp 5-listan:

1, Mexiko (380 ägg per person och år)

2, Japan och Colombia (340 ägg per person och år)

3, Paraguay (309 ägg per person och år)

4, Argentina (305 ägg per person och år)

5, Kina (298 ägg per person och år)

- I Sverige konsumeras cirka 213 ägg per person

Källa: Svenska Ägg resp IEC

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Klädkedja närmar sig konkurs – har 40 butiker i Sverige

2025 03 15

Den krisande klädkedjan Brothers uppges närma sig konkurs.

Under en tid har kedjan brottats med betydande ekonomiska utmaningar.

För inte länge sedan gick Brothers in i rekonstruktion – den andra på bara fem år.

Men nu kommer uppgifter om att rekonstruktionen avbryts efter protester från Skatteverket – och kedjan uppges närma sig konkurs.

Det rapporterar sajten E-handel.

Närmar sig konkurs

Skatteverket motsätter sig fortsatt rekonstruktion för Brothers och hänvisar till att kedjan inte uppfyller kraven för livskraft.

– Några säkra slutsatser kring bolagets livskraft kan därför inte dras från den utredning som Bolaget har presenterat, framgår av tingsrättens beslut enligt E-handel.

– Därtill har bolaget ännu inte lämnat någon information om hur stor skuldnedskrivning bolaget väntas behöva för att kunna överleva efter en rekonstruktion, vilket också ökar oklarheten kring bolagets påstådda livskraft.

Kan överklaga

Brothers har nu möjlighet att överklaga beslutet.

Beslutet har ännu inte vunnit laga kraft – men om det blir så menar rekonstruktören att Brothers kommer att behöva ansöka om konkurs omedelbart.

Det är Brothers

Brothers är en klädkedja som huvudsakligen fokuserar på herrmode.

– Brothers är en svensk herrmodekedja grundad 1992 med 43 butiker varav vissa drivs av franchisetagare. I dagsläget har vi cirka 280 medarbetare och 29 års erfarenhet av mode och service, förklarar kedjan om sin verksamhet.

En av många

Brothers är en av många aktörer i modebranschen som har fått det tufft på senare år.

Många företag i flera olika branscher inväntar och hoppas på ytterligare räntesänkningar från Riksbanken i och med den svaga konjunkturen.

I och med att inflationstakten återigen syns som ett problem så kan dock Riksbanken med Erik Thedéen i spetsen sätta ytterligare sänkningar på paus.

Nästa penningpolitiska besked kommer den 20 mars – och såväl konsumenter som företag riktar blickarna mot centralbankens nästa steg vad gäller räntekurvan.

Foto: Brothers

Text: Redaktionen