UKRAINA: Oroväckande tecken från slagfältet

2022 11 07

Ryssland planerar att fortsätta sitt brutala anfallskrig mot Ukraina under en längre tid.

Den slutsatsen drar The Guardians Peter Beaumont i en stor analys av Kremls samarbete med två diktaturer – Iran och Nordkorea.

Den ryska arméns sinande vapenlager har tvingat Moskva att vända blicken söderut.

Iran har försett Kremls styrkor med hundratals drönare som flitigt används i terrorbombningar av ukrainska städer. Men det räcker inte. Diktator Putin och hans regim behöver och vill ha mer hjälp.

Moskva uppges därför ha kontaktat den nordkoreanska regimen och bett om stora mängder artilleriammunition, uppger The Guardian med hänvisning till amerikanska underrättelseuppgifter.

– Ryssland försöker stabilisera sin produktion under vintern genom att fylla på lagren med leveranser från Nordkorea, säger  Jack Watling, forskare vid Royal United Services Institute, till tidningen.

Vita huset bekräftar uppgifterna.

– Vår information tyder på att Nordkorea i hemlighet förser Rysslands krig i Ukraina med ett betydande antal artilleripjäser, samtidigt som de döljer den verkliga destinationen för vapentransporterna genom att försöka få det att se ut som om de skickas till länder i Mellanöstern eller norra Afrika, säger  John Kirby, talesperson för det nationella säkerhetsrådet, enligt The Guardian.

Stärkt samarbete

Moskva använder relationen med Nordkorea för att kunna fortsätta kriga i Ukraina. Regimen i Pyongyang  drar även nytta av det stärkta samarbetet. 

Nordkorea var ett av få länder som godkände Kremls illegala annektering av fyra ukrainska regioner. Som ett tack för hjälpen har Ryssland använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd och blockerat nya sanktioner mot Nordkorea.

Flera asiatiska tankesmedjor har även framhållit att Nordkorea kan dra nytta av inkomsterna från vapenleveranserna. Diktaturen uppges febrilt leta efter nya vägar för att införskaffa sig komponenter och material  till sina kärnvapen- och ballistiska missilprogram som är föremål för sanktioner, rapporterar The Guardian.

Nya leveranser väntar

I takt med att relationen med Moskva  har fördjupats har Nordkoreas agression mot närliggande länder eskalerat. De senaste veckan har nordkoreanska stridsflygplan cirkulerat nära den sydkoreanska gränsen och en serie missiluppskjutningar har skakat invånare i såväl Sydkorea som Japan.

– Få tvivlar på att relationen med Ryssland kommer att fördjupas ytterligare med tanke på Moskvas motgångar i Ukraina, understryker The Guardians Peter Beaumont.

Han hänvisar till ett uttalande från Vedant Patel, biträdande talespersonen för USA:s utrikesdepartement.

– Leveranserna (av nordkoreanska ammunition) indikerar att den ryska militären fortsätter att lida av allvarliga försörjningsbrister i Ukraina, delvis på grund av exportkontroller och sanktioner. Vi förväntar oss att Ryssland kommer att försöka köpa ytterligare nordkoreansk militär utrustning framöver, sa Patel på en pressträff.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen