UKRAINA: Oroväckande tecken från slagfältet

2022 11 07

Ryssland planerar att fortsätta sitt brutala anfallskrig mot Ukraina under en längre tid.

Den slutsatsen drar The Guardians Peter Beaumont i en stor analys av Kremls samarbete med två diktaturer – Iran och Nordkorea.

Den ryska arméns sinande vapenlager har tvingat Moskva att vända blicken söderut.

Iran har försett Kremls styrkor med hundratals drönare som flitigt används i terrorbombningar av ukrainska städer. Men det räcker inte. Diktator Putin och hans regim behöver och vill ha mer hjälp.

Moskva uppges därför ha kontaktat den nordkoreanska regimen och bett om stora mängder artilleriammunition, uppger The Guardian med hänvisning till amerikanska underrättelseuppgifter.

– Ryssland försöker stabilisera sin produktion under vintern genom att fylla på lagren med leveranser från Nordkorea, säger  Jack Watling, forskare vid Royal United Services Institute, till tidningen.

Vita huset bekräftar uppgifterna.

– Vår information tyder på att Nordkorea i hemlighet förser Rysslands krig i Ukraina med ett betydande antal artilleripjäser, samtidigt som de döljer den verkliga destinationen för vapentransporterna genom att försöka få det att se ut som om de skickas till länder i Mellanöstern eller norra Afrika, säger  John Kirby, talesperson för det nationella säkerhetsrådet, enligt The Guardian.

Stärkt samarbete

Moskva använder relationen med Nordkorea för att kunna fortsätta kriga i Ukraina. Regimen i Pyongyang  drar även nytta av det stärkta samarbetet. 

Nordkorea var ett av få länder som godkände Kremls illegala annektering av fyra ukrainska regioner. Som ett tack för hjälpen har Ryssland använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd och blockerat nya sanktioner mot Nordkorea.

Flera asiatiska tankesmedjor har även framhållit att Nordkorea kan dra nytta av inkomsterna från vapenleveranserna. Diktaturen uppges febrilt leta efter nya vägar för att införskaffa sig komponenter och material  till sina kärnvapen- och ballistiska missilprogram som är föremål för sanktioner, rapporterar The Guardian.

Nya leveranser väntar

I takt med att relationen med Moskva  har fördjupats har Nordkoreas agression mot närliggande länder eskalerat. De senaste veckan har nordkoreanska stridsflygplan cirkulerat nära den sydkoreanska gränsen och en serie missiluppskjutningar har skakat invånare i såväl Sydkorea som Japan.

– Få tvivlar på att relationen med Ryssland kommer att fördjupas ytterligare med tanke på Moskvas motgångar i Ukraina, understryker The Guardians Peter Beaumont.

Han hänvisar till ett uttalande från Vedant Patel, biträdande talespersonen för USA:s utrikesdepartement.

– Leveranserna (av nordkoreanska ammunition) indikerar att den ryska militären fortsätter att lida av allvarliga försörjningsbrister i Ukraina, delvis på grund av exportkontroller och sanktioner. Vi förväntar oss att Ryssland kommer att försöka köpa ytterligare nordkoreansk militär utrustning framöver, sa Patel på en pressträff.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen