UKRAINA: Därför fortsätter terrorbombningarna – det vill Putin uppnå

2022 12 16

Under fredagsmorgonen har flyglarm återigen utfärdats över hela Ukraina.

En ny massiv våg av ryska robotar har avfyrats mot flera ukrainska städer – bland annat Kyiv, Kryvyj Rih, Charkiv, Poltava och Odessa.

– Två personer dödades och minst fem skadades - inklusive två barn - i attacken mot Kryvyj Rih, uppger guvernören i ukrainska Dnipropetrovsk-regionen.

Totalt uppges 60 ryska robotar ha avfyrats mot Ukraina.

Flera av robotarna har träffat kritisk infrastruktur, rapporterar Sky News.

Tunnelbanan i huvudstaden Kyiv är utslagen.

Flera städer är helt nedsläckta.

Energisystemet har slagits ut i Charkiv i öst, runt Odessa i söder och i centrala Vinnytsia, rapporterar Reuters.

Därför fortsätter Putin

Fredagens attacker är den sjunde massiva ryska attacken mot civil infrastruktur, uppger Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan.

– Det är ytterligare ett led i den ryska strategin att försöka bomba civil infrastruktur. I synnerhet så fortsätter den att rikta in sig på el- och vattenförsörjning, säger han till SVT Nyheter och tillägger:

– Det handlar om att göra det så kostsamt för Ukraina som möjligt och skicka en signal om att Ryssland har tiden på sin sida.

Avslutningsvis förklarar krigsexperten att fredagens attack riktats mot nya städer och områden – bland annat Poltava i mellersta Ukraina.

Håller moralen uppe

Trots ryska terrorbombningar fortsätter ukrainska styrkor att pressa tillbaka de ryska ockupanterna på slagfältet. När den ryska framgången har uteblivit på marken har den brutala regimen i Moskva siktat in sig på civilbefolkningen.

I huvudstaden Kyiv har robotattackerna blivit vardag.

– De vill förgöra oss och göra oss till slavar. Men vi kommer inte att kapitulera. Vi kommer att hålla ut, försäkrar Lidiya Vasilieva, 53, i en intervju med nyhetsbyrån Reuters.

Som många andra har hon tagit skydd i tunnelbanan.

– Jag vill att kriget ska ta slut. Men jag är redo att vänta så länge som det behövs.

Foto: MFA Ukraine

Text: Redaktionen

En kedja har inte höjt – 100 kronor billigare per tank

2026 04 07

Hos en av bensinkedjorna går det att köpa billigare diesel.

Kriget i Mellanöstern har som bekant inneburit kraftigt stigande oljepriser – och dyrare priser vid pump runt om i världen.

Så även i Sverige – där flera av de stora bensinkedjorna under de senaste dagarna har höjt sina priser, precis lagom till påsk.

Men en kedja har inte höjt inför högtidsdagarna – och där går det att spara så mycket som 100 kronor per tank.

Har inte höjt

Så här ser de senaste dieselpriserna ut hos de ledande bensinkedjorna:

Preem: 25,74 kronor per liter

Circle K: 25,74 kronor per liter

OKQ8: 23,89 kronor per liter

Den som tankar 60 liter hos OKQ8 sparar därmed 111 kronor – och den som tankar 50 liter sparar 93 kronor.

Bensinkedjorna uppger numera bara företagspriser – men listpriser för privatpersoner följer enligt Di sannolikt samma mönster.

Den senaste gången OKQ8 höjde priserna var den första april – medan exempelvis Preem och Circle K har höjt efter dess.

Senaste nytt

Samtidigt fortsätter kriget i Mellanöstern att rasa.

Israels försvarsminister Israel Katz har gått ut med ett uttalande om att de har slagit till mot en petrokemisk anläggning i Iran.

Samtidigt meddelar han att IDF har instruerats att fortsätta attackera iransk infrastruktur "med full kraft", rapporterar BBC.

Läs mer: Vita huset rasar mot rykte om Trump

“85 procent”

Så här låter det från försvarsministern på måndagen:

– IDF har nu genomfört ett kraftigt angrepp mot Irans största petrokemiska anläggning i Asaluyeh, säger han.

– Nu har de två anläggningar som tillsammans står för cirka 85 procent av Irans petrokemiska export tagits ur drift och är inte längre funktionsdugliga.

Inga tecken på avtal

Under gårdagen sade USA:s president Donald Trump att ett avtal kan komma att nås med Iran under måndagen.

Det finns dock i nuläget inga tecken på att någon överenskommelse ska vara nära förestående.

Läs mer: Pengarna kan dröja – många har missat viktig detalj i deklarationen

Foto: Circle K

Text: Redkationen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 08

Kronan kan vara på väg att stärkas rejält.

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen