UKRAINA: Förbereder sig på “värsta tänkbara scenario”

2022 11 07

Ukraina förbereder sig på att en rysk kärnvapenattack kan bli verklighet.

I Ukraina tar man de ryska kärnvapenhoten på största allvar. 

Inte minst i huvudstaden Kyiv där myndigheterna upprättat hundratals skyddsrum som ska skydda allmänheten om just ett sådant katastrofscenario äger rum, rapporterar Politico.

– Det är alltid svårt att förutsäga det ryska militära och politiska ledarskapets agerande om man använder normal logik. Vi har varit väldigt olyckliga att ha denna granne. Det är därför allt som är kopplat till ett kärnvapenhot bör tas på största allvar, som ett verkligt hot, och förbereda sig därefter, säger Serhiyy Prytiula, tv-stjärna och grundare av en stiftelse som finansierat flera av skyddsrummen.

"Allt kan hända"

Skyddsrummen är belägna under marken, är ventilerade och har flera ingångar och ska nästa vecka utrustas med radiosystem. 

Det enda kommunikationsmedlet som ukrainska myndigheter tror kommer att fungera vid händelse av att man blir attackerade med kärnvapen.

– De senaste åtta månaderna har lärt oss att allt kan hända. Som tjänsteman förbereder jag mig för det värsta scenariot, men jag hoppas att allt kommer att bli bra, säger Oleksii Kuleba, chef för huvudstadsregionens militärförvaltning, enligt Politico.

Drar lärdom av Tjernobyl

Regeringen i Ukraina har också nyligen publicerat detaljerade instruktioner om hur man ska agera om Ryssland väljer att aktivera kärnvapen i konflikten.

Till hjälp har man inkluderat erfarenheter från kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl 1986.

– Användning av kärnvapen mot Ukraina anses osannolik, och huvudsyftet med dessa hot är att skrämma ukrainare och världen och tvinga oss att göra eftergifter, och våra partners att försvara deras stöd till Ukraina, framhålls i instruktionen.

– Samtidigt måste ukrainare ha en handlingsplan i händelse av nödsituationer: användning av kärnvapen, en “smutsig bomb” eller i händelse av en olycka i ett kärnkraftverk.

"Ingen bluff"

Rysslands diktator Vladimir Putin har vid flera tillfällen insinuerat att han mycket väl skulle kunna använda sig av kärnvapen i kriget om det krävs.

– Vårt land har också en rad massförstörelsevapen, inom vissa områden mer avancerade än de som finns i Natoländer. Om vårt lands territoriella integritet hotas kommer vi utan att tveka använda alla tillgängliga medel för att skydda Ryssland och vårt folk, sade Putin exempelvis när han utfärdade sin order om partiell mobilisering i Ryssland och tillade:

– Detta är ingen bluff.

"Ingen avsikt"

Den ryska retoriken präglas dock stundtals av dubbla budskap. Parallellt med hoten har flera ryska ambassadörer försäkrat att det inte finns planer på att använda kärnvapen.

I slutet av förra månaden uppgav även Putin själv att han inte har någon avsikt att använda massförstörelsevapen i Ukraina.

– Vi ser inget behov av det. Det finns ingen mening med det, varken politiskt eller militärt, sade diktatorn enligt nyhetsbyrån AP.

Foto: Volodymyr Zelensky resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen