Udda uppmaningen: sluta storhandla

2025 03 25

Konsumenter matas ofta med fördelarna med att storhandla.

Spara tid, och tid är pengar.

Så kan ett av argumenten lyda för att storhandla vid några enstaka tillfällen istället för att sprida ut inköpen.

– Att storhandla är ett smart sätt att fylla på med basvarorna hemma. Flerpack och storpack håller länge och vardagen blir smidigare med planering, framhåller exempelvis CityGross.

Tipset: storhandla inte

Men faktum är att det finns stora pengar att tjäna på att inte storhandla.

Det menar matinfluencern Jenny Bäcklund. Hennes familj lägger 55 000 kronor på mat varje år – vilket kan jämföras med snittsiffran som enligt Konsumentverket ligger på 140 000 kronor om året.

Köp när det är billigt och bunkra tills det behövs är hennes tips, rapporterar TV4.

– När pasta gick upp häromåret passade vi på att köpa jättemycket när det var kampanj. Det är skillnad på att betala 10-11 kronor paketet mot 15-16 kronor, säger Jenny Bäcklund till kanalen.

Maten äts inte upp

Enligt influencern leder storhandlandet snarare till att man köper för mycket mat, där stora delar inte ens äts upp.

– Jag köper det som jag vet är billigt i just den butiken. Det är väldigt sällan vi tar bilen för att åka och handla, säger Jenny Bäcklund.

Livsmedelsverket har tidigare varit inne på delvis samma sak. Att storhandla kan öka svinnet, menar Karin Fritz, projektledare för minskat matsvinn vid myndigheten.

– Det är bättre att handla oftare och ha lite koll på vad man har hemma, och köpa hem precis vad man behöver, säger hon till SR.

Så mycket kostar maten i månaden

Åsikterna om hur mycket som är rimligt att lägga på mat per månad går ofta isär.

Konsumentverkets bedömning är att maten kan kosta cirka 3 700 kronor i månaden för en vuxen person under 2025.

När Matpriskollen i höstas gjorde sin stora undersökning kring vilken kedja som är dyrast utgick man dock från matkassar på över 4 000 kronor i månaden för en vuxen.

Swedbank gjorde en liknande bedömning vid samma tillfälle – 4 365 kronor i månaden beräknas en matkasse kosta för ett singelhushåll enligt banken.

– Jämfört med januari 2022 är dock matpriserna betydligt högre. Då kostade matkassen för singelhushållet 3 542 medan tonårsfamiljen betalade 11 623 kronor för sin matkasse. Det är lätt att förstå att många hushåll upplever att matpriserna är höga, framhöll Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i höstas.

Foto: Ica-gruppen

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen