UKRAINA: Ny varning om växande hot norrifrån

2022 10 20

Risken för en invasion från Belarus in i Ukraina har ökat markant.

Oroligheterna kring kriget i Ukraina kan vara på väg att eskalera igen.

Nu kommer uppgifter från ukrainskt håll om att en ny markoffensiv från Belarus kan vara nära, rapporterar AFP.

– Den aggressiva retoriken hos det militär-politiska ledarskapet i Ryssland och Belarus intensifieras, uppger den biträdande chefen på Ukrainas generalstab, Oleksiyj Gromov.

Växande hot norrifrån

Ett av de stora orosmolnen för Volodymyr Zelensky är att Ryssland ska attackera norrifrån, från belarusiskt territorium.

Detta i ett försök att distrahera de ukrainska styrkorna i sydöst.

– Hotet om ett återupptagande av offensiven från de väpnade ryska styrkorna på den norra fronten växer, säger Gromov enligt AFP.

Förflyttade trupper oroar

Belarus, som ännu inte officiellt anslutit till Rysslands anfallskrig mot Ukraina, kan alltså få en större roll i kriget.

Varningen om belarusisk inblandning kommer veckan efter det att Ryssland och Belarus meddelat att man skapar en gemensam militär styrka med bas i Belarus.

Minsk meddelade tidigare i veckan att åtminstone 9 000 ryska soldater och 170 stridsvagnar ska placeras i Belarus, rapporterar AFP.

Belarus uttalar sig

Under torsdagen uttalade sig Belarus säkerhetstjänst om utvecklingen.

– Nästan varje dag ser vi ökad aktivitet från ukrainskt territorium och försök till att kränka vårt luftrum, rapporterar landets statsägda nyhetsbyrå Belta. 

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har tidigare anklagat Ryssland för att “försöka dra in Belarus i kriget”. 

Ukrainska framgångar

Under de senaste veckorna har ukrainska styrkor intensifierat sin motoffensiv i Cherson-regionen.

Ryssland kommer att evakuera invånarna i området, och väntas förflytta nästan 60 000 invånare under de kommande sex dagarna.

Detta efter att ukrainska framryckningar resulterat i att ryska styrkor hävdar att de vill skydda invånarna från missilattacker, rapporterar Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen