Tysk underrättelsetjänst: Det här är Putins tre mål med Europa

2024 10 14

Nya uppgifter pekar på att Putin har tre huvudsakliga mål med Europa.

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter.

Samtidigt råder stor oro i bland annat Estland, Litauen och andra länder i närheten av Ryssland.

Tysk underrättelsetjänst varnar nu för att Ryssland bedöms kunna ha militär kapacitet att attackera Nato år 2030 - och förklarar samtidigt Vladimir Putins tre huvudsakliga mål med Europa.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Tre mål

Ryska hot mot Nato och Europa såväl som det pågående kriget i Ukraina har lett till att många europeiska länder investerar allt mer i försvarssektorn.

Det förefaller vara en god idé, och den tyska underrättelsechefen Bruno Kahl förklarar nu vad Putin har som sina huvudsakliga mål med Europa:

- Att driva USA ut ur Europa

- Att gå tillbaka till NATO:s gränser som var på 1990-talet

- Att skapa en stark rysk intressesfär

“Helt ny nivå”

Redan nu syns olika former av hybridkrigföring som Ryssland bedriver mot flera europeiska länder.

Det hela har nått en helt ny nivå, menar Bruno Kahl.

– Den hade nått en nivå som aldrig tidigare skådats och utan några som helst skrupler.

Kahls kommentarer var de senaste i en rad alltmer allvarliga varningar från västerländska ledare och försvarstjänstemän om hotet från Ryssland och Europas nuvarande brist på beredskap.

Publicerade rapport

Nato publicerade tidigare i år en rapport som avhandlade just det ryska hybridhotet.

Där tog man bland annat upp att det har blivit en normaliserad strategi att använda mot väst.

– Hybridkrigföring verkar ha blivit en integrerad del av Moskvas politik gentemot väst, skriver Nato i rapporten.

– Med icke-statliga aktörers ökande relevans och effektivitet samt ny teknik som autonoma vapen har hybridkrigföring under den traditionella krigströskeln blivit möjlig.

Inte över en natt

Nato förklarar vidare att det är någonting som Ryssland har arbetat med länge.

– Rysslands hybridkrigföring har varit i full gång under de senaste åren, men den utvecklades inte över en natt. Ryska topptjänstemän började efterlysa en omfattande säkerhetsdoktrin för ungefär ett decennium sedan.

Foto: C. Hanson resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen