Udda uppmaningen: sluta storhandla

2025 03 25

Spara tid, och tid är pengar.

Så kan ett av argumenten lyda för att storhandla vid några enstaka tillfällen istället för att sprida ut inköpen.

– Att storhandla är ett smart sätt att fylla på med basvarorna hemma. Flerpack och storpack håller länge och vardagen blir smidigare med planering, framhåller exempelvis CityGross.

Tipset: storhandla inte

Men faktum är att det finns stora pengar att tjäna på att inte storhandla.

Det menar matinfluencern Jenny Bäcklund. Hennes familj lägger 55 000 kronor på mat varje år – vilket kan jämföras med snittsiffran som enligt Konsumentverket ligger på 140 000 kronor om året.

Köp när det är billigt och bunkra tills det behövs är hennes tips, rapporterar TV4.

– När pasta gick upp häromåret passade vi på att köpa jättemycket när det var kampanj. Det är skillnad på att betala 10-11 kronor paketet mot 15-16 kronor, säger Jenny Bäcklund till kanalen.

Maten äts inte upp

Enligt influencern leder storhandlandet snarare till att man köper för mycket mat, där stora delar inte ens äts upp.

– Jag köper det som jag vet är billigt i just den butiken. Det är väldigt sällan vi tar bilen för att åka och handla, säger Jenny Bäcklund.

Livsmedelsverket har tidigare varit inne på delvis samma sak. Att storhandla kan öka svinnet, menar Karin Fritz, projektledare för minskat matsvinn vid myndigheten.

– Det är bättre att handla oftare och ha lite koll på vad man har hemma, och köpa hem precis vad man behöver, säger hon till SR.

Så mycket kostar maten i månaden

Åsikterna om hur mycket som är rimligt att lägga på mat per månad går ofta isär.

Konsumentverkets bedömning är att maten kan kosta cirka 3 700 kronor i månaden för en vuxen person under 2025. 

När Matpriskollen i höstas gjorde sin stora undersökning kring vilken kedja som är dyrast utgick man dock från matkassar på över 4 000 kronor i månaden för en vuxen.

Swedbank gjorde en liknande bedömning vid samma tillfälle – 4 365 kronor i månaden beräknas en matkasse kosta för ett singelhushåll enligt banken.

– Jämfört med januari 2022 är dock matpriserna betydligt högre. Då kostade matkassen för singelhushållet 3 542 medan tonårsfamiljen betalade 11 623 kronor för sin matkasse. Det är lätt att förstå att många hushåll upplever att matpriserna är höga, framhöll Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i höstas.

Foto: Ica-gruppen

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen