Tydlig förändring bland snusare – historiskt trendbrott

2024 11 09

En tydlig förändring har noterats bland svenskar som använder snus, och förändringen är så stor att vi kommer att nå en brytpunkt år 2025.

Snus är fortsatt mycket populärt i Sverige, enligt flera undersökningar.

Tidigare i år visade en rapport att andelen svenskar som snusar är större än vad som någonsin har uppmätts tidigare.

Men vem som snusar – och hur – är på väg att förändras radikalt, rapporterar SVT.

Stort trendbrott

Kvinnorna är på väg att gå om männen när det gäller snusande, enligt kanalen.

Trendbrottet har noterats i Stockholms län och framför allt bland unga.

I slutet av 2025 kommer fler kvinnor än män i åldersgruppen 15-30 år att snusa, om utvecklingen fortsätter som idag. Siffrorna avser Stockholm, men trenden att snus blir allt mer populärt bland tjejer och kvinnor syns över hela landet.

Det vita snuset anses ha bidragit till att snus blir allt mer populärt och trendigt bland unga och inte minst bland tjejer, enligt kanalen.

Kraftig ökning

Den här utvecklingen har bland annat noterats av Folktandvården i Stockholm, rapporterar Tobaksfakta.

Enligt deras undersökning har snusandet bland 15-30-åringar stigit från 8 procent år 2018 till 17 procent år 2023. Även bland personer över 30 år har det skett en viss ökning.

Och ökningen förklaras framför allt med att kvinnor snusar i allt högre utsträckning.

– Den kraftiga ökningen bekymrar oss för ingen vet vad den innebär. Vi vet idag att snusande utgör en riskfaktor för gravida kvinnor, eftersom nikotin är negativt för fostret, sade Lars Fredriksson, övertandläkare och forskare på Folktandvården Stockholm, i samband med att undersökningen publicerades.

Regeringen har också sänkt skatten på snus, vilket många anser har bidragit till ett ökat snusande, enligt SVT.

Högsta siffran någonsin

En annan undersökning från 2023, som kommer från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, visar att 21 procent av de tillfrågade mellan 17-84 år använt snus den senaste månaden vid tillfället för enkäten.

Det är högre än vad som någonsin uppmätts, enligt kanalen.

Foto: Swedish Match

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen