Twitterkupp mot svenska ministrar

2022 10 21

Journalisten Tommaso Debenedetti har under flera års tid skapat stora rubriker genom att utge sig för att vara världsledare på sociala medier.

Nu har han slagit till mot flera svenska ministrar.

Endast några timmar efter att den nya regeringen tillträtt dök kulturminister Parisa Liljestrand (M) och skolminister Lotta Edholm (L) upp på sociala medie-plattformen Twitter.

Båda kontona delade genast chockerande nyheter.

”Lotta Edholm” skrev att författaren och journalisten Jan Guillou plötsligt avlidit.

”Parisa Liljestrand” skrev i sin tur att författaren Camilla Läckberg omkommit i en bilolycka.

Falska nyheter. Bakom kuppen stod italienska journalisten Tomasso Debenedetti, rapporterar SVT Nyheter.

Vill synliggöra brister

I en intervju med tv-kanalen berättar Debenedetti att han skapar fejkonton för att ”synliggöra brister i källkritiken”.

–  Det är väldigt enkelt att skapa falska nyheter. I Storbritannien, Frankrike och Tyskland har 99 procent av ministrarna Twitter- eller Facebook-konton. Det är otroligt, men många ministrar i Sverige har ingen närvaro i sociala medier, säger han till SVT.

Han tillägger:

– Situationen är farlig för vem som helst kan skapa falska nyheter. Jag skapar falska nyheter för att visa hur lätt det är att sprida dem. Det tog en halvtimme att sprida dessa nyheter. Sen avslöjar jag att det rör sig om falska nyheter.

Meddelade dödsbud 2012

För tio år sedan väckte Tomasso Debenedetti stor uppmärksamhet efter en rad inlägg på Twitter.

På plattformen uppgav han sig bland annat för att vara  den afghanske presidenten Hamid Karzai, en spansk minister, Syriens president Bashar al-Assad och påvens närmaste man.

Inlägg om kända personers bortgång haglade på plattformen.

Genom olika fejkonton tillkännagav Debenedetti att påven, Kubas ledare Fidel Castro och filmregissören Pedro Almodóvar hastigt gått bort.

– Sociala medier är den mest overifierbara informationskällan i världen, men nyhetsmedierna tror på allt eftersom de är beroende av snabba nyheter, framhöll Debenedetti till The Guardian.

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen