Tydligt besked till hushållen – om särskild avgift för villaägare

2024 04 30

Kommissionen, som tillsattes förra våren, gick redan i november fram med en rad förslag för att stärka produktivitet och tillväxt i Sverige.

Hans Lindblad, före detta statssekreterare till tidigare finansminister Anders Borg, har lett arbetet vars delbetänkande nu presenterades igår.

Ett av de främsta förslagen från Lindblad var tidigare att återinföra den statliga fastighetsskatten. Nu talar man om en ändring av samma skatt.

– Vi tycker att man har kommit till vägs ände med bostads- och byggpolitiken. Jag tycker att man kan ta intryck av det arbete som man hade med skattereformen i slutet av 80- och början av 90-talet. Då hade man också kommit till vägs ände, säger Hans Lindblad till Svenska Dagbladet.

Tydligt besked

Men efter att kommissionen presenterat sitt betänkande ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) ett mycket tydligt besked till svenska hushåll.

Regeringen kommer inte att följa rekommendationen.

– Vi tänker inte återinföra fastighetsskatten, klargör ministern enligt samma tidning.

Hans Lindblads kommission kommer att ge sitt sista slutbetänkande först i september 2025. Exakt hur ett förslag om fastighetsskatt kommer att se ut, eller om det alls kommer att finnas med, är därför inte helt hugget i sten.

Elisabeth Svantesson vet dock var hon står i frågan.

– Det är en dålig idé att höja den. När vi tog bort den ökade legitimiteten i skattesystemet och jag kommer inte att medverka till att den återinförs, sade hon till DN redan i november.

"Höjda boendekostnader"

Fastighetsskatten var en skatt som infördes 1991 och utgick på innehavet av en fastighet.

Den försvann år 2008 och ersattes då istället med kommunal fastighetsavgift.

Även om ekonomer har rekommenderat att återinföra den finns det andra aktörer, även utanför politiken, som varnat för vad det skulle innebära.

– En återinföring skulle ge höjda boendekostnader för många hushåll runtom i landet, och i många fall påverka boendes möjligheter att bo kvar, framhåller exempelvis Mäklarringen på sin hemsida.

Nobbas även av S

Även Magdalena Andersson (S) har uttryckt att Socialdemokraterna inte vill ha tillbaka skatten.

Partiledaren har hävdat att fastighetsskatten var så impopulär att hela skattesystemets legitimitet skulle vara i fara om den återvänder.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är dock för den.

– En statlig fastighetsskatt införs på villor med ett marknadsvärde över 10 miljoner kronor, vilket rör cirka 3,5 procent av den vuxna befolkningen. Begränsningsregel så ingen betalar mer än 4 procent av sin inkomst, föreslår Vänsterpartiet i sitt partiprogram.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen