Udda uppmaningen: sluta storhandla

2025 03 25

Spara tid, och tid är pengar.

Så kan ett av argumenten lyda för att storhandla vid några enstaka tillfällen istället för att sprida ut inköpen.

– Att storhandla är ett smart sätt att fylla på med basvarorna hemma. Flerpack och storpack håller länge och vardagen blir smidigare med planering, framhåller exempelvis CityGross.

Tipset: storhandla inte

Men faktum är att det finns stora pengar att tjäna på att inte storhandla.

Det menar matinfluencern Jenny Bäcklund. Hennes familj lägger 55 000 kronor på mat varje år – vilket kan jämföras med snittsiffran som enligt Konsumentverket ligger på 140 000 kronor om året.

Köp när det är billigt och bunkra tills det behövs är hennes tips, rapporterar TV4.

– När pasta gick upp häromåret passade vi på att köpa jättemycket när det var kampanj. Det är skillnad på att betala 10-11 kronor paketet mot 15-16 kronor, säger Jenny Bäcklund till kanalen.

Maten äts inte upp

Enligt influencern leder storhandlandet snarare till att man köper för mycket mat, där stora delar inte ens äts upp.

– Jag köper det som jag vet är billigt i just den butiken. Det är väldigt sällan vi tar bilen för att åka och handla, säger Jenny Bäcklund.

Livsmedelsverket har tidigare varit inne på delvis samma sak. Att storhandla kan öka svinnet, menar Karin Fritz, projektledare för minskat matsvinn vid myndigheten.

– Det är bättre att handla oftare och ha lite koll på vad man har hemma, och köpa hem precis vad man behöver, säger hon till SR.

Så mycket kostar maten i månaden

Åsikterna om hur mycket som är rimligt att lägga på mat per månad går ofta isär.

Konsumentverkets bedömning är att maten kan kosta cirka 3 700 kronor i månaden för en vuxen person under 2025. 

När Matpriskollen i höstas gjorde sin stora undersökning kring vilken kedja som är dyrast utgick man dock från matkassar på över 4 000 kronor i månaden för en vuxen.

Swedbank gjorde en liknande bedömning vid samma tillfälle – 4 365 kronor i månaden beräknas en matkasse kosta för ett singelhushåll enligt banken.

– Jämfört med januari 2022 är dock matpriserna betydligt högre. Då kostade matkassen för singelhushållet 3 542 medan tonårsfamiljen betalade 11 623 kronor för sin matkasse. Det är lätt att förstå att många hushåll upplever att matpriserna är höga, framhöll Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i höstas.

Foto: Ica-gruppen

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen