Twitterkupp mot svenska ministrar

2022 10 21

Nu har han slagit till mot flera svenska ministrar.

Endast några timmar efter att den nya regeringen tillträtt dök kulturminister Parisa Liljestrand (M) och skolminister Lotta Edholm (L) upp på sociala medie-plattformen Twitter.

Båda kontona delade genast chockerande nyheter.

”Lotta Edholm” skrev att författaren och journalisten Jan Guillou plötsligt avlidit.

”Parisa Liljestrand” skrev i sin tur att författaren Camilla Läckberg omkommit i en bilolycka.

Falska nyheter. Bakom kuppen stod italienska journalisten Tomasso Debenedetti, rapporterar SVT Nyheter.

Vill synliggöra brister

I en intervju med tv-kanalen berättar Debenedetti att han skapar fejkonton för att ”synliggöra brister i källkritiken”.

–  Det är väldigt enkelt att skapa falska nyheter. I Storbritannien, Frankrike och Tyskland har 99 procent av ministrarna Twitter- eller Facebook-konton. Det är otroligt, men många ministrar i Sverige har ingen närvaro i sociala medier, säger han till SVT.

Han tillägger:

– Situationen är farlig för vem som helst kan skapa falska nyheter. Jag skapar falska nyheter för att visa hur lätt det är att sprida dem. Det tog en halvtimme att sprida dessa nyheter. Sen avslöjar jag att det rör sig om falska nyheter.

Meddelade dödsbud 2012

För tio år sedan väckte Tomasso Debenedetti stor uppmärksamhet efter en rad inlägg på Twitter.

På plattformen uppgav han sig bland annat för att vara  den afghanske presidenten Hamid Karzai, en spansk minister, Syriens president Bashar al-Assad och påvens närmaste man.

Inlägg om kända personers bortgång haglade på plattformen.

Genom olika fejkonton tillkännagav Debenedetti att påven, Kubas ledare Fidel Castro och filmregissören Pedro Almodóvar hastigt gått bort.

– Sociala medier är den mest overifierbara informationskällan i världen, men nyhetsmedierna tror på allt eftersom de är beroende av snabba nyheter, framhöll Debenedetti till The Guardian.

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

Mardrömsbesked för Tidöpartierna

2026 08 06

Siffrorna kommer från speljätten Unibet som presenterar sina odds inför valet.  

Det är ingen rolig läsning för regeringen. Enligt oddsen är det nästintill klart att oppositionen (S+V+MP+C) får flest mandat, uppger Unibet.

Med ett odds på 1,15 motsvarar det en sannolikhet på omkring 87 procent att den rödgröna sidan vinner valet och att Magdalena Andersson (S) får bilda regering.

– Politiska odds är ofta träffsäkra. Oddsen samlar in och väger samman all tillgänglig information, som opinionsdata, historiska mönster och politiska händelser samtidigt som de också påverkas av hur spelare väljer att satsa sina pengar, säger Raúl Valencia López, marknads- och pr-ansvarig på Unibet.

– Det ger en tydlig bild av var vi står en månad före valdagen.

SD behåller andraplatsen

Unibets odds indikerar också att Sverigedemokraterna blir näst största parti efter Socialdemokraterna. SD väntas få över 20,5 procent av rösterna.

Samtidigt beräknas Moderaterna tappa i stöd.

– Oddsen lutar åt att M får under 17,5 procent av rösterna, vilket skulle vara en nedgång med ett par procentenheter från valresultatet 2022, uppger Unibet.

Noterbart är även att Liberalerna väntas missa riksdagsspärren. Enligt oddsen har partiet 30 procent chans att klara spärren.

Avslutningsvis indikerar Unibets odds att Vänsterpartiet går mot en stor valframgång. V beräknas bli näst största parti på den rödgröna sidan med ett valresultat på omkring åtta procent.

ANDRA LÄSER: Historisk vändning i Ryssland – tar in förbjuden vara |

FAKTA: Unibets odds på riksdagsvalet 2026

Flest mandat:
Opposition (S+V+MP+C): 1.15
Regeringen (M+SD+KD+L): 4.50

Största parti:
Socialdemokraterna: 1.01
Sverigedemokraterna: 13.00
Moderaterna: 17.00

Över/under riksdagsspärren:
Liberalerna under 4%: 1.34
Liberalerna över 4%: 3.00

Röstandel Socialdemorkraterna:
Under 32,5%: 1.80

Röstandel Moderaterna:
Under 17,5%: 1.75

Röstandel Sverigedemokraterna:
Över 20,5%: 1.60

Röstandel Centerpartiet:
Över 6%: 1.80

Röstandel Vänsterpartiet:
Under 8%: 1.80

Röstandel Kristdemokraterna:
Över 4,5%: 1.34

Röstandel Liberalerna:
Under 4%: 1.34

Röstandel Miljöpartiet:
Över 6,5%: 1.80

Källa: Unibet

LÄS OCKSÅ: Kraftig sänkning vid pump 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen