UKRAINA: Ryssland planerar enorm falsk flagg-operation

2022 02 25

En stor smutskastningskampanj. Det är diktaturens nästa drag i kriget mot Ukraina. Samtidigt väntas en svår natt i huvudstaden Kyiv.

Det uppger den ukrainske utrikesministern Dmytro Kuleba på Twitter.

Samtidigt har presidenten Volodymyr Zelensky släppt en ny video där han står med premiärministern och landets främsta politiska ledare och klargör att man finns kvar i landet för att slåss mot fienden. Det bedöms vara ett svar på falska rykten om att presidenten lämnat skutan.

Vill avhumanisera Ukraina

– Enligt vår underrättelsetjänst planerar Ryssland en massiv operation under falsk flagg för att ”avhumanisera” ukrainare och anklaga Ukraina för påstådda inhumana handlingar. Lita inte på dessa falska nyheter. Ukraina försvarar sitt land i ett rättvist och defensivt krig. Till skillnad från Ryssland som riktar in sig på dagis och civila, skriver utrikesministern på Twitter.

Nynazister och narkomaner

Rysslands diktator har upprepat kallat Ukrainas ledning och sympatisörer för nynazister och narkomaner. Det pågår en systematisk kampanj från Putinregimen och rysk statsmedia som går ut på avhumanisera och grovt smutskasta Ukrainas politiker och i stora delar även landets invånare.

Britter varnar för hårda angrepp

Storbritanniens regering uppger nu i kväll att ryska trupper förbereder sig på att anfalla Kyiv från tre olika håll. Ukrainas president Volodymyr Zelensky varnar för att det blir en svår och stormig natt i huvudstaden som hyser 2,8 miljoner invånare.

Bombat förskola

Kulebas avslutning i sitt inlägg syftar på ett tidigare inlägg från utrikesministern där han skrev att Ryssland utfört en attack som riktats mot en förskola i Ukraina.

Vill byta ut regeringen

Uppgifterna om att Ryssland planerar att utföra en operation i syfte att smutskasta Ukraina kommer i samband med att Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg utfärdat en varning för att den ryska ledningens mål är att byta ut styret i Kiyv. Det uppgav Stoltenberg, Norges tidigare statsminister, under en pressträff på fredagskvällen.

Utökar militär närvaro

Nato stärker sin militära närvaro ytterligare i sina allierade länder i östra Europa.

– Vi sätter in Natos insatsstyrka för första gången i ett kollektivt försvarssammanhang. Vi talar om tusentals trupper. Vi talar om luft- och sjöfartskapacitet, sade Jens Stoltenberg till den samlade mediekåren under presskonferensen och tillade:

– Vi gör det för att förhindra eventuella missförstånd om att vi inte är beredda att skydda våra allierade.

Stoltenberg framhävde även att Europa lägger stort fokus på att stärka sitt cyberförsvar.

Zelenskyj i samtal med Biden

Ukrainas president skriver på Twitter att han precis har avslutat ett samtal med amerikanske presidenten Joe Biden. Ledarna ska ha diskuterat sanktioner och USA:s försvarsstöd till Ukraina.

– Jag är tacksam för USA:s stora support till Ukraina, skriver Zelenskyj på Twitter.

Storbritannien följer EU

Storbritannien kommer i likhet med EU att införa sanktioner som fryser ryske presidenten Vladimir Putins och utrikesministerns Sergei Lavrovs tillgångar, rapporterar BBC. Den brittiske premiärministern Boris Johnson ska även vara positivt inställd till att utesluta Ryssland från betalnätverket Swift, något som EU-länderna inte är överens om.

BoJo uppmanar EU:s ledare

– Premiärministern uppmanade ledarna att vidta omedelbara åtgärder mot Swift för att tillfoga president Putin och hans regim maximal smärta, framhäver den brittiska regeringen i ett pressmeddelande, enligt BBC.

Foto: S. Arms Arkivbild, Dmytro Kuleba FB

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen