Ukraina planerar enorm smäll – katastrof kan vänta Ryssland

2025 03 10

Ukraina planerar att genomföra en ny attack mot den omtalade Kjertbron.

Bron som förbinder den ockuperade Krymhalvön i Ukraina med det ryska fastlandet pekas ut som nästa mål för den ukrainska militären.

Det uppger Oleksiy Neizhpapa, viceamiral och tjänstgörande befälhavare för den ukrainska flottan, för The Guardian.

– Ryssarna förstår att vi aktivt diskuterar en tredje operation. Det finns ett talesätt som säger: “Gud älskar en treenighet”, säger han till tidningen.

"Oundviklig kollaps"

Två större attacker mot bron har genomförts tidigare. Den första i oktober 2022 och den andra i juli 2023.

En ukrainsk underrättelsegrupp på Krym framhöll i höstas att bron står inför en oundviklig kollaps, vilket vore en militär katastrof för Ryssland om så skedde.

– Den är i behov av brådskande reparationer och kan inte överleva strukturella skador, sade en talesperson enligt Newsweek.

Kritisk försörjningsled

Enligt Oleksiy Neizhapap ska de två tidigare attackerna ha skadat väg- och järnvägsstrukturen så att ryska styrkor inte längre kunde transportera tunga vagnar över bron.

Om den 19 kilometer långa bron skulle kollapsa vore det förödande för Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Kertjbron är en kritisk försörjningsled för krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportled för ryska trupper. Om bron slås ut skulle det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

Vore enorm prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym även en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin personligen.

Halvön annekterades olagligt av ryssarna 2014 och betraktas idag av Putinregimen som en integrerad del av Ryssland. När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, då motsvarande cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”10 000 kronor för mycket” – elkunder gör jättemiss

2025 10 24

Många elkunder skulle kunna spara tusenlappar.

Elräkningen är en stor utgift för många svenska hushåll.

Men många elkunder gör ett stort misstag som innebär att de får betala tusentals kronor för mycket.

”10 000 kronor för mycket”

Många elkunder betalar en lång rad dolda avgifter helt i onödan, rapporterar TV4.

Elrådgivaren Mathias Nilsson, som samarbetar med sajten Elchef, har nu byggt en AI-modell som hjälper kunder att de dolda avgifterna på sina elräkningar.

Han menar att många svenskar betalar tusentals kronor för mycket för att de inte har koll på sina elavtal och inte gör aktiva val.

– Elbolagen ringer inte och säger: ”Hej, du betalar 10 000 kronor för mycket.” Det är en kassako för dem. Därför måste folk börja läsa sina elräkningar, säger Mathias Nilsson till kanalen.

Nu uppmanar han svenska folket att börja läsa sina elräkningar.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Hittar på avgifter

De senaste åren är det emellertid allt fler svenskar som har blivit ”aktiva” elkunder, vilket Energimyndigheten konstaterade i en rapport 2023.

Men ännu fler skulle behöva bli mer medvetna, menar Mathias Nilsson, som också driver Facebooksidan ”Elens Robin Hood”.

Elbolagen hittar på alla möjliga avgifter som folk betalar utan att vara medvetna om det, menar han.

– Jag har sett poster som ”id-vakt”, ”rent vatten” och till och med ”hälsokontroll”. Hittepå-avgifter, säger Mathias Nilsson till kanalen.

Kunder lurade

Att vara en aktiv elkund kan alltså göra att man sparar tusenlappar.

Men det finns också elbolag som i direkt mening lurar kunder.

Tidigare i oktober fick två elbolag skarp kritik från Konsumentverket efter att det kommit in över 350 anmälningar mot bolagen, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat.

Det handlade då om elföretagen Nordic Best Energy och nystartade Svenska Elverket. Samma personer uppges ligga bakom båda bolagen.

Företagen hade lurat kunder och begärt in en straffavgift på runt 9 000 kronor, rapporterade SR.

Kunderna hade kontaktats via telefonförsäljare som uppgav att de ringde från de bolag som kunden hade tidigare.

Konsumentverket har hotat bolagen med rättsliga åtgärder.

LÄS OCKSÅ: Nytt rekord i Sverige - och samtidigt firar Trump

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen

Nya regler införs för alla med bostadsrätt

2025 10 24

Regeringen planerar att införa ett register för alla som äger en bostadsrätt.

Ett nytt nationellt register ska införas för att ge större tydlighet kring ägande och pantsättning av bostadsrätter i Sverige.

Detta för att kunna skydda både de som köper och säljer sina bostadsrätter.

Register för bostadsrätter

Regeringen föreslår att alla bostadsrätter i Sverige ska registreras i ett nationellt register, med Lantmäteriet som ansvarig myndighet.

Syftet är att minska risken för dolda panträtter och skapa ett tydligare system för både köpare, säljare och långivare.

– Syftet är att skapa ett tydligt och säkert system som minskar risken för dolda panträtter och gör det enklare att ge lån, köpa och sälja bostadsrätter samt för myndigheter att utföra sitt arbete, säger en representant från Justitiedepartementet, enligt Finwire.

LÄS MER: Nordea: En av fyra svenskar klarar inte ökad månadskostnad

Vad registret innebär

Registret kommer att innehålla uppgifter om bostadsrättsinnehavare, bostadsrättsföreningar och pantsättningar.

Genom ett centralt system blir det lättare att kontrollera vem som äger en bostadsrätt och om den är belastad med pant.

– Genom det nya registret får både myndigheter och privatpersoner enklare tillgång till korrekt information, vilket ökar tryggheten på bostadsrättsmarknaden, framhåller regeringen.

Träder i kraft 2027

Lantmäteriet fick redan i maj 2025 i uppdrag att förbereda registret, och arbetet finansieras med 10 miljoner kronor i budgeten för 2025.

Förslaget om det nationella bostadsrättsregistret har nu överlämnats till Lagrådet för granskning.

Efter Lagrådets yttrande kommer regeringen att ta ställning till eventuella justeringar innan förslaget kan läggas fram för riksdagen.

Bostadsrättsföreningarna förväntas börja lämna in uppgifter från 2027, och insamlingen och kontrollen av informationen beräknas ta två till tre år.

Regeringen bedömer att registret kommer att ge ett mer transparent och effektivt system för bostadsrättsmarknaden och öka tryggheten för både privatpersoner och företag verksamma inom sektorn.

LÄS MER: Hushåll kan få 30 000 kronor mer – på ett villkor

Foto: Blazejosh

Text: Redaktionen