30 juni 2026

Tydligt besked till hushållen – om särskild avgift för villaägare

2024 04 30

Regeringens tillsatta produktivitetskommission öppnar för ändrad fastighetsskatt.

Kommissionen, som tillsattes förra våren, gick redan i november fram med en rad förslag för att stärka produktivitet och tillväxt i Sverige.

Hans Lindblad, före detta statssekreterare till tidigare finansminister Anders Borg, har lett arbetet vars delbetänkande nu presenterades igår.

Ett av de främsta förslagen från Lindblad var tidigare att återinföra den statliga fastighetsskatten. Nu talar man om en ändring av samma skatt.

Vi tycker att man har kommit till vägs ände med bostads- och byggpolitiken. Jag tycker att man kan ta intryck av det arbete som man hade med skattereformen i slutet av 80- och början av 90-talet. Då hade man också kommit till vägs ände, säger Hans Lindblad till Svenska Dagbladet.

Tydligt besked

Men efter att kommissionen presenterat sitt betänkande ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) ett mycket tydligt besked till svenska hushåll.

Regeringen kommer inte att följa rekommendationen.

– Vi tänker inte återinföra fastighetsskatten, klargör ministern enligt samma tidning.

Hans Lindblads kommission kommer att ge sitt sista slutbetänkande först i september 2025. Exakt hur ett förslag om fastighetsskatt kommer att se ut, eller om det alls kommer att finnas med, är därför inte helt hugget i sten.

Elisabeth Svantesson vet dock var hon står i frågan.

– Det är en dålig idé att höja den. När vi tog bort den ökade legitimiteten i skattesystemet och jag kommer inte att medverka till att den återinförs, sade hon till DN redan i november.

"Höjda boendekostnader"

Fastighetsskatten var en skatt som infördes 1991 och utgick på innehavet av en fastighet.

Den försvann år 2008 och ersattes då istället med kommunal fastighetsavgift.

Även om ekonomer har rekommenderat att återinföra den finns det andra aktörer, även utanför politiken, som varnat för vad det skulle innebära.

– En återinföring skulle ge höjda boendekostnader för många hushåll runtom i landet, och i många fall påverka boendes möjligheter att bo kvar, framhåller exempelvis Mäklarringen på sin hemsida.

Nobbas även av S

Även Magdalena Andersson (S) har uttryckt att Socialdemokraterna inte vill ha tillbaka skatten.

Partiledaren har hävdat att fastighetsskatten var så impopulär att hela skattesystemets legitimitet skulle vara i fara om den återvänder.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är dock för den.

– En statlig fastighetsskatt införs på villor med ett marknadsvärde över 10 miljoner kronor, vilket rör cirka 3,5 procent av den vuxna befolkningen. Begränsningsregel så ingen betalar mer än 4 procent av sin inkomst, föreslår Vänsterpartiet i sitt partiprogram.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen