UKRAINA: Därför fortsätter terrorbombningarna – det vill Putin uppnå

2022 12 16

Under fredagsmorgonen har flyglarm återigen utfärdats över hela Ukraina.

En ny massiv våg av ryska robotar har avfyrats mot flera ukrainska städer – bland annat Kyiv, Kryvyj Rih, Charkiv, Poltava och Odessa.

– Två personer dödades och minst fem skadades - inklusive två barn - i attacken mot Kryvyj Rih, uppger guvernören i ukrainska Dnipropetrovsk-regionen.

Totalt uppges 60 ryska robotar ha avfyrats mot Ukraina.

Flera av robotarna har träffat kritisk infrastruktur, rapporterar Sky News.

Tunnelbanan i huvudstaden Kyiv är utslagen.

Flera städer är helt nedsläckta.

Energisystemet har slagits ut i Charkiv i öst, runt Odessa i söder och i centrala Vinnytsia, rapporterar Reuters.

Därför fortsätter Putin

Fredagens attacker är den sjunde massiva ryska attacken mot civil infrastruktur, uppger Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan.

– Det är ytterligare ett led i den ryska strategin att försöka bomba civil infrastruktur. I synnerhet så fortsätter den att rikta in sig på el- och vattenförsörjning, säger han till SVT Nyheter och tillägger:

– Det handlar om att göra det så kostsamt för Ukraina som möjligt och skicka en signal om att Ryssland har tiden på sin sida.

Avslutningsvis förklarar krigsexperten att fredagens attack riktats mot nya städer och områden – bland annat Poltava i mellersta Ukraina.

Håller moralen uppe

Trots ryska terrorbombningar fortsätter ukrainska styrkor att pressa tillbaka de ryska ockupanterna på slagfältet. När den ryska framgången har uteblivit på marken har den brutala regimen i Moskva siktat in sig på civilbefolkningen.

I huvudstaden Kyiv har robotattackerna blivit vardag.

– De vill förgöra oss och göra oss till slavar. Men vi kommer inte att kapitulera. Vi kommer att hålla ut, försäkrar Lidiya Vasilieva, 53, i en intervju med nyhetsbyrån Reuters.

Som många andra har hon tagit skydd i tunnelbanan.

– Jag vill att kriget ska ta slut. Men jag är redo att vänta så länge som det behövs.

Foto: MFA Ukraine

Text: Redaktionen

Svenska husägare uppmanas – ”måste betalas in senast 31 december”

2025 12 18

I våras införde regeringen en satsning för att stimulera ekonomin och sysselsättningen.

Rotavdraget höjdes till 50 procent från och med 12 maj och till årets slut.

Satsningen har möjliggjort för svenska fastighetsägare att få ett avdrag på halva arbetskostnaden vid renoveringen utförda av hantverkare.

– När du anlitar ett företag för reparation, underhåll, ombyggnad eller tillbyggnad kan du få rotavdrag för delar av arbetskostnaden, uppger Skatteverket.

Stöd till byggbranschen

Enligt regeringens beräkningar skulle satsningen kosta staten drygt 4 miljarder kronor.

– Förstärkningen görs för att temporärt stötta byggbranschen i det nuvarande konjunkturläget. Förstärkningen kan också bidra till att stötta ekonomin generellt, framhöll regeringen i ett uttalande.

Skatteverket uppmanar husägare

Nu närmar sig slutet för 2025 och rotavdraget kommer återigen ligga på 30 procent från och med 1 januari.

Men för att få ta del av den utökade möjligheten är det hög tid att agera.

Skatteverket går nu ut med en uppmaning och informerar om vad som gäller för att få tillgodoräkna sig avdraget på 50 procent.

– Rotavdraget återgår till 30 procent av arbetskostnaden den 1 januari 2026, framhåller myndigheten.

– För att beviljas 50 procent i rotavdrag måste betalning ha skett senast 31 december 2025. Ansökan ska ha kommit in till Skatteverket senast 31 januari 2026 och arbetet ska vara färdigställt när ansökan skickas in.

LÄS OCKSÅ: Nu vänder det – Arbetsförmedlingen bekräftar

Högst 50 000 kronor per år

Rotavdraget har vissa begränsningar.

Exempelvis är det högsta möjliga avdraget 50 000 kronor per år.

Avdraget är utformat som en skattereduktion, vilket innebär att det räknas av på den inbetalda skatten.

– Skattereduktionen innebär att din slutliga skatt minskar med ett belopp som motsvarar det du får i skattereduktion. Summan av skattereduktionerna får inte överstiga summan av kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, fastighetsavgift och fastighetsskatt, uppger Skatteverket.

– Om du har rätt till avdraget beror på hur mycket skatt du har betalat in under året och vilka andra avdrag du har gjort.

LÄS OCKSÅ: Seger för bensinbilarna – nu är det klappat och klart

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket resp Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv.

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen