UKRAINA: Oroväckande tecken från slagfältet

2022 11 07

Ryssland planerar att fortsätta sitt brutala anfallskrig mot Ukraina under en längre tid.

Den slutsatsen drar The Guardians Peter Beaumont i en stor analys av Kremls samarbete med två diktaturer – Iran och Nordkorea.

Den ryska arméns sinande vapenlager har tvingat Moskva att vända blicken söderut.

Iran har försett Kremls styrkor med hundratals drönare som flitigt används i terrorbombningar av ukrainska städer. Men det räcker inte. Diktator Putin och hans regim behöver och vill ha mer hjälp.

Moskva uppges därför ha kontaktat den nordkoreanska regimen och bett om stora mängder artilleriammunition, uppger The Guardian med hänvisning till amerikanska underrättelseuppgifter.

– Ryssland försöker stabilisera sin produktion under vintern genom att fylla på lagren med leveranser från Nordkorea, säger Jack Watling, forskare vid Royal United Services Institute, till tidningen.

Vita huset bekräftar uppgifterna.

– Vår information tyder på att Nordkorea i hemlighet förser Rysslands krig i Ukraina med ett betydande antal artilleripjäser, samtidigt som de döljer den verkliga destinationen för vapentransporterna genom att försöka få det att se ut som om de skickas till länder i Mellanöstern eller norra Afrika, säger John Kirby, talesperson för det nationella säkerhetsrådet, enligt The Guardian.

Stärkt samarbete

Moskva använder relationen med Nordkorea för att kunna fortsätta kriga i Ukraina. Regimen i Pyongyang drar även nytta av det stärkta samarbetet.

Nordkorea var ett av få länder som godkände Kremls illegala annektering av fyra ukrainska regioner. Som ett tack för hjälpen har Ryssland använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd och blockerat nya sanktioner mot Nordkorea.

Flera asiatiska tankesmedjor har även framhållit att Nordkorea kan dra nytta av inkomsterna från vapenleveranserna. Diktaturen uppges febrilt leta efter nya vägar för att införskaffa sig komponenter och material till sina kärnvapen- och ballistiska missilprogram som är föremål för sanktioner, rapporterar The Guardian.

Nya leveranser väntar

I takt med att relationen med Moskva har fördjupats har Nordkoreas agression mot närliggande länder eskalerat. De senaste veckan har nordkoreanska stridsflygplan cirkulerat nära den sydkoreanska gränsen och en serie missiluppskjutningar har skakat invånare i såväl Sydkorea som Japan.

– Få tvivlar på att relationen med Ryssland kommer att fördjupas ytterligare med tanke på Moskvas motgångar i Ukraina, understryker The Guardians Peter Beaumont.

Han hänvisar till ett uttalande från Vedant Patel, biträdande talespersonen för USA:s utrikesdepartement.

– Leveranserna (av nordkoreanska ammunition) indikerar att den ryska militären fortsätter att lida av allvarliga försörjningsbrister i Ukraina, delvis på grund av exportkontroller och sanktioner. Vi förväntar oss att Ryssland kommer att försöka köpa ytterligare nordkoreansk militär utrustning framöver, sa Patel på en pressträff.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Utropar seger – superfiasko för Moskva

2026 06 08

Rysslands diktator Vladimir Putin tvingas konstatera ett större magplask.

Fortsätta närma sig Europa eller gå tillbaka till Moskva.

Det var de två scenarierna som präglade Armeniens val som ägde rum under söndagen.

På måndagsmorgonen står utfallet klart.

Nikol Pashinyan, premiärminister i Armenien, utropar seger efter en överlägsen ledning för hans parti Civil Contract mot det proryska oppositionspartiet Starkt Armenien.

En “historisk seger”, menar Pashinyan.

– Det armeniska folket röstade för regionalt välstånd och samarbete, och jag hoppas att detta kommer att få ett positivt gensvar från Turkiet och Azerbajdzjan, säger han enligt AFP.

Glider Putin ur händerna

De tidiga resultaten visar att Starkt Armenien väntas landa på runt 23 procent i parlamentsvalet.

Ett fiasko för Moskva, som hade hoppats på betydligt större proryskt inflytande i landet som håller på att glida Putin ur händerna.

Armenien har historiskt stått Ryssland mycket nära, men har de senaste åren svängt och närmat sig både Europa och USA.

Vladimir Putin har tidigare varnat för att landet är på väg att bli ett “nytt Ukraina”.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Putin i maj enligt RBC Ukraine.

Desperata metoder

Kreml har på senare tid börjat ta till desperata metoder för att tvinga in Armenien på en mer ryssvänlig linje. Ryssland är fortfarande Armeniens största handelspartner, och har de senaste veckorna visat sin makt genom att stoppa importen av en rad armeniska varor, enligt BBC.

– Det enda sättet Ryssland kan påverka Armenien nu är ekonomiskt, säger Haykaz Fanyan vid Armeniens centrum för socioekonomiska studier, till kanalen.

Läs mer: ”Siffran ska fördubblas” – Ukraina slår rekord

Över 50 procent

Att Pashinyan sitter kvar som premiärminister efter söndagens val bedöms som en missräkning för Kreml.

EU har lovat att hjälpa landet klara de ryska ekonomiska påtryckningarna. Armenien har den senaste tiden även utökat sitt militära samarbete med USA. Den armeniske premiärministern Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.

Civil Contract ser ut att landa på strax över 50 procent av rösterna.

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige vill göra som Finland – för att stoppa ryssarna

2026 06 07

Regeringen vill kunna tvångsköpa hus.

Finland har infört ett förbud för ryska och belarusiska medborgare att köpa fastigheter.

Samma förbud finns även i Lettland och Litauen – och Estland väntas införa det vid årsskiftet.

Nu utreder även den svenska regeringen möjligheterna till att stoppa sabotage och spioneri genom att kunna tvångsköpa fastigheter som kan användas för att spionera på känsliga platser, rapporterar SVT.

Utreder förslaget

Förra året kom uppgifter om att den ryska affärsmannen Stanislav Aleshchenko börjat bygga ett 600 kvadratmeters stort hus vid inloppet till den topphemliga Musköbasen.

Vissa politiker och säkerhetsexperter rasade mot situationen, och då fanns det ingen lag som kunde stoppa ett sådant fastighetsköp, rapporterar Expressen.

Men nu kan det vara på väg att ändras.

“Måste kunna vidta åtgärder”

Regeringen vill nu att staten ska kunna tvångsköpa sådana fastigheter och tomter där innehavet bedöms kunna utgöra en säkerhetsrisk.

Förslag ska redovisas senast den 15 mars nästa år.

– Det finns länder som Ryssland som bedriver krigsplanläggning mot Sverige och då måste vi kunna vidta mer åtgärder för att kunna skydda Sveriges säkerhet, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

S håller med

Även Socialdemokraterna vill se en skärpning av regelverket.

Partiets försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist säger att “ryska och belarusiska intressen på svensk mark måste stoppas”.

– Det finns ingen anledning att sälja ut till någon eftersom vi inte vet vad som kan hända i andra och tredje led, säger han.

“Bara löjligt”

Stanislav Aleshchenkos hustru äger formellt fastigheten vid inloppet till Musköbasen.

Förra året avfärdade hon påståendena om säkerhetsrisker.

– Det där är bara löjligt, folk hittar på grejer, sade hon då.

Läs mer: Ukraina genomför helt unik militär operation

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen