UKRAINA: Oroväckande tecken från slagfältet

2022 11 07

Ryssland planerar att fortsätta sitt brutala anfallskrig mot Ukraina under en längre tid.

Den slutsatsen drar The Guardians Peter Beaumont i en stor analys av Kremls samarbete med två diktaturer – Iran och Nordkorea.

Den ryska arméns sinande vapenlager har tvingat Moskva att vända blicken söderut.

Iran har försett Kremls styrkor med hundratals drönare som flitigt används i terrorbombningar av ukrainska städer. Men det räcker inte. Diktator Putin och hans regim behöver och vill ha mer hjälp.

Moskva uppges därför ha kontaktat den nordkoreanska regimen och bett om stora mängder artilleriammunition, uppger The Guardian med hänvisning till amerikanska underrättelseuppgifter.

– Ryssland försöker stabilisera sin produktion under vintern genom att fylla på lagren med leveranser från Nordkorea, säger  Jack Watling, forskare vid Royal United Services Institute, till tidningen.

Vita huset bekräftar uppgifterna.

– Vår information tyder på att Nordkorea i hemlighet förser Rysslands krig i Ukraina med ett betydande antal artilleripjäser, samtidigt som de döljer den verkliga destinationen för vapentransporterna genom att försöka få det att se ut som om de skickas till länder i Mellanöstern eller norra Afrika, säger  John Kirby, talesperson för det nationella säkerhetsrådet, enligt The Guardian.

Stärkt samarbete

Moskva använder relationen med Nordkorea för att kunna fortsätta kriga i Ukraina. Regimen i Pyongyang  drar även nytta av det stärkta samarbetet. 

Nordkorea var ett av få länder som godkände Kremls illegala annektering av fyra ukrainska regioner. Som ett tack för hjälpen har Ryssland använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd och blockerat nya sanktioner mot Nordkorea.

Flera asiatiska tankesmedjor har även framhållit att Nordkorea kan dra nytta av inkomsterna från vapenleveranserna. Diktaturen uppges febrilt leta efter nya vägar för att införskaffa sig komponenter och material  till sina kärnvapen- och ballistiska missilprogram som är föremål för sanktioner, rapporterar The Guardian.

Nya leveranser väntar

I takt med att relationen med Moskva  har fördjupats har Nordkoreas agression mot närliggande länder eskalerat. De senaste veckan har nordkoreanska stridsflygplan cirkulerat nära den sydkoreanska gränsen och en serie missiluppskjutningar har skakat invånare i såväl Sydkorea som Japan.

– Få tvivlar på att relationen med Ryssland kommer att fördjupas ytterligare med tanke på Moskvas motgångar i Ukraina, understryker The Guardians Peter Beaumont.

Han hänvisar till ett uttalande från Vedant Patel, biträdande talespersonen för USA:s utrikesdepartement.

– Leveranserna (av nordkoreanska ammunition) indikerar att den ryska militären fortsätter att lida av allvarliga försörjningsbrister i Ukraina, delvis på grund av exportkontroller och sanktioner. Vi förväntar oss att Ryssland kommer att försöka köpa ytterligare nordkoreansk militär utrustning framöver, sa Patel på en pressträff.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen