TYSKLAND: Antivaxxare tar ställning för Putinregimen

2022 03 27

Antivaccinationsrörelsen i Tyskland tar ställning för Putins Ryssland och sprider mängder av desinformation.

Det framgår av en ny granskning i Tyskland som presenteras i tysk media.

Vaccinationslögner ersätts av Putinlögner

Lögnerna och desinformation från pandemin har inte ens upphört förrän desinformation kopplat till Putinregimens brutala och olagliga anfallskrig mot Ukraina sveper fram i Europa – och det är samma element som är skyldiga.

Antivaxxarna utnyttjar Ukraina

En granskning som nu presenteras i SvD klargör att det är antivaxxarna som ligger bakom.

– Nu utnyttjas Rysslands invasion av Ukraina för att passa in i antivaccinationsrörelsens konspirationsteorier, rapporterar SvD i en text som framför att de som skanderat på Tysklands gator om att de lever i en coronadiktatur nu funnit ny näring.

Tar ställning för Putinregimen

En av Tysklands ledande tidningar, Suddeutsche Zeitung, har nyligen analyserat 1,2 miljoner inlägg från grupperingar som tidigare fokuserat på corona och resultatet visar att antivaxxarna nu tar ställning för Putinregimen.

Stödjer Putins Ryssland

– Tyska politiska partier, medier, och de allra flesta tyskar står enade i solidaritet med Ukraina, medan antivaccinationspektrat stöder Putins Ryssland, framför Lotta Lundberg i en text i SvD.

Hävdar att kriget fabricerats av Väst

Antivaxxarna sprider lögner som motverkar Ukrainas kamp.

– De tror att medier förmedlar samma slags falska nyheter och felaktiga bild av kriget som de påstår att de gjorde under pandemin. Att kriget har fabricerats av eliter i väst, för att hålla världen under kontroll, klargör texten i SvD.

Ljuger om USA

Samma retorik som under pandemin gick ut på att staten och myndigheter luras används nu för att sprida den ryska regimens desinformation.

– Inläggen kompletteras med lögner om att amerikanerna utvecklar biologiska vapen i ukrainska laboratorier, och att kriget inte skulle vara något annat än en täckmantel för dessa laboratorier som enligt konspirationsteorierna bland annat skulle framställa virus, likt covid, för att hålla läkemedelsindustrin i rullning, uppger Lotta Lundberg i SvD.

Även i Sverige

Sociala medier drabbades även i Sverige av massor av Putinvänliga kommentarer redan ett par veckor innan det ryska anfallskriget mor Ukraina inleddes. 

Kommentarerna gick ut på att Rysslands övning i Belarus självklart var en övning och inget annat, att Putin står för stabilitet och att det var USA och Väst som hetsade om krig och minsann inte Putin.

Efter att Putinregimen inledde sitt krig reducerades desinformationen några dagar men nu är den åter igång. 

Då det är så uppenbart att Putinregimen är skyldig så har desinformatörerna denna gång en rejäl uppförsbacke och det är förvånande om de ens tror på sig själva.

Läs hela texten i SvD här.

Foto: D Schludi resp N Vorobyev

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen