UKRAINA: Ryssland planerar enorm falsk flagg-operation

2022 02 25

En stor smutskastningskampanj. Det är diktaturens nästa drag i kriget mot Ukraina. Samtidigt väntas en svår natt i huvudstaden Kyiv.

Det uppger den ukrainske utrikesministern Dmytro Kuleba på Twitter.

Samtidigt har presidenten Volodymyr Zelensky släppt en ny video där han står med premiärministern och landets främsta politiska ledare och klargör att man finns kvar i landet för att slåss mot fienden. Det bedöms vara ett svar på falska rykten om att presidenten lämnat skutan.

Vill avhumanisera Ukraina

– Enligt vår underrättelsetjänst planerar Ryssland en massiv operation under falsk flagg för att ”avhumanisera” ukrainare och anklaga Ukraina för påstådda inhumana handlingar. Lita inte på dessa falska nyheter. Ukraina försvarar sitt land i ett rättvist och defensivt krig. Till skillnad från Ryssland som riktar in sig på dagis och civila, skriver utrikesministern på Twitter.

Nynazister och narkomaner

Rysslands diktator har upprepat kallat Ukrainas ledning och sympatisörer för nynazister och narkomaner. Det pågår en systematisk kampanj från Putinregimen och rysk statsmedia som går ut på avhumanisera och grovt smutskasta Ukrainas politiker och i stora delar även landets invånare.

Britter varnar för hårda angrepp

Storbritanniens regering uppger nu i kväll att ryska trupper förbereder sig på att anfalla Kyiv från tre olika håll. Ukrainas president Volodymyr Zelensky varnar för att det blir en svår och stormig natt i huvudstaden som hyser 2,8 miljoner invånare.

Bombat förskola

Kulebas avslutning i sitt inlägg syftar på ett tidigare inlägg från utrikesministern där han skrev att Ryssland utfört en attack som riktats mot en förskola i Ukraina.

Vill byta ut regeringen

Uppgifterna om att Ryssland planerar att utföra en operation i syfte att smutskasta Ukraina kommer i samband med att Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg utfärdat en varning för att den ryska ledningens mål är att byta ut styret i Kiyv. Det uppgav Stoltenberg, Norges tidigare statsminister, under en pressträff på fredagskvällen.

Utökar militär närvaro

Nato stärker sin militära närvaro ytterligare i sina allierade länder i östra Europa.

– Vi sätter in Natos insatsstyrka för första gången i ett kollektivt försvarssammanhang. Vi talar om tusentals trupper. Vi talar om luft- och sjöfartskapacitet, sade Jens Stoltenberg till den samlade mediekåren under presskonferensen och tillade:

– Vi gör det för att förhindra eventuella missförstånd om att vi inte är beredda att skydda våra allierade.

Stoltenberg framhävde även att Europa lägger stort fokus på att stärka sitt cyberförsvar.

Zelenskyj i samtal med Biden

Ukrainas president skriver på Twitter att han precis har avslutat ett samtal med amerikanske presidenten Joe Biden. Ledarna ska ha diskuterat sanktioner och USA:s försvarsstöd till Ukraina.

– Jag är tacksam för USA:s stora support till Ukraina, skriver Zelenskyj på Twitter.

Storbritannien följer EU

Storbritannien kommer i likhet med EU att införa sanktioner som fryser ryske presidenten Vladimir Putins och utrikesministerns Sergei Lavrovs tillgångar, rapporterar BBC. Den brittiske premiärministern Boris Johnson ska även vara positivt inställd till att utesluta Ryssland från betalnätverket Swift, något som EU-länderna inte är överens om.

BoJo uppmanar EU:s ledare

– Premiärministern uppmanade ledarna att vidta omedelbara åtgärder mot Swift för att tillfoga president Putin och hans regim maximal smärta, framhäver den brittiska regeringen i ett pressmeddelande, enligt BBC.

Foto: S. Arms Arkivbild, Dmytro Kuleba FB

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen