Tysk underrättelsetjänst: Det här är Putins tre mål med Europa

2024 10 14

Nya uppgifter pekar på att Putin har tre huvudsakliga mål med Europa.

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter.

Samtidigt råder stor oro i bland annat Estland, Litauen och andra länder i närheten av Ryssland.

Tysk underrättelsetjänst varnar nu för att Ryssland bedöms kunna ha militär kapacitet att attackera Nato år 2030 - och förklarar samtidigt Vladimir Putins tre huvudsakliga mål med Europa.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Tre mål

Ryska hot mot Nato och Europa såväl som det pågående kriget i Ukraina har lett till att många europeiska länder investerar allt mer i försvarssektorn.

Det förefaller vara en god idé, och den tyska underrättelsechefen Bruno Kahl förklarar nu vad Putin har som sina huvudsakliga mål med Europa:

- Att driva USA ut ur Europa

- Att gå tillbaka till NATO:s gränser som var på 1990-talet

- Att skapa en stark rysk intressesfär

“Helt ny nivå”

Redan nu syns olika former av hybridkrigföring som Ryssland bedriver mot flera europeiska länder.

Det hela har nått en helt ny nivå, menar Bruno Kahl.

– Den hade nått en nivå som aldrig tidigare skådats och utan några som helst skrupler.

Kahls kommentarer var de senaste i en rad alltmer allvarliga varningar från västerländska ledare och försvarstjänstemän om hotet från Ryssland och Europas nuvarande brist på beredskap.

Publicerade rapport

Nato publicerade tidigare i år en rapport som avhandlade just det ryska hybridhotet.

Där tog man bland annat upp att det har blivit en normaliserad strategi att använda mot väst.

– Hybridkrigföring verkar ha blivit en integrerad del av Moskvas politik gentemot väst, skriver Nato i rapporten.

– Med icke-statliga aktörers ökande relevans och effektivitet samt ny teknik som autonoma vapen har hybridkrigföring under den traditionella krigströskeln blivit möjlig.

Inte över en natt

Nato förklarar vidare att det är någonting som Ryssland har arbetat med länge.

– Rysslands hybridkrigföring har varit i full gång under de senaste åren, men den utvecklades inte över en natt. Ryska topptjänstemän började efterlysa en omfattande säkerhetsdoktrin för ungefär ett decennium sedan.

Foto: C. Hanson resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

”De övar på att invadera” – nytt krig på väg

2026 08 05

Nya satellitbilder från en avlägsen öken indikerar att ett nytt krig kan drabba världen.

Bilderna, som publicerats av brittiska The Telegraph, visar hur Kina förbereder en invasion av Taiwan.

Replikor av viktiga taiwanesiska byggnader och en korrekt reproduktion av vägarna som omger presidentpalatset i huvudstaden Taipei har byggts upp i öknen i provinsen Xinjiang i nordöstra Kina.

Dessutom visar bilderna modeller av japanska övervakningsplan samt amerikanska hangarfartyg, krigsfartyg och stridsflygplan. Bland annat noteras en fullskalig 3D-kopia av en amerikansk jagare av Arleigh Burke-klassen – fartyg som USA bland annat använder i kriget mot Iran.

Syftet med kopiorna är otvetydigt, uppger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet.

– De övar på att invadera Taiwan, säger han till DR.

Experten beskriver bilderna som en tydlig signal till omvärlden.

– Kineserna vill visa att de tar frågan på så stort allvar att de också planerar för den, säger han.

ANDRA LÄSER: Trumps stöd rasar i USA

”En del av Kinas taktik”

Den kinesiska regimen ser det demokratiska Taiwan som en del av Kina och har hotat att "återta" ön med militära medel.

USA har i sin tur levererat vapen till Taiwan och har lovat att försvara ön.

I USA:s nya nationella försvarsstrategi fastslås det att ”USA ska ”förhindra att någon, däribland Kina, ska kunna dominera oss eller våra allierade”. Det konstateras även att USA ska verka för att avskräcka Kina från att dominera Stilla havsområdet.

En kinesisk invasion skulle således kunna utlösa ett krig mellan stormakterna, vilket även replikorna på de amerikanska krigsfartygen och stridsflygplanen indikerar.

– Det är en del av Kinas taktik för att förbereda sig för ett krig mot Taiwan – och mot USA om de kommer till undsättning, skriver The Telegraph i sin granskning.

LÄS OCKSÅ: Svenskt rymdbolag i konkurs

Foto: hosnysalah

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen