UKRAINA: Därför fortsätter terrorbombningarna – det vill Putin uppnå

2022 12 16

Under fredagsmorgonen har flyglarm återigen utfärdats över hela Ukraina.

En ny massiv våg av ryska robotar har avfyrats mot flera ukrainska städer – bland annat Kyiv, Kryvyj Rih, Charkiv, Poltava och Odessa.

– Två personer dödades och minst fem skadades - inklusive två barn - i attacken mot Kryvyj Rih, uppger guvernören i ukrainska Dnipropetrovsk-regionen.

Totalt uppges 60 ryska robotar ha avfyrats mot Ukraina.

Flera av robotarna har träffat kritisk infrastruktur, rapporterar Sky News.

Tunnelbanan i huvudstaden Kyiv är utslagen.

Flera städer är helt nedsläckta.

Energisystemet har slagits ut i Charkiv i öst, runt Odessa i söder och i centrala Vinnytsia, rapporterar Reuters.

Därför fortsätter Putin

Fredagens attacker är den sjunde massiva ryska attacken mot civil infrastruktur, uppger Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan.

– Det är ytterligare ett led i den ryska strategin att försöka bomba civil infrastruktur. I synnerhet så fortsätter den att rikta in sig på el- och vattenförsörjning, säger han till SVT Nyheter och tillägger:

– Det handlar om att göra det så kostsamt för Ukraina som möjligt och skicka en signal om att Ryssland har tiden på sin sida.

Avslutningsvis förklarar krigsexperten att fredagens attack riktats mot nya städer och områden – bland annat Poltava i mellersta Ukraina.

Håller moralen uppe

Trots ryska terrorbombningar fortsätter ukrainska styrkor att pressa tillbaka de ryska ockupanterna på slagfältet. När den ryska framgången har uteblivit på marken har den brutala regimen i Moskva siktat in sig på civilbefolkningen.

I huvudstaden Kyiv har robotattackerna blivit vardag.

– De vill förgöra oss och göra oss till slavar. Men vi kommer inte att kapitulera. Vi kommer att hålla ut, försäkrar Lidiya Vasilieva, 53, i en intervju med nyhetsbyrån Reuters.

Som många andra har hon tagit skydd i tunnelbanan.

– Jag vill att kriget ska ta slut. Men jag är redo att vänta så länge som det behövs.

Foto: MFA Ukraine

Text: Redaktionen


12 november 2025

JUST NU: Historisk tvärvändning i EU – svensk ligger bakom

2025 11 12

En historisk tvärvändning sker nu inom EU.

En dramatisk förändring är på väg att ske i Europaparlamentet.

Den svenska parlamentsledamoten Jörgen Warborn (M) är en av dem som ligger bakom tvärvändningen.

Historisk tvärvändning

Den konservativa partigruppen EPP väntas ta hjälp av ytterhögern i en viktig omröstning på torsdag, rapporterar Politico.

Det som ett dramatiskt avsteg från tidigare normer, eftersom mittengrupperingar har vägrat att samarbeta med ytterhögern.

Omröstningen handlar om ett avregleringspaket för att minska kraven på företags hållbarhetsrapportering.

Förhandlingar med partigrupper längre vänsterut har inte gett resultat, och nu väntas EPP, där bland andra EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ingår, rösta igenom paketet tillsammans med ytterhögerpartier.

Jörgen Warborn (M) har varit EPP:s huvudförhandlare, men förhandlingarna tycks nu ha avslutats.

– EPP kommer att rösta för de ändringsförslag som de föreslog eftersom socialisterna och demokraterna inte har visat någon vilja att kompromissa, och fortsätter att fastna i samma position som för en månad sedan när det första avtalet föll igenom eftersom socialistiska ledamöter gick emot avtalet, säger EPP:s talesperson Pedro López de Pablo, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Putin desperat - vänder sig till Rysslands fattigaste

”Vi har vunnit”

Socialdemokraterna och De gröna anklagar EPP för att inte vara konstruktiva.

– Vi har föreslagit flera alternativ för EPP, där vi rör oss i deras riktning, säger De grönas EU-parlamentariker Kira Marie Peter-Hansen, enligt tidningen.

– Jag tycker att det är skandalöst att EPP slår igen dörren för en pro-europeisk lösning och i veckor vägrar att träffa de tre demokratiska grupperna, och i stället går in i en allians med ytterhögern, tillägger hon.

Gruppen Patrioter för Europa är dock nöjda över utvecklingen.

– Vi har vunnit ... EPP har inget annat val än att rösta för de ändringsförslag de föreslagit, som i själva verket är kopierade från de som Patrioterna och andra högergrupper kom överens om förra månaden, säger Pascale Piera, förhandlare för Patrioter för Europa, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Årets Pryl 2026" har utsetts

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen


12nov2025

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för bolånetagare

2025 11 12

Sedan maj 2024 har styrräntan sänkts med 2,25 procentenheter till dagens nivå på 1,75 procent.

Trots räntesänkningarna har hushållen snuvats på miljarder kronor, rapporterar Affärsvärlden med hänvisning till en granskning från jämförelsetjänsten Zmarta.

Zmarta har granskat hur snitträntorna utvecklats sig hos Sveriges tolv största banker sedan Riksbanken började sänka styrräntan.

Resultatet är tydligt: bolåneräntorna har inte sjunkit i samma takt som styrräntan.

Skillnaden ligger på 0,14 procentenheter, vilket inneär  att bolånetagare i genomsnitt förlorar 1 400 kronor om året för varje miljon i bolån.

Sammanlagt rör det sig om en förlust på omkring 6 miljarder kronor för svenska hushåll, uppger Zmarta.

– Det är tydligt att bankerna valt att öka de egna marginalerna i stället för att hjälpa till och ta fullt ansvar för att vända en utdragen lågkonjunktur. Jag tycker det är lite gnidet och oansvarigt, säger Zmartas hushållsekonom Charlie Tideman enligt tidningen.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten går ut med viktigt meddelande till pensionärer 

FAKTA: Banken med lägst ränta

Zmarta har sammanställt de största bankernas bolåneräntor i oktober:

- Lägst rörlig ränta har Skandiabanken erbjudit sina kunder: 2,51 procent

- Högst rörlig ränta har Ikano Bank erbjudit sina kunder: 2,84 procent

- Den genomsnittliga bolånekunden fick 2,66 procent i rörlig ränta (3-mån) under oktober, jämfört med 2,77 % månaden före.

Bindningstid 3 år: Genomsnittskunden fick 3,00 procent, jämfört med 3,04 procent månaden innan. Lägst ränta erbjöd Skandiabanken: 2,77 procent och högst Ica-banken med 3,29 procent

Bindningstid 5 år: Genomsnittet landade på 3,17 procent jämfört med 3,19 procent i september. Den lägsta räntan erbjöds av Skandiabanken till 2,96 procent, medan den högsta kom från Länsförsäkringar bank med 3,39 procent.

Källa: Zmarta

LÄS OCKSÅ: Swedbank: “Har satt tydliga spår” – tung dom om hushållen 

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen