UD svarar på kravet om att flyga IS-terrorister till Sverige

2022 11 06

Under söndagen kommer beskedet om att den kurdiska organisationen PYD ställer krav på Sverige. Nu svarar Utrikesdepartementet på kravet.

Kravet handlar om att Sverige ska ta hem de misstänkta IS-terrorister som är svenska medborgare.

Detta efter att statsminister Ulf Kristersson (M) meddelat att regeringen tar avstånd från de kurdiska organisationerna YPG och PYD, uppger SVT.

– Varför ska vi ta hand om Sveriges terrorister när man tar avstånd från en organisation som kämpar mot terrorismen och betalar dyrt, säger Shiyar Ali, PYD:s representant i Sverige.

“Hjälper Erdogan till makten”

Shiyar Ali kritiserar utrikesminister Tobias Billström (M) efter hans uttalande under lördagen.

I en intervju kallade Billström PYD och YPG för “tvivelaktiga organisationer”.

– Det här är allvarligt. Vi ser riktigt allvarligt på det här. Sverige är en bricka i ett spel där landet aktivt hjälper Erdogan till makten i diktaturen Turkiet, säger Shiyar Ali, enligt Aftonbladet.

Kan inte ge konkret svar

Ett tiotal svenska IS-terrorister ska sitta i PYD-drivna läger.

Organisationen hävdar att ett formellt krav om att Sverige ska ta över ansvaret för svenskarna kommer lämnas till UD nästa vecka.

Sveriges utrikesdepartement har ännu inte gett besked om hur man ställer sig till kravet.

– Vi har noterat det och våra tjänstemän tittar på det nu, säger utrikesminister Tobias Billströms pressavdelning.

Anklagar regeringen

I ett pressmeddelande anklagar PYD Sverige för att gå Turkiets presidents ärenden, rapporterar Aftonbladet.

– Ett sådant påstående kan inte tolkas på annat vis än att den svenska regeringen har vikt sig för Erdoğans påtryckningar på ett sätt som inga andra regeringar i andra länder har gjort, skriver organisationen.

Den svenska regeringen har satt en politisk riktning mot att vara tillmötesgående med Turkiet för att förhandla om Nato-frågan.

Finland beklagar

Finländska politiker beklagar regeringens kurs och menar att det svenska förhållningssättet till YPG och PYD är “märkligt”, uppger Svenska Yle.

– Det ser ut som om Erdoğan får sin vilja igenom. Det ser ut som om Sverige ger efter för utpressning. Det ser ut som om det skulle vara okej att Turkiet har haft sådana här krav på Sverige och Finland, säger politikern Eva Biaudet.

Foto: L.M Clancy

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen