UKRAINA: Därför fortsätter terrorbombningarna – det vill Putin uppnå

2022 12 16

Under fredagsmorgonen har flyglarm återigen utfärdats över hela Ukraina.

En ny massiv våg av ryska robotar har avfyrats mot flera ukrainska städer – bland annat Kyiv, Kryvyj Rih, Charkiv, Poltava och Odessa.

– Två personer dödades och minst fem skadades - inklusive två barn - i attacken mot Kryvyj Rih, uppger guvernören i ukrainska Dnipropetrovsk-regionen.

Totalt uppges 60 ryska robotar ha avfyrats mot Ukraina.

Flera av robotarna har träffat kritisk infrastruktur, rapporterar Sky News.

Tunnelbanan i huvudstaden Kyiv är utslagen.

Flera städer är helt nedsläckta.

Energisystemet har slagits ut i Charkiv i öst, runt Odessa i söder och i centrala Vinnytsia, rapporterar Reuters.

Därför fortsätter Putin

Fredagens attacker är den sjunde massiva ryska attacken mot civil infrastruktur, uppger Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap och forskare vid Försvarshögskolan.

– Det är ytterligare ett led i den ryska strategin att försöka bomba civil infrastruktur. I synnerhet så fortsätter den att rikta in sig på el- och vattenförsörjning, säger han till SVT Nyheter och tillägger:

– Det handlar om att göra det så kostsamt för Ukraina som möjligt och skicka en signal om att Ryssland har tiden på sin sida.

Avslutningsvis förklarar krigsexperten att fredagens attack riktats mot nya städer och områden – bland annat Poltava i mellersta Ukraina.

Håller moralen uppe

Trots ryska terrorbombningar fortsätter ukrainska styrkor att pressa tillbaka de ryska ockupanterna på slagfältet. När den ryska framgången har uteblivit på marken har den brutala regimen i Moskva siktat in sig på civilbefolkningen.

I huvudstaden Kyiv har robotattackerna blivit vardag.

– De vill förgöra oss och göra oss till slavar. Men vi kommer inte att kapitulera. Vi kommer att hålla ut, försäkrar Lidiya Vasilieva, 53, i en intervju med nyhetsbyrån Reuters.

Som många andra har hon tagit skydd i tunnelbanan.

– Jag vill att kriget ska ta slut. Men jag är redo att vänta så länge som det behövs.

Foto: MFA Ukraine

Text: Redaktionen


17 nov 2026

Slår igen dörren för V – ny mätning

2026 11 17

Socialdemokraterna har presenterat ett regeringsalternativ utan ministerposter för Vänsterpartiet.

Partiledningen och Nooshi Dadgostar (V) har dock inte vikt en tum i partiets regeringskrav.

Nu har S-väljarna sagt sitt.

Nära hälften av dem, 47 procent, säger nej till Vänsterpartiet i regeringen, visar en ny mätning från SvD/Demoskop. Av S-väljarna är 28 procent positiva till vänsterpartister på ministerposter i en S-ledd regering medan 25 är tveksamma.

Mätningen talar sitt tydliga språk, menar Demoskops opinionschef Johan Martinsson.

– Det är ett ganska slående resultat. Det är inte bara sossarnas ledning med Andersson och Ygeman det handlar om, utan det är också väljarna som är rätt ovilliga att ta in V i en regering, säger han till SvD.

C-väljarna slår igen dörren

Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist har både före och efter valet hållit en benhård röd linje till Vänsterpartiet. Så sent som igår gick hon ut och lovade en regering utan ministerposter för Vänsterpartiet.

Hon tycks ha sitt parti bakom sig. Bland Centerns väljare är siffrorna än mer förkrossande. 77 procent säger nej till V i regeringen och enbart 10 procent är för.

Mer positivt är det dock för Vänstern bland Miljöpartiet. 60 procent av MP-väljarna vill se V i regeringen tillsammans med MP.

– MP:s väljare är väldigt långt ut till vänster numera, de är nuförtiden ganska lika i sina åsikter. Så det i sig är inte så konstigt att miljöpartister vill se V i regering, säger Johan Martinsson till Aftonbladet.

Läs mer: Glatt besked för alla som kör bensin- och dieselbil

Stort stöd i V

Inom Vänsterpartiet finns det samtidigt ett starkt stöd för partiets hållning i regeringsfrågan. 74 procent anser att V gör rätt i att ställa krav på ministerposter för att släppa fram Magdalena Andersson. Blott 7 procent är emot kravet.

– Det är ett överväldigande stöd för det här inom Vänsterpartiet. Och nu är vi ändå ganska sent i regeringsbildningsprocessen, säger Johan Martinsson till SvD.

Noterbart är också att 7 procent av Tidöväljarna tycker att V ska ingå i regeringen. 35 procent anser att Dadgostar gör rätt i att ställa krav på ministerposter.

– Det ena alternativet kan ju vara att Tidöpartiernas väljare tycker att det är bra att Vänsterpartiet ställer krav för att det försvårar för en Anderssson-regering och ökar sannolikheten för ett nyval, säger Martinsson till Aftonbladet.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Foto: Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


17 nov 26

UPPGIFTER: V har bestämt sig – omstridd skatt ska införas

2026 11 17

Regeringsförhandlingarna fortsätter mellan de rödgröna partierna.

De så kallade ”totalpaketet” som Magdalena Andersson (S) lämnat till Centerpartiet beskrivs som en grund inför kommande samtal.

Samtidigt kritiseras det sakpolitiska innehållet av både MP och V.

Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Janine Alm Ericson uppger att MP inte accepterar innehållet i paketet.

– Totalpaketet var väldigt tydligt ett S-bud till Centerpartiet. Men vi tycker det är en bra utgångspunkt att börja i för nya förhandlingar, säger hon till SVT.

"Berett att slåss" för omtalade skatten 

Källor inom V beskriver totalpaketet som ett nytt januariavtal.

– Det är väldigt mycket ett januariavtal. Vi hade aldrig gått med på det, sade en V-källa till TV4 förra veckan.

Socialdemokraterna uppges ha erbjudit Vänsterpartiet flera reformer, däribland ett slopat karensavdrag, förändringar för Arbetsförmedlingen i linje med V:s krav, en tandvårdsreform, ett stopp för tonårsutvisningarna och en höjning av straffbarhetsåldern till 15 år.

Förslagen övertygar dock inte Vänsterpartiet. Flera V-företrädare anser att reformerna inte tillmötesgår partiets krav, rapporterar DN.

I förhandlingarna driver V linjen att flera av partiets vallöften också måste förverkligas. Det handlar bland annat om ett införande av en miljardärskatt, frysta hyror och höjda löner för anställda inom vård och omsorg, erfar tidningen.

En källa inom Vänsterpartiet pekar särskilt ut miljardärskatten som en fråga som partiet är ”berett att slåss för”.

Läs också: Varnar för avhopp inom partiet

Omstridd skatt

Den tidigare förmögenhetsskatten  avskaffades i Sverige 2007. När den fanns uppgick den till 1,5 procent av förmögenheter över 1,5 miljoner kronor för ensamstående och 3 miljoner kronor för gifta eller sammanboende.

Skatten kritiserades för att påverka ekonomin negativt. Detta eftersom många förmögna svenskar valde att flytta sina tillgångar eller bosätta sig utomlands för att undvika skatten. Kritiker lyfte också att förmögenhetsskatten hämmade sparande och investeringar.

Det finns dock starka röster som förespråkar ett införande av en ny förmögenhetskatt. En av dem är den franske ekonomiprofessorn Gabriel Zucman.

– Vi har stärkta bevis för att de allra rikaste betalar väldigt lite i skatt, betydligt mindre i procent jämfört med andra grupper i samhället, har han sagt till DN.

Enligt Zucman finns det andra sätt att hantera problemen som förmögenhetsskatten gav upphov till, exempelvis att framgångsrika entreprenörer riskerar att lämna landet.

– Och de principiella argumenten är starka. Har du gjort dig en stor förmögenhet i Sverige borde du också betala skatt i Sverige, uppger ekonomiprofessorn.

Andra läser: Glatt besked för alla som kör bensin- och dieselbil

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen