Tvingas kriga i ryska armén – “Fruktansvärt”

2022 11 19

Urfolk i Ryssland tvångsrekryteras till kriget i Ukraina och dör i högre utsträckning.

Minoriteter i landet tvingas kriga för Ryssland och är överrepresenterade i dödsstatistiken, rapporterar SVT.

Samer och andra urfolk förs till krigets frontlinjer och offrar sina liv för Ryssland.

Det är fruktansvärt för oss.  Det är många burjater, jakuter, shorer och samer som har blivit mobiliserade och skickade till Ukraina, säger Yana Tannagasheva som tillhör urfolket Shor i veckans 15 minuter från Sápmi.

“Maktlösa och rättslösa”

Enligt statistiken dör minoriteter i högre grad än den etniska majoriteten i Ryssland.

Det handlar om en rysk taktik för att undvika att skapa kaos bland Moskvabor.

Det är lättare för den ryska regeringen att mobilisera urfolk som är fattiga och som inte kan stå emot, säger Tannagasheva som är politisk flykting i Sverige.

– De kan inte göra motstånd mot den ryska regeringen. Etniska minoriteter är maktlösa och rättslösa, säger Tannagasheva som är politisk flykting i Sverige.

Oproportionerligt representerade

Omkring 80 procent av den ryska befolkningen identifierar sig som etniska ryssar, uppger Al Jazeera.

Landet är hem till över 160 olika etniciteter och spänningar mellan minoriteter och den ryska staten har ökat sedan kriget.

Soldater med rötter i fattiga regioner som Buryatia och Dagestan är oproportionerligt representerade vad gäller de ryska dödstalen i Ukraina. 

Lång tradition

Unga män i fattiga ryska regioner väljs oftare ut för de farligare delarna av militären.

Det menar militärexperten Pavel Luzin.

– Den socioekonomiska betydelsen har en lång tradition i de ryska styrkorna för att unga män från städerna med god utbildning tjänstgör i andra militära grenar.

– Infanteriet består av soldater från fattiga familjer och regioner med svag utbildning, säger han. 

Delat samhälle

En av de regioner som Ryssland rekryterar soldater från är Tjetjenien som är beläget i sydvästra Ryssland och angränsar till Georgien.

Därifrån kommer en av Vladimir Putins nära allierade, Ramzan Kadyrov, som stöttar krigföringen mot Ukraina.

Det finns dock även ett antal bataljoner med tjetjenska soldater som strider för Ukraina.

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen


23mars26

Swedbank går ut med varning till kunder

2026 05 10

En ny form av bedrägerier skapar allt större problem.

För några år sedan fullkomligt exploderade förekomsten av artificiell intelligens.

Det har inneburit teknologiska framsteg – men det har också hjälpt bedragare att bli mer effektiva när de lurar människor.

Swedbank varnar sina kunder för att AI används till bedrägerier som kan vara mycket svåra att känna igen.

Swedbank varnar

Bedragare blir med hjälp av AI allt bättre på att manipulera.

Resultatet kan enligt Swedbank “tyvärr bli så trovärdigt att man inte kan lita på det man ser eller hör”.

– En sådan teknik är deepfake, varnar storbanken.

Det är deepfake

Deepfake är en AI-baserad teknik som används för att skapa falska bilder, videor eller ljudklipp som verkar väldigt realistiska. 

På så sätt kan en bedragare få sig själv att se ut som, eller låta som, kända personer.

– Bedragare kan även skapa falska videoklipp på nära och kära som ber om ekonomisk hjälp, eller imitera ett bolags vd som kräver ekonomiska transaktioner på företagskonton, förklarar Swedbank.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Kan låtsas vara barn

Bedragarna använder tekniken till att låtsas vara en familjemedlem, och agerar stressad för att få det tilltänkta offret att vilja föra över pengar fort.

Exempelvis kan offren få ett samtal från “barn”, eller “syskon”, men på andra sidan finns en bedragare som använder deepfake för att se ut eller låta som familjemedlemmen i fråga.

Det kan även handla om filmklipp på sociala medier som försöker övertyga dig att investera med deepfakes som föreställer kända personer.

Så skyddar du dig

Swedbank har upprättat några tips till den som vill skydda sig:

- Om något känns det minsta lurt, är det viktigt att ta extra steg för att kontrollera vad som faktiskt händer. Exempelvis kan man dubbelkolla information från andra, pålitliga källor.

- Detta gäller oavsett om det handlar om ett investeringserbjudande eller en förfrågan om pengar från någon närstående.

- Det är också viktigt att känna igenom de vanliga varningsflaggorna för bedrägerier - oväntad kontakt, det är bråttom och det är för bra för att vara sant.

Läs mer: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


14 april 26

Glädjebesked för många svenskar – “3 000 kronor mer i månaden”

2026 05 10

Geopolitisk oro till trots stärks svenskarnas köpkraft.

Det konstaterar Handelsbanken i en färsk konjunkturrapport.

Rubrikerna har varit mörka under den senaste tiden med anledning av kriget i Mellanöstern, som bland annat drivit upp drivmedelspriserna.

Men enligt Handelsbankens prognos kommer svenskarnas köpkraft att stärkas i år, rapporterar Dagens industri.

Nästan 3 000 kronor

Ett lågt inflationstryck och stigande reallöner bidrar till att köpkraften stärks.

Så här ser ett par exempel ut enligt storbankens beräkningar:

- En barnfamilj med medelhöga inkomster och bolån på två miljoner får 2 750 kronor i ökad köpkraft i år.

- Ett höginkomstpar med ett bolån på fyra miljoner kronor får 3 700 kronor i ökad köpkraft i år.

“Stärks mer än vanligt”

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger att prognosen inte har ändrats trots kriget i Iran och det stängda Hormuz-sundet.

– Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år, menar hon.

Även SEB har en liknande syn på saken, och tror likt Handelsbanken på att hushållen får det bättre i år.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Lämnades oförändrad

Den senaste inflationsrapporten visade att inflationstakten ligger långt under Riksbankens mål på två procent.

Trots det lämnade centralbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid det senaste mötet.

Riskerna som kopplas till kriget i Mellanöstern bedöms alltjämt vara påtagliga enligt Riksbanken.

Riksbankens ord

Så här lät det från Riksbanken när det senaste räntebeskedet lämnades tidigare i veckan:

– Osäkerheten är betydande och utvecklingen manar till vaksamhet. Skulle kriget bedömas få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan, menas det.

– Samtidigt har konjunkturutvecklingen varit svagare än väntat och det inhemska inflationstrycket är lågt i nuläget. 

Läs mer: Svenska hushåll får pengar i juni

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen