Udda uppmaningen: sluta storhandla

2025 03 25

Konsumenter matas ofta med fördelarna med att storhandla.

Spara tid, och tid är pengar.

Så kan ett av argumenten lyda för att storhandla vid några enstaka tillfällen istället för att sprida ut inköpen.

– Att storhandla är ett smart sätt att fylla på med basvarorna hemma. Flerpack och storpack håller länge och vardagen blir smidigare med planering, framhåller exempelvis CityGross.

Tipset: storhandla inte

Men faktum är att det finns stora pengar att tjäna på att inte storhandla.

Det menar matinfluencern Jenny Bäcklund. Hennes familj lägger 55 000 kronor på mat varje år – vilket kan jämföras med snittsiffran som enligt Konsumentverket ligger på 140 000 kronor om året.

Köp när det är billigt och bunkra tills det behövs är hennes tips, rapporterar TV4.

– När pasta gick upp häromåret passade vi på att köpa jättemycket när det var kampanj. Det är skillnad på att betala 10-11 kronor paketet mot 15-16 kronor, säger Jenny Bäcklund till kanalen.

Maten äts inte upp

Enligt influencern leder storhandlandet snarare till att man köper för mycket mat, där stora delar inte ens äts upp.

– Jag köper det som jag vet är billigt i just den butiken. Det är väldigt sällan vi tar bilen för att åka och handla, säger Jenny Bäcklund.

Livsmedelsverket har tidigare varit inne på delvis samma sak. Att storhandla kan öka svinnet, menar Karin Fritz, projektledare för minskat matsvinn vid myndigheten.

– Det är bättre att handla oftare och ha lite koll på vad man har hemma, och köpa hem precis vad man behöver, säger hon till SR.

Så mycket kostar maten i månaden

Åsikterna om hur mycket som är rimligt att lägga på mat per månad går ofta isär.

Konsumentverkets bedömning är att maten kan kosta cirka 3 700 kronor i månaden för en vuxen person under 2025.

När Matpriskollen i höstas gjorde sin stora undersökning kring vilken kedja som är dyrast utgick man dock från matkassar på över 4 000 kronor i månaden för en vuxen.

Swedbank gjorde en liknande bedömning vid samma tillfälle – 4 365 kronor i månaden beräknas en matkasse kosta för ett singelhushåll enligt banken.

– Jämfört med januari 2022 är dock matpriserna betydligt högre. Då kostade matkassen för singelhushållet 3 542 medan tonårsfamiljen betalade 11 623 kronor för sin matkasse. Det är lätt att förstå att många hushåll upplever att matpriserna är höga, framhöll Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i höstas.

Foto: Ica-gruppen

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen