Ukraina kommer slå tillbaka med unikt vapen – bara tiotal länder kan tillverka det

2024 11 23

Den ukrainska vapenindustrin växer ordentligt.

Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina fortsätter.

Det har dels lett till enorm import av västerländska vapen för Ukraina - men även tillväxt av den egna försvarsindustrin.

Nu förbereder landet att använda ett unikt vapen som bara ett tiotal länder världen över kan tillverka.

Det rapporterar Wall Street Journal.

Ballistiska robotar

I centrum av en eskalerande kapprustning vill Ukraina ansluta sig till en liten grupp av länder - däribland Ryssland och USA - som kan producera ballistiska robotar.

Ukraina arbetar för fullt med att ta fram egna ballistiska missiler som kan slå till djupt in på ryskt territorium.

Landet håller de flesta detaljerna i sitt program hemliga, men ukrainska tjänstemän har nyligen antytt att det snart kan vara operativt och landet testade en av sina ballistiska missiler i augusti.

“Slutet av året”

Ukrainas försvarsminister Rustem Umerov har sagt följande:

– Ni kommer att få höra nästa år eller i slutet av året att det kommer att finnas ett enormt missilprogram.

Det stora problemet som Ukraina står inför är alltjämt finansiering av den egna produktionen.

Flera länder - däribland Sverige - bidrar till den finansieringen i nuläget.

Det är en ballistisk missil

Ballistiska missiler, eller ballistiska robotar, drivs av en raket eller en serie raketer innan de sjunker till sitt mål och avslutar sin bana utan kraft.

– Denna typ av missil kan flyga mycket högre upp i atmosfären än artilleriraketer och nå mycket längre, och den träffar marken med hög hastighet på grund av tyngdkraften, förklarar The New York Times.

Mot Ukraina

Tidigare i veckan använde Ryssland just en ballistisk robot mot Ukraina.

Vladimir Putin har sagt att mer av den varan är att vänta.

– Rysslands president Vladimir Putin och den ryska militärledningen fortsätter att lovprisa den ballistiska missil som ryska styrkor avfyrade mot Ukraina den 21 november, sannolikt i ett försök att artificiellt blåsa upp förväntningarna på rysk förmåga och uppmuntra väst och Ukraina till självförsvar, förklarar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen