Tysk underrättelsetjänst: Det här är Putins tre mål med Europa

2024 10 14

Nya uppgifter pekar på att Putin har tre huvudsakliga mål med Europa.

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter.

Samtidigt råder stor oro i bland annat Estland, Litauen och andra länder i närheten av Ryssland.

Tysk underrättelsetjänst varnar nu för att Ryssland bedöms kunna ha militär kapacitet att attackera Nato år 2030 - och förklarar samtidigt Vladimir Putins tre huvudsakliga mål med Europa.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Tre mål

Ryska hot mot Nato och Europa såväl som det pågående kriget i Ukraina har lett till att många europeiska länder investerar allt mer i försvarssektorn.

Det förefaller vara en god idé, och den tyska underrättelsechefen Bruno Kahl förklarar nu vad Putin har som sina huvudsakliga mål med Europa:

- Att driva USA ut ur Europa

- Att gå tillbaka till NATO:s gränser som var på 1990-talet

- Att skapa en stark rysk intressesfär

“Helt ny nivå”

Redan nu syns olika former av hybridkrigföring som Ryssland bedriver mot flera europeiska länder.

Det hela har nått en helt ny nivå, menar Bruno Kahl.

– Den hade nått en nivå som aldrig tidigare skådats och utan några som helst skrupler.

Kahls kommentarer var de senaste i en rad alltmer allvarliga varningar från västerländska ledare och försvarstjänstemän om hotet från Ryssland och Europas nuvarande brist på beredskap.

Publicerade rapport

Nato publicerade tidigare i år en rapport som avhandlade just det ryska hybridhotet.

Där tog man bland annat upp att det har blivit en normaliserad strategi att använda mot väst.

– Hybridkrigföring verkar ha blivit en integrerad del av Moskvas politik gentemot väst, skriver Nato i rapporten.

– Med icke-statliga aktörers ökande relevans och effektivitet samt ny teknik som autonoma vapen har hybridkrigföring under den traditionella krigströskeln blivit möjlig.

Inte över en natt

Nato förklarar vidare att det är någonting som Ryssland har arbetat med länge.

– Rysslands hybridkrigföring har varit i full gång under de senaste åren, men den utvecklades inte över en natt. Ryska topptjänstemän började efterlysa en omfattande säkerhetsdoktrin för ungefär ett decennium sedan.

Foto: C. Hanson resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


30 maj 2026

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen


29 maj 2026

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen