UKRAINA: Rysslands brutala metod har dödat dussintals civila

2022 05 06

Flera civila dödsoffer i Butja och Irpin har dödats av så kallade flechetter, små metallpilar som spridits från exploderande granater.

Flera rättsläkare bekräftar att de har hittat sådana metallpilar inuti flera civila kroppar, rapporterar The Guardian.

Majoriteten av kropparna har hittats i Butja och Irpin. Två förstäder till huvudstaden Kyiv.

Dödades av beskjutningen

Läkarna har undersökt kroppar från stadens massgravar och bekräftar att människorna dödades av granater som avfyrades av ryskt artilleri.

De bekräftar att artillerigranater innehållandes flechetter ligger bakom ”dussintals” civila dödsfall.

Svåra att hitta

– Vi hittade flera tunna, spikliknande föremål inuti kropparna på män och kvinnor, säger ukrainska rättsläkaren Vladyslav Pirovskyi till The Guardian.

Han konstaterar att det har varit en svår process.

– De (flechetterna) är väldigt svåra att hitta. De är för tunna, säger han.

Har granskat bilderna

Flera oberoende vapenexperter har granskat bilderna av metallpilarna som hittats i kropparna, rapporterar The Guardian.

Experterna bekräftar att det rör sig om flechetter. Metallpilarna orsakar massiv skada och användes flitigt under första världskriget.

Tusentals små metallpilar

Enligt experterna kan enstaka granater innehålla uppemot 8 000 flechetter.

– Det är en vapenkategori som anses vara extremt inhuman, säger Ove Bring, folkrättsexpert och professor emeritus i internationell rätt, till SVT.

Är inte förbjudet

Flechetter är i dag inte förbjudet att använda i krig. Men tillsammans med en delegation från Sverige försökte Ove Bring förbjuda användningen av de små metallpilarna under en vapenkonferens i Genevé på 70- och 80-talet.

– Vi argumenterade då, och andra som stödde oss, att flechetter var ett onödigt inhumant vapen som i sig skulle vara förbjudet enligt Sankt Petersburgsdeklarationen från 1868, ett av de första dokumenten om krigets lagar, säger han.

Däremot konstaterar folkrättsexperten att det i internationell rätt finns ett förbud mot vapen som skapar onödig lidande. Flechetter skulle kunna tillhöra den kategorin, konstaterar Ove Bring.

Foto: Ukraine government official

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

Kraftigt snöoväder drar in

2026 02 04

SMHI varnar för snöfall.

Vädermyndigheten utfärdar en orange varning – den näst högsta.

Varningen gäller sydöstra Skåne på torsdagen och fredagen.

Men även i södra och mellersta Skåne kommer det att snöa i veckan – och SMHI har utfärdat gula varningar.

Orange varning

Från torsdag kväll drar snöfall med tilltagande intensitet in över sydöstra Skåne och det blir samtidigt rejält blåsigt vilket bland annat kan ge drivbildning och problem i trafiken.

– Ett snöfallsområde rör sig upp söderifrån under natt mot torsdag samtidigt som det är rejält blåsigt med frisk ostlig vind, meddelar vädermyndigheten.

Kan komma 20 centimeter

Enligt SMHI kan det på håll i sydöstra Skåne komma så mycket som 20 centimeter snö.

– Snöfallet ser sen ut att intensifieras under torsdag kväll och upphör först under fredag eftermiddag. Totalt fram till fredag eftermiddag väntas 15-lokalt 20 cm, lokalt mer.

Läs mer: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Även gula varningar

SMHI har även utfärdat gula varningar som gäller i södra och mellersta Skåne.

Där kan det falla mellan fem och 15 centimeter snö.

– Restider kan bli längre på grund av drivbildning, halka, dålig sikt och snörök. Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten till väglag och sikt, meddelar SMHI.

Varit isdygn

Under söndagens temperaturdygn höll sig temperaturen under 0,0 grader för samtliga av SMHI:s observationsstationer, vilket innebär att det klassas som ett nationellt isdygn. 

Även måndagens temperaturdygn höll sig på minussidan med ynka -2,3 grader vid Utklippan som högst. 

Ett nationellt isdygn registrerades senast i januari 2024.

– Trenden är sjunkande, eftersom klimatförändringen gör att det blir mildare väder. Det blir oftare plusgrader på kustnära samhällen i södra Sverige oftast, säger meteorologen Per Stenborg till SVT.

Läs mer: Skriker efter personal – behöver 7 000 nya anställda

Foto: JavyGo

Text: Redaktionen