Ukraina planerar enorm smäll – katastrof kan vänta Ryssland

2025 03 10

Ukraina planerar att genomföra en ny attack mot den omtalade Kjertbron.

Bron som förbinder den ockuperade Krymhalvön i Ukraina med det ryska fastlandet pekas ut som nästa mål för den ukrainska militären.

Det uppger Oleksiy Neizhpapa, viceamiral och tjänstgörande befälhavare för den ukrainska flottan, för The Guardian.

– Ryssarna förstår att vi aktivt diskuterar en tredje operation. Det finns ett talesätt som säger: “Gud älskar en treenighet”, säger han till tidningen.

"Oundviklig kollaps"

Två större attacker mot bron har genomförts tidigare. Den första i oktober 2022 och den andra i juli 2023.

En ukrainsk underrättelsegrupp på Krym framhöll i höstas att bron står inför en oundviklig kollaps, vilket vore en militär katastrof för Ryssland om så skedde.

Den är i behov av brådskande reparationer och kan inte överleva strukturella skador, sade en talesperson enligt Newsweek.

Kritisk försörjningsled

Enligt Oleksiy Neizhapap ska de två tidigare attackerna ha skadat väg- och järnvägsstrukturen så att ryska styrkor inte längre kunde transportera tunga vagnar över bron.

Om den 19 kilometer långa bron skulle kollapsa vore det förödande för Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Kertjbron är en kritisk försörjningsled för krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportled för ryska trupper. Om bron slås ut skulle det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

Vore enorm prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym även en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin personligen.

Halvön annekterades olagligt av ryssarna 2014 och betraktas idag av Putinregimen som en integrerad del av Ryssland. När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, då motsvarande cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen